Radar · Miljö

Därför minskar Sveriges utsläpp – men uppgång väntas

Utsläppen från inrikes transporter har minskat mer än väntat.

Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser minskade mer än förväntat förra året. Orsaken var framför allt att mer biodrivmedel blandades in i bensin och diesel.
Men en kraftig uppgång av landets utsläpp väntas kommande år.

Under 2022 släpptes 45,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter ut inom landets gränser, vilket motsvarar en minskning med 5,3 procent jämfört med året före. Det visar preliminära siffror från Naturvårdsverket.

– Det är en ganska stor minskning, som vi inte riktigt väntat oss, säger Anna-Karin Nyström, chef på Naturvårdsverkets klimatenhet.

Det senaste decenniet har de så kallade territoriella utsläppen minskat med i genomsnitt runt två procent per år. Att den kurvan nu pekar brantare neråt beror framför allt på att utsläppen från inrikes transporter minskat med hela tio procent, trots att trafiken på vägarna har ökat.

Utsläpp av växthusgaser i Sverige i miljoner ton koldioxidekvivalenter, 1990–2022
Utsläpp av växthusgaser i Sverige i miljoner ton koldioxidekvivalenter, 1990–2022. Grafik: Anders Humlebo/TT

Laddbara fordon ger avtryck

Framför allt beror det på att mer biodrivmedel blandas in i bensin och diesel, något som regleras via den så kallade reduktionsplikten.

– Den är helt avgörande, säger Ann-Karin Nyström.

För första gången gör även den växande andelen eldrivna fordon ett tydligt avtryck på utsläppssiffrorna, enligt Nyström.

– Det körs allt fler laddbara fordon på vägarna och det börjar märkas. Men elektrifieringen kan inte ensamt ta oss mot klimatmålen. De mellan 4 och 5 miljoner bilar med förbränningsmotor som rullar på vägarna kommer att finnas kvar lång tid framöver och många säljs fortfarande, säger hon.

Fler sätt att beräkna utsläpp
• Det finns olika sätt att beräkna Sveriges utsläpp av växthusgaser:
• Territoriella utsläpp: Täcker utsläpp från aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser. Används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt.
• Konsumtionsbaserade utsläpp: Tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder.
Källa: Naturvårdsverket.

Fler tankar utomlands?

Ytterligare en förklaring till de sjunkande transportutsläppen kan vara ”grannlandstankning” – att fler fordon tankas i andra länder på grund av de höga drivmedelspriserna, misstänker Naturvårdsverket. Framför allt handlar det om lastbilar som tankar innan de korsar gränsen.

När det gäller industrin minskade utsläppen med tre procent jämfört med året före. Något som framför allt beror på ett produktionsstopp inom kemiföretaget Borealis och minskade utsläpp från mineralindustrin.

– Bland annat har cementindustrin börjat att fasa ut det fossila vilket vi ser effekter av, även om man inte ser de stora sprången inom industrin än, säger Anna-Karin Nyström.

De territoriella utsläppen omfattar dock inte utsläpp som sker i andra länder till följd av svenskarnas konsumtion, till exempel när vi köper något från Kina. Den preliminära statistiken från Naturvårdsverket omfattar heller inte koldioxidutsläpp från förbränning av biomassa som ökar.

Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket
Anna-Karin Nyström, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket. Arkivbild. Foto. Henrik Montgomery/TT

Väntar kraftig uppgång

Senast 2045 ska Sveriges inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Nu har de minskat med 37 procent jämfört med 1990.

Just nu pekar kurvan åt rätt håll men det är högst osäkert om trenden håller i sig, framhåller Anna-Karin Nyström. Detta eftersom regeringen planerar att sänka reduktionsplikten från 2024, vilket ökar utsläppen, men ännu inte berättat hur det ska kompenseras.

– Vi väntar oss en kraftig uppgång i utsläppen, men hur stor den blir beror på hur snabbt elektrifieringen går och om regeringen inför andra styrmedel.

Skogar suger upp mindre

Ett annat bekymmer är att markanvändningssektorn, där de svenska skogarna ingår, har blivit allt sämre på att ”suga upp” koldioxid ur atmosfären. Bland annat till följd av ökad avverkning och barkborreangrepp.

TT: Riskerar det att ”äta upp” en del av utsläppsminskningen?

– Så skulle det kunna bli. Koldioxidupptaget från skog och mark skulle behöva öka för att nå både svenska mål och EU:s krav, och går det åt andra hållet måste utsläppen från till exempel transporter minska ännu mer för att kompensera för att klara EU-målen till 2030, säger Anna-Karin Nyström.

Läs mer:
Greenpeace: Naturvårdsverket missar hälften av Sveriges utsläpp