Glöd · Ledare

Klimatmålsåret 2030 är snart här – ändå brinner världen

2023 blev ytterligare ett år med nya temperaturrekord. Den globala uppvärmningen sker i betydligt snabbare takt än vad man vill ge sken av i såväl nationella som internationella klimatmål. 2030, ett år då många klimatmål ska vara uppnådda, är bara drygt sex år bort.

Ändå står vi här, sju år efter att Parisavtalet skrevs, med temperaturrekord som avlöser varandra och med en värld som planerar en ökad utvinning av fossila bränslen. Det är extremt hög tid att omvandla alla fina ord till handling. En ökad global temperatur får många effekter. Vi vet det, och vi har vetat det i många år. Men det är som om vi blivit vana vid alla de alarmerande rapporterna.

Nyligen släppte The Lancet sin senaste rapport om hur klimatförändringar påverkar hälsan. Det är diger läsning som borde få vilken makthavare som helst att skrida till verket och agera omedelbart. Antalet personer över 65 år som dött till följd av extrem värme har ökat rejält sedan 90-talet. På 50-talet var 18 procent av den globala landytan påverkad av extrem torka.  I dag är den påverkade ytan 47 procent. Det äventyrar såväl vattentillgång och sanitet som matproduktion, i synnerhet för de som lever i de drabbade regionerna. Risken att drabbas av olika typer av infektionssjukdomar ökar också med ett varmare klimat.

Man kan fortsätta dyka ner i siffrorna, men inte heller det är i längden särskilt produktivt. Vi vet att läget är akut. Vad som däremot är värt att notera är att forskarna bakom rapporten menar att kopplingen mellan klimatförändringar och människors hälsa fått allt större tyngd i klimatförhandlingarna. 

Det låter ändå en gnutta hoppfullt. Men det där med förhandlingar, är inte det ett stadium vi borde ha passerat för länge sedan? Borde inte åtgärder ha satts in för flera år sedan? Borde vi inte se en minskad utvinning av fossila bränslen år 2023? Borde vi inte ha kommit en bra mycket längre bit på vägen till en total utfasning av desamma? Det är svårt att svälja, även om vi ständigt matas med denna sanning, att makthavare världen över har den kunskap som presenteras i allehanda rapporter och ändå inte agerar i den utsträckning som krävs.

Är det så att de rikaste delarna av världen måste börja svälta för att det ska bli aktion på riktigt? Eller handlar det om att det pengakåta ekonomiska system vi har behöver kollapsa på grund av en gravt förändrad produktion och tillgång till råvaror?

Ofta ställer jag mig frågan hur man skapar en värld där de fina ord som sägs på de globala konferenserna omvandlas till handling. Hur man får politiker att hålla vad de lovar. Oftast finns inget juridiskt system för att ställa den som inte följer klimatmål och avtal till svars. Det verkar mest handla om inbördes påtryckningar mellan länder i en global variant av sandlådepolitik: Om inte du gör så gör inte jag heller, men om den gör vill jag inte vara sämre. Det verkliga straffet blir ett liv i en brutalt förändrad värld med vetskapen om att man kunnat både mildra konsekvenserna och arbeta för att anpassa sig om man bara agerat i tid. I en demokrati finns dock ett sätt att ställa politiker till svars när de inte håller sina löften: man väljer helt enkelt inte om dem.

Det finns inga garantier för att de man väljer nästa gång snällt ska göra det de säger, men det finns åtminstone en tanke om att skapa ett klimat där det lönar sig att hålla det man lovar. Nackdelen är att det går långsamt, och i Sverige är det svårt att se att vi kommer ha en regering med siktet inställt på kraftigt åtgärdsinriktad klimat- och miljöpolitik de närmaste åren ens med ett regeringsskifte. 

Ändå slänger jag ur mig en naiv önskan om att vår sittande regering, som är de som har makten att förändra något nu, ska ta sitt förnuft till fånga och se över Sveriges klimat- och miljömål utifrån ett åtgärds- och anpassningsperspektiv. Vi behöver omställning av jordbruk och skogsbruk till ekologiska, hållbara metoder. Vi behöver en utfasning av fossila bränslen och en omställning till ett hållbart och energieffektivt samhälle. Vi behöver en plan för hur vi ska anpassa oss till ett ökat sjukdomstryck, en mer instabil tillgång till vatten världen över. Och viktigast av allt: vi behöver en politik där liv värderas högre än pengar.

Göteborgs nya hbtqi+-monument Gläntan.

Islamofobi och antisemitism – överallt.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV