Kräftor och vissa andra leddjur kan komma att omfattas av djurskyddslagen. Dessutom väntas nya regler för slakt och avlivning av flera arter. Jordbruksverket ser över föreskrifterna efter studier om vilka djurslag som känner smärta.
Sverige har hamnat på efterkälken gällande hanteringen av kräftor och humrar. I många länder är det förbudet att koka dem levande men här är det fritt fram. Eftersom djuren inte omfattas av djurskyddslagen finns det inget regelverk för hur de ska hanteras. Zoologen Lynne Sneddon fick erfara detta när hon förra året inledde ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet om vilken avlivningsmetod som är mest human. Det krävdes nämligen inte en etikprövning för att få utföra djurförsök, eftersom kräftdjur inte omfattas av djurskyddslagen. Lynne Sneddon konstaterade till tidningen Extrakt att det är talande för synen på kräftdjur och att de värderas högt som mat, men lågt som levande varelser.
– Vi skulle till exempel aldrig koka en kyckling levande.
Flera studier har gång på gång visat att kräftdjur kan känna smärta. Förra året införde Storbritannien ett förbud mot att koka kräftdjur levande, efter rekommendationer från forskare som också förespråkade att bläckfiskar och kräftdjur skulle omfattas av landets djurskyddslagar, eftersom de är kännande djur. På exklusiva brittiska restauranger har kräftdjuren länge bedövats innan de kokas. Stjärnkocken Giorgio Locatelli har kommenterat till tidningen The Observer att det inte bra är inhumant att koka dem levande, smaken blir dessutom bättre när djuren inte utsöndrar stresshormoner.
Det kan ta upp till 15 minuter för en hummer att dö i kokande vatten, hela tiden vid fullt medvetande, enligt brittiska veterinärförbundet.
Lidandet avgör
Förra året gav Jordbruksverket SLU i uppdrag att utreda leddjurs förmåga att uppleva lidande, rapporterade Foodmonitor. Det innefattar förutom kräftdjur också insekter som bin och humlor och syftar till att upprätta ett mer omfattande regelverk för djur som hålls av människor och används för livsmedelsproduktion. Jordbruksverket konstaterade att det som avgör om olika ryggradslösa djur ska skyddas av djurskyddslagstiftningen beror på om de kan känna smärta och uppleva lidande. I takt med ny forskning kan därför regelverket uppdateras.
Albin Gräns, docent i biologi vid SLU, ingår i en expertgrupp som nu har utarbetat ett yttrande, rapporterar Svenska dagbladet.
– Vi blev överraskade av hur mycket forskning det finns som stödjer att tiofotade kräftdjur är kännande varelser som upplever smärta, säger han till tidningen.
Slutsatsen är att leddjur ska betraktas som kännande varelser. Jordbruksverket arbetar nu med att utreda hur forskningen ska implementeras i olika föreskrifter.
Dessutom pågår ett arbete med att se över föreskrifter för slakt och avlivning, som väntas komma under hösten, rapporterar Svenska dagbladet. Enligt plan ska de börja gälla efter årsskiftet.
Forskar om bedövning
Albin Gräns deltar i forskningsprojektet om olika avlivningsmetoder för kräftdjur. Bland annat testas elbedövning, nedkylning och sövningsmedel.
– Det är inte helt lätt att elbedöva ett kräftdjur eftersom det hårda skalet verkar kunna skydda kräftan mot elen. Där finns mycket jobb kvar, säger han till Svenska dagbladet.
Det är inte heller fastställt att kylning som ofta används som metod innan kokning i livsmedelsindustrin i dag verkligen bedövar djuren.
– Att växelvarma djur såsom fiskar och kräftdjur ofta blir slöa eller orörliga vid kalla temperaturer behöver inte ha något med bedövning att göra. Tvärtom finns det bevis för att kalla temperaturer kan vara stressande, men man kan inte se det i djurens beteende, säger Albin Gräns till tidningen.
Om djurskyddslagstiftningen uppdateras till att omfatta leddjur kan det leda till nya krav på bland annat avlivning och ökade kostnader inom livsmedelsindustrin.
Allt fler studier visar också att fiskar känner smärta. Odlad fisk måste enligt dagens regelverk bedövas innan den avlivas, men metoderna är omdebatterade. Många fiskar saknar rättsligt skydd och det finns inga krav på hur vildfångad fisk ska hanteras, något som kritiseras av bland annat djurrättsorganisationer.
Läs mer:
Kräftor utan lagskydd mot djurplågeri
Forskare: Skaldjur kan också lida
Omfattas delvis av lagen
I djurskyddslagen kapitel 5, paragraf 1 står:
”När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när djur avlivas i andra fall.”
Jordbruksverket förtydligar vilka regler som gäller för kräftdjur:
”Djurskyddslagen gäller alla djur som hålls av människan. I förarbetena till lagen anges dock att det är djurs förmåga att känna smärta och uppleva lidande som ska vara vägledande för i vilken grad olika bestämmelser i lagen är tillämpliga. Det betyder att de djur som hålls av människan och som har förmåga att känna smärta och uppleva lidande ska hanteras väl och skonas från onödigt lidande, även vid slakt och avlivning. Det saknas dock detaljerade bestämmelser om hur kräft- och blötdjur ska hanteras vid slakt och avlivning.”
Jordbruksverket definierar vilka djur som räknas som försöksdjur:
”Kravet på etisk prövning gäller vid försök med levande däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar och rundmunnar. Även embryon omfattas i många fall.”
Källa: Jordbruksverket, Sveriges riksdag
