Radar · Miljö

Sverige sticker ut i ny forskning om våtmarker

Cirka en fjärdedel av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från våtmarker.

En ny studie som publicerats i tidskriften Nature visar att den globala förlusten av våtmarker överskattats. Men av studerade 154 länder sticker norra Europa ut negativt – med Sverige och Finland i spetsen.

Våtmarker tillhör världens mest hotade ekosystem. Även om stora mängder gått förlorade sedan 1700-talet har tidigare studier överskattat den globala förlusten, enligt forskare vid bland annat Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

– Våra resultat är trots allt till viss del positiva. De allra flesta av de nordliga torvmarkerna är relativt orörda av människor, främst i Nordamerika och Ryssland. Det är dessa våtmarker som över tid bundit upp allra mest koldioxid, säger Gustaf Hugelius, forskare vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Sammantaget visar studien Extensive global wetland loss over the past three centuries att 3,4 miljoner kvadratmeter – mellan 21 och 35 procent – av jordens våtmarker dränerats av människor. Det motsvarar ett område ungefär lika stort som Indien, eller mer än sex gånger Sveriges yta.

Stora utsläpp från svenska våtmarker

Merparten av förlusterna har skett de senaste hundra åren. Störst är de i norra Europa där de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid återfinns, enligt forskarna. I Sverige och Finland är förlusterna är som störst.

– Vi vet att utsläppen från svenska våtmarker, på grund av exempelvis utdikning, är stora. Ungefär en fjärdedel av Sveriges utsläpp kommer från våtmarker. Och merparten av dessa växthusgaser kommer från områden som dränerats för skogsbruk, säger Hugelius och fortsätter:

– Den nya studien visar tydligt hur vi i Sverige och Finland sticker ut genom att ha klart mest dikning av skogstäckta torvmarker. I de flesta andra delar av världen dominerar förlust av andra våtmarkstyper, som dränerats för att öka andelen jordbruksmark.

Flera åtgärder krävs

Forskarna drar slutsatsen att flera parallella åtgärder behövs för att rädda våtmarkerna. Detta inte minst då klimatförändringar, med tinande permafrost och torka, hotar kolbalansen även i orörda torvmarker.

– Förutom att snabbt minska mänskliga utsläpp behöver vi skydda orörda våtmarker, arbeta för att fasa ut aktivt skogsbruk på dikade torvmarker och samtidigt restaurera dränerade våtmarker, säger Gustaf Hugelius.

Läs mer:

Expert: Miljöbudgeten på tvärs mot forskningen

Så vill partierna fixa våtmarkerna