Radar · Miljö

Kraftfull miljökritik mot vårbudgeten: ”Oacceptabel”

Gustaf Lind, generalsekreterare för WWF, och Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreingen, sågar den vårändringsbudget som regeringen lade fram på måndagen.

En natur- och miljökris som lyser med sin frånvaro och en fortsatt naturvårdsslakt. Det är två miljöorganisationers dom över den vårbudget som lades fram under måndagen.
– Satsningarna på naturvårdsarbetet är en droppe i havet jämfört med vad som krävs, säger Karin Léxen, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen i ett uttalande.

När höstbudgeten lades fram i november, kallade Naturskyddsföreningen det ett dråpslag för miljön. WWF det för ”en stor besvikelse”. Kritiken rörde bland annat att anslaget till skydd och skötsel av natur skulle nära halveras. I den vårändringsbudget som regeringen lade fram under torsdagen, får anslaget skydd av värdefull natur 40 miljoner kronor mer.

Det imponerar inte på Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén som förvisso beskriver det som ett steg i rätt riktning. Men ”en droppe i havet”.

– De kraftiga nedskärningar på naturvård som gjordes i höstas kommer leda till att mer skyddsvärd skog avverkas, ängar växer igen och fler arter hotas, säger hon i en kommentar.

Ingen havsmiljöproposition

Inte heller Världsnaturfonden WWF låter sig imponeras av vårändringsbudgeten, som i ett pressmeddelande beskriver den som en fortsatt ”naturvårdsslakt”.

– Regeringens brist på handlingskraft att ta itu med de sammanflätade kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden fortsätter att yttra sig i vårbudgeten, säger Gustaf Lind, generalsekretare för WWF.

De båda miljöorganisationerna är också kritiska till att det inte kommer att läggas fram någon havsmiljöproposition i år, även det något som framkommer i vårändringsbudgeten.

– Miljömålsberedningens betänkande innehåller många viktiga förslag för att stärka havsmiljön, säger Gustaf Lind.

– Det är väldigt allvarligt att havsmiljöpropositionen skjuts på en oviss framtid i ett läge med akuta miljöproblem för haven, säger Karin Lexén.

Tredubbling av internationella klimatinsatser

Finns det något de är positiva till? Naturskyddsföreningen lyfter en satsning på internationella klimatinsatser, där regeringen tillåter Energimyndigheten att ingå avtal värda tre gånger mer än vad som tidigare tillåtits.

– Satsningarna på internationella klimatinvesteringar tredubblas. Det är positivt att ge stöd till fattigare länders klimatåtgärder, men det är viktigt att det inte ersätter kraftfull politik på hemmaplan, säger Karin Lexén.

Både WWF och Naturskyddsföreningen lyfter också Sveriges internationella åtaganden i sin kritik, däribland det stora naturavtal som träffades i Montreal förra året och som säger att förlusten av biologisk mångfald ska vända till 2030.

– Trots detta fortsätter nedmonteringen av miljö- och klimatarbetet. Det är uppenbart att regeringen inte agerar på vetenskapen om det akuta läget – talar experterna för döva öron? säger Karin Lexén.

Prognos på fler kraftiga nedskärningar

Utsikterna ser inte heller särskilt ljusa ut för att det ska komma mer pengar till miljö och klimat de kommande åren. I den prognos som finns i vårbudgeten framgår att anslaget för utgiftsområde 20, allmän miljö- och naturvård, kommer att fortsätta att minska. Och det rejält. Dagens nivå på 19 552 miljarder, trappas ned fram till år 2026, då det landar på 8 636 miljarder. Det vill säga nedskärningar – som om de blir verklighet – skulle vara många gånger större än nedskärningen mellan 2022 och 2023, då anslaget minskar med runt en miljard.

– Planen framåt är en katastrof twittrar Miljöpartiets språkrör Per Bolund (M) om prognosen i vårbudgeten.

Till Syre har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), tidigare sagt, att prognoserna till 2026 är ”kalkyler som snudd på alltid brukar ändras” och att:

– Vi behöver se över i dessa tider hur vi kan hitta mer samhällsekonomiskt effektiva sätt att arbeta för att värna vår natur. Det är viktigt att påpeka, det är inte bara pengarna det handlar om. Även om det är en del i det. Hur kan vi hitta praktiska politiska metoder och förändringar i verktygslådan som tar oss närmre en biologisk mångfald som värnas på ett bättre sätt, det är ett arbete som den här regeringen är mån om. Tidigare regeringar har spenderat mycket pengar men inte varit på väg att nå miljömålet, så det behöver hittas andra vägar framåt, det är där vi lägger krutet.

Läs mer:

Ingen samlad politik för att rädda havet i år: ”En missad möjlighet”

Ökad risk för att Sveriges sista gammelskogar avverkas

Sverige vill köpa utsläpp för hundratals miljoner kronor – skriver avtal med Ghana på Cop26

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV