Radar · Miljö

Forskare: Tinad permafrost tar oss längre från 1,5 gradersmålet

En kulle av permafrost i Nordamerika ”sjunker".

Om vi överskrider 1,5gradersmålet, som anges i Parisavtalet, får det stora konsekvenser, enligt en rapport som 60 kryosfärforskare står bakom. Och tinad permafrost kommer att agera som en egen, stor utsläppskälla, enligt klimatforskaren Gustaf Hugelius.

Kryosfären är den del av jordens yta och atmosfär som består av is och snö.

– Om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som vi gör så kommer den tinade permafrosten att släppa ut kol som varit bundet i marken i tusentals år och mer eller mindre agera som en egen stor utsläppskälla i flera hundra år, säger Gustaf Hugelius, klimatforskare vid Stockholms universitet och en av rapportförfattarna, till SVT nyheter.

I Sverige har snömängden överlag minskat, men blivit ovanligt stor i perioder. Smältande isar höjer också havsnivån, vilket kommer att leda kusterosion i första hand i Skåne, Blekinge och Halland, rapporterar tv-kanalen.

Ett annat problem som Gustaf Hugelius pekar på är att permafrost finns i det som kallas palsar i torvmyrar. När de smälter läcker kvicksilver ut, vilket sedan kan tas upp av djur och människor. Kvicksilver kan bland annat ge upphov till nervskador.

Om att permafrosten i palsarna tinar i ett allt varmare klimat skrev nyligen Naturvårdsverket, rapporterar webbtidningen Extrakt. Palsmyrar finns främst i norra Sverige. Det är våtmarker med kullar eller vidsträckta upphöjningar, som bidrar med ekosystemtjänster.

– Det som är oroväckande är att vi inte ser någon tillväxt av palsar utan bara nedbrytning, redan vid dagens klimatförhållanden, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Vid förhandlingarna av Parisavtalet fanns inte effekterna av tinad permafrost med, enligt Gustaf Hugelius, som menar att dessa behöver inkluderas och mer göras för att kraftigt minska utsläppen.

– Det är än så länge inte kört, men om vi tittar på vad som faktiskt genomförs, då är vi på väg mot nästan tre graders uppvärmning vid år 2100, säger han. 

Läs mer:

Bråttom med klimatåtgärder: ”Allt vi gör spelar roll”

Sverige sticker ut i ny forskning om våtmarker

Svenska forskare ska studera tinande permafrost i Arktis

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV