Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) har tidigare sagt att regeringen inte har några sänkta klimatambitioner. Men flera experter anser att budgeten pekar i precis motsatt riktning. En av dem är Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet.

– Hade det varit en hemtenta i miljökunskap hade regeringen fått underkänt. Budgeten innebär satsningar som går tvärtemot vad forskningen säger behövs för att nå miljömålen, säger han.

När klimatpolitiken har diskuterats har regeringen framför allt lyft satsningen på att bygga ut infrastrukturen för att kunna ladda elfordon och infångning av koldioxid, så kallad bio-CCS. Det är ett bra initiativ enligt Mikael Karlsson, men en alltför liten del i miljöbudgeten – som alltså sänks med totalt fyra miljarder kronor jämfört med förra årets budget.

– Under mandatperioden minskar budgeten med tio miljarder, det är tusen gånger så mycket som satsningen på bio-CCS. Det handlar om små smulor, säger han.

Att reduktionsplikten avskaffas och premier och bonus för elfordon tas bort sänder signaler om att det är fossila bränslen som gäller.

– Reduktionsplikten gjorde att branschen hade en riktning, det visade vad som gällde. Det troliga är att vi får en ökad biltrafik med fordon som drivs med bensin och diesel. Det i sin tur leder till ökade luftföroreningar och gör det svårare för Sverige att nå målet om ren luft, säger Mikael Karlsson.

"Inte ett korn av liberal politik"

Ett annat område som ges minskade anslag är miljöövervakning. Det innefattar bland annat mätningen av miljögifter i mark och vatten och luftföroreningar. Sverige har följt detta under närmare 50 år och att satsa mindre pengar på det är ytterligare en signal om att miljöområdet inte prioriteras av regeringen.

– Det är svårt att se ett enda korn av liberal politik i detta. De brukade i tidigare budgetar ha en kraftfull miljöbudget. Nu tolkar jag det som att Sverigedemokraterna har fått igenom många av sina förslag, säger Mikael Karlsson.

"Dråpslag" mot naturvård

Den satsning på 200 miljoner kronor för att återställa och anlägga våtmarker som regeringen annonserat för nästa år är i själva verket en minskning jämfört med förra årets budget, påpekar Mikael Karlsson. Den tidigare regeringen avsatte 350 miljoner kronor för 2021 och 325 miljoner för 2022.

– De pengarna är dessutom inte nya utan tas från området som innefattar åtgärder för värdefull natur. Den budgetposten nästan halveras, det är ett dråpslag mot naturvård och biologisk mångfald, säger han.

Inte förvånad

Många klimatforskare har vädrat en djup oro över budgeten och regeringens politik på klimatområdet, däribland Kimberly Nicholas, universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

– Det är oroväckande att klimatet nedprioriteras när vi i själva verket måste gå snabbt fram med utsläppsminskningar.

Samtidigt är hon inte förvånad. Inför riksdagsvalet gjorde Kimberly Nicholas och andra klimat- och omställningsforskare en rapport där de analyserat partiernas klimatpolitik.

– Det var tydligt att de som sitter i regeringen inte prioriterar klimatet. Enda ljuspunkten var Liberalerna men de verkar inte ha hållit fast vad de sade innan valet, säger Nicholas.

"Andra behöver kliva fram"

Hon påpekar att många av de klimatsatsningar som regeringen gör i budgeten, både kärnkraft och koldioxidinfångning tar lång tid att få på plats.

– De här partierna har en övertro på tekniska lösningar. Visst behövs ny teknik men vi behöver minska utsläppen här och nu.

Kimberly Nicholas anser att andra aktörer nu måste kliva fram för att fylla hålet som regeringens politik orsakar.

– Det blir än viktigare att exempelvis kommuner, näringsliv och civilsamhälle kliver fram och tar ansvar. För det regeringen gör kommer inte att räcka för att nå klimatmålen.

Framtiden för olja, kol och naturgas står i fokus på FN:s klimatmöte COP28. Trycket har varit hårt på världens länder att för första gången enas om en utfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen.

Men ländernas olika röda linjer ställer till det för möjligheterna att skriva historia. Oljeproducenten Saudiarabien pekas ut som det land som främst sätter käppar i hjulet, men det finns flera andra som också håller emot.

– Länder argumenterar benhårt för att vi inte ska ha någon utfasning, säger Dan Jørgensen, Danmarks minister med ansvar för global klimatpolitik, till TT.

Ett nytt utkast till överenskommelse publicerades sent på måndagseftermiddagen i Dubai. I det står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

Kan inte acceptera

Det finns dock inte längre någon formulering om att fossila bränslen ska fasas ut kvar i texten.

– Det är en besvikelse, anser EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Det finns några bra saker, men på det stora hela är det otillräckligt, säger han till TT och andra medier i Dubai.

– Vetenskapen är kristallklar över vad som måste göras: högst på listan står att fasa ut fossila bränslen. Nu måste vi fortsätta diskussionerna, den här texten innehåller delar som vi helt enkelt inte kan acceptera.

Harjeet Singh från paraplyorganisationen Climate action network international beskriver utkastet som en rejäl försämring jämfört med tidigare versioner.

”Det är en tydlig indikation på fossilindustrins lobbykraft”, skriver han.

Teresa Anderson från organisationen Actionaid instämmer.

”I stället för att ta oss närmare en fossilfri framtid tar det här utkastet ett gigantiskt kliv bakåt”, skriver hon.

Konsensus krävs

Klimatmötets beslut måste tas med konsensus bland närmare 200 länder. Det gäller alltså för fossiljättar, rika utsläppsbovar och sårbara utvecklingsländer att hitta gemensam grund för planetens bästa. Det brukar innebära beslut som bara blir så starka som de minst ambitiösa länderna kan acceptera.

– Det är frustrerande att det är så många länder som vill göra det här (fasa ut fossila bränslen) och några få som obstruerar och låser förhandlingarna. Vi kommer att behöva förhandla hårt och kompromissa för att ta oss i mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ska representanter för världens länder säga sitt om utkastet. Förhoppningen från ordförandeskapet är att man ska kunna avsluta mötet på tisdag, men många bedömare anser att det är alldeles för optimistiskt.

Global översyn

Länderna har fortfarande mycket arbete kvar att göra, understryker ordförande Sultan al-Jaber.

– Ni vet att jag vill se den högsta ambitionen på alla delar, inklusive formuleringar om fossila bränslen, säger han till delegaterna.

I fokus för årets klimatmöte står den globala översynen, som beskrivs som en hälsokontroll av hur Parisavtalet mår.

Att ländernas klimatarbete är otillräckligt och inte på långa vägar räcker till för att bromsa den snabba klimatförändringen är ingen nyhet. COP28 är tänkt att resultera i att länderna enas om hur de ska höja sina ambitioner. Sedan har de fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.

– Nu är tiden inne för maximal ambition och maximal flexibilitet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.

En man från aktivistgruppen Extinction rebellion stod inför rätta i tingsrätten för att ha stört en debatt i Göteborgs kommunfullmäktige. Då limmade han fast sig invid domaren, rapporterar Göteborgs-Posten.

Under rättegången reste sig den åtalade mannen och gick fram mot domarens plats och limmade fast sig på podiet. Han förklarade att det var en protest mot det svenska domstolssystemet, som han anser dömer människor för helt fredliga protester.

Enligt GP försökte domaren flera gånger avbryta mannen. Han sade då att han använt superlim och att det inte gick att ta loss honom. Händelsen livesändes på ett Facebook-konto av en åhörare.

Vakter lyckades efter ett tag dra loss mannen.