Reduktionsplikten kan på ett effektivt sätt bidra till att Sverige når klimatmålen, visar en granskning av Riksrevisionen.
– Men det finns även stora risker som inte har hanterats på ett tillräckligt sätt, säger revisionsdirektör Peter Jörgensen.
Att blanda biodrivmedel med bensin och diesel kan – i jämförelse med andra åtgärder inom transportsektorn – bidra till Sveriges möjligheter att nå sina klimatmål till en rimlig kostnad, visar en granskning av Riksrevisionen.
– Vår grundläggande slutsats är att reduktionsplikten kan bidra till de klimatpolitiska målen på ett effektivt sätt, säger Peter Jörgensen, revisionsdirektör på Riksrevisionen och projektledare för granskningen.
– Det har att göra med att alla andra sätt att nå klimatmålen ju också är kostsamma och medför sina risker och uppoffringar, fortsätter han.
Inte helt genomförbar
I maj gick Tidöpartierna ut med att de vill sänka reduktionsplikten på bensin och diesel till 6 procent vid årsskiftet. I dag är gränserna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Riksrevisionen har granskat utformningen av lagen som den ser ut i dag, och kommit fram till att den inte är helt genomförbar. Enligt den nuvarande lagstiftningen ska årliga, stegvisa höjningar av reduktionsplikten ske fram till 2030.
Fakta: Sveriges klimatmål
• Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, därefter ska utsläppen vara negativa. För att nå dit finns flera etappmål:
• År 2030 bör utsläppen vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990.
• År 2040 bör utsläppen vara minst 75 procent lägre än 1990.
• Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010.
Källa: Naturvårdsverket
Syre förklarar: Slaget om reduktionsplikten vid pumpen
Speciellt när det gäller reduktionsplikten för bensin finns hinder både när det gäller regelverk och befintlig teknik, enligt Riksrevisionen.
– På några års sikt kommer det inte gå att blanda in så mycket biodrivmedel som reduktionsplikten föreskriver, säger Peter Jörgensen.
Samtidigt som reduktionsplikten har getts en avgörande betydelse för att uppfylla Sveriges klimatmål – framförallt för utsläppen från inrikes transporter till 2030 – har riskerna med reduktionsplikten inte i tillräckligt hög grad beaktats i beslut om dess utformning, enligt Riksrevisionen.
Kostnadsfördelar har minskat
Ett problem är att mängden biomassa är begränsad. En ökad användning i Sverige fram till 2030 riskerar att leda till ökade utsläpp i andra delar av världen.
– Om inte de får tag på råvarorna för att de går till reduktionsplikten i Sverige, då använder de i många fall exempelvis fossila alternativ, säger Peter Jörgensen.
Priset på diesel har även höjts mer än vad regeringen förutspått till följd av att biodrivmedel blandats i. Det gör att reduktionspliktens kostnadsfördelar jämfört med andra åtgärder har minskat, konstaterar Riksrevisionen.
Energimyndigheten får också kritik för att ha gjort bristfälliga konsekvensanalyser inför riksdagsbeslut om bland annat reduktionsnivåer.
– Det har gjort att riksdagen inte har haft ett tillräckligt underlag, säger Peter Jörgensen.
Fakta: Reduktionsplikten
• Reduktionsplikten innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle i bensin och diesel för att minska utsläppen från transporter.
• Biobränsle är dyrare och höjer därmed literpriserna. I dag ligger reduktionsplikten på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
• Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka reduktionsplikten till 6 procent 2024.
Läs mer i ämnet:
• Därför minskar Sveriges utsläpp – men uppgång väntas
• Mindre biodrivmedel i tanken – men bryr sig klimatet?
• Reduktionsplikten sänks till 6 procent – ”klimatskandal”
Linnea Bergman/TT
