Inför presskonferensen, som skulle ha ägt rum i går, den 17 oktober, men sköts fram, uppgav tidningen Altinget, att alla befintliga klimatmål skulle omarbetas, men enligt ministern är så inte fallet.

– Med EU:s nya klimatpaket får vi nya tuffa mål och utsläppskrav för alla sektorer och om alla medlemsländer uppnår sina åtaganden kommer hela EU att klara av 1,5 graders målet i Parisavtalet och göra EU till världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Men Sverige ska vara ambitiösare än så och vi ska vara klimatneutrala fem år tidigare, säger Romina Pourmokhtari.

De svenska målen är mer ambitiösa än EU:s då Sverige beslutat att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Klimatministern säger också utredaren tittat på hur ”nationella färdplaner ska struktureras för att fungera med kraven från EU” och att det är viktigt att inte arbeta med olika strategier mot olika mål, som hon beskriver kontraproduktivt.

46 klimatförslag

EU klubbade i somras igenom ett klimatpaket, Fit for 55, som ska minska EU:s utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Enligt EU:s klimatlag ska klimatneutralitet uppnås senast 2050.

John Hassler, ekonom och professor på Stockholms universitet, har i en snabbutredning tittat på hur Sveriges klimatpolitik bör anpassas för EU:s och avlade i dag rapporten Sveriges klimatstrategi – 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55.

Enligt honom har EU:s regler ”samma ambitionsnivå för nettoutsläpp 2030 som svenska målet”, men något som han menar är bättre i EU:s regler är målstrukturen, där till exempel tak sätts för samlade utsläpp över tid.

– Jag har tittat på den svenska politiken och det är helt klart att Sverige inte kommer att nå EU:s krav på oss, och inte heller de svenska klimatmålen med den politik som vi hittills beslutat om i Sverige. Och om vi skulle nå de svenska målen är det inte säkert att vi når EU:s, säger han.

”Rimmar med EU”

– Jag tycker att det är viktigt att de svenska klimatmålen rimmar med EU:s. Det behövs inga radikala förändringar, men det krävs ny politik så att Sverige når målen. Men det här räcker inte. Sverige är ansvarig, här behövs en sammanhållen strategi för samhällsomvandling, säger John Hassler.

Men han föreslår till exempel att anpassa etappmålet 2030 för att passa EU.

– Vi behöver omarbeta etappmålet för 2030 så att det mer rimmar med EU:s regler. Min bestämda uppfattning är att det inte behöver leda till en minskad ambitionsnivå när det gäller utsläppen i Sverige. Vill man ändå ha en högre ambitionsnivå kan man överprestera i systemet, men det är en stor fördel att veta att om vi når målen vi satt upp klarar vi kraven från EU. Att ha dubbelkommando är onödigt nu när EU är på banan, säger han.

Bland hans 46 förslag finns även till exempel införandet av ett nationellt system för utsläppshandel för alla utsläpp utanför EU, sänkt elskatt och en långsiktig överenskommelse om kärnkraften.

Får skarp kritik

Men flera forskare som TT talat med menar att anpassa de svenska klimatmålen till EU:s klimatlagstiftning innebär en ambitionssänkning:

– Om min beräkning stämmer föreslår Hassler att vi ska sänka ambitionsnivåerna i det svenska klimatarbetet, att det räcker med EU:s ambitionsnivå, det som EU har satt upp som målsättning för Sverige och de åtaganden som vi har i EU-systemet för att hantera klimatkrisen, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, och fortsätter;

– I en kontext där vi behöver skrapa ihop allt vi kan hitta för att kunna hålla Parisavtalets temperaturmål inom räckhåll, är det väldigt lustigt att lägga ett förslag som faktiskt minskar ambitionsnivån i ett av världens rikaste länder.

Även från oppositionens Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, kommer kritiken.

– Så länge regeringen driver igenom politik med två rösters övervikt och med SD:s stöd så blir det inget annat än en klimatmässig katastrof, säger han till TT.

"Köpa sig fria"

EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S) tar fasta på att Sverige missar EU:s klimatmål till 2030, även enligt utredaren själv.

– Utsläppen ökar med SD-regeringens politik oavsett hur de trixar med de svenska klimatmålen och letar kryphål, säger hon i en kommentar.

Fritzon är starkt kritisk till att Hassler föreslår att Sverige köper utsläppsutrymme från andra EU-länder, vilket är tillåtet utan begränsningar enligt EU:s regler.

– I stället för att göra jobbet föreslås det att Sverige ska köpa sig fria. I praktiken innebär det att man skickar miljarder utomlands i stället för att investera i Sverige. Det är dyrt för skattebetalarna och uselt för klimatet, säger Heléne Fritzon.

Satsa i Sverige

Världsnaturfonden (WWF) kritiserar också förslaget.

– Det vore ett stort misstag om regeringen gör Sverige beroende av att köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder för att klara sina klimatåtaganden. Vi vet inte om det kommer att finnas utsläppsutrymme att köpa eller vad det kan komma att kosta, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige.

Enligt nuvarande nationella klimatmål innebär att Sverige mestadels måste klara målen genom utsläppsminskningar på hemmaplan.

– Tack vare klimatomställningen sker just nu enorma industriinvesteringar i Sverige och det skapar tusentals nya jobbtillfällen. Ambitiösa klimatmål och politik som minskar utsläppen på hemmaplan är inte bara nödvändigt som svar på klimatkrisen, det är också det bästa för Sverige. Satsa på klimatomställningen i Sverige, inte i andra EU-länder, säger David Mjureke, klimatexpert på WWF.

Annat positivt

Samtidigt ser David Mjureke positivt på andra förslag i utredningen:

– Det gäller bland annat att närboende samt kommuner ska kompenseras vid vindkraftsetablering och att man föreslår en översyn av det kommunala vetot. Ett nationellt utsläppshandelssystem kan också vara en intressant väg framåt, men det beror såklart på dess utformning, säger han.

Hasslers utredning ska utgöra ett underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som ska presenteras före årsskiftet.

Läs mer:

Uppgifter: Utredare vill göra om klimatmål

Därför är klimatmålen inte körda – men hänger löst

Mindre biodrivmedel i tanken – men bryr sig klimatet?