Ingen samlad politik för att rädda havet i år: ”En missad möjlighet”

Efter drygt ett och ett halvt år och 1 600 sidor senare, lämnade miljövårdsberedningen betänkande Havet och människan den 15 januari 2021. En gedigen lunta med runt hundra förslag för att förbättra havsmiljön, som en politisk beredningsgrupp av alla riksdagens partier hamrat fram tillsammans med tjänstemän och experter. ”Läget är kritiskt”, konstaterade utredningen och radade upp flera orosmoln::

– Området med syrefattiga bottnar i Östersjön är nu ungefär lika stort som Island och tio gånger större än i början av 1900- talet.

– År 2015 fanns det femtio gånger mer spigg i Östersjön än under 1980-talet.

– Tusentals okända miljögifter hamnar i havet. DDT och kvicksilver har bytts mot till exempel. PFOS, bromerade kolväten och läkemedelsrester.

– Vid 1800-talet var ungefär hälften av Kattegatts bottnar, ända ner till 15-20 meter, täckta av ålgräs, jämfört med runt tio procent av de grunda bottnarna idag.

– En normalstor torsk på Göteborgs fiskauktion i början av 1900-talet var över en meter, idag är den bara 3-4 decimeter.

Betänkandet har blivit kvar i byrålådan

För att vända utvecklingen skulle det krävas ett långsiktigt, enträget och målmedvetet arbete, enligt politikernas betänkande. Men också att man inte stirrar sig blind på en fråga – utan tar sig an hela problematiken, från hav till land, samlat.

– En hel del av havspolitiken sköts lite stuprörsorienterat. Till exempel, EU:s havsmiljödirektiv ställer vissa krav på havens hälsotillstånd och det är ju fint. Men det följs inte alls upp när man sätter fiskekvoter, säger Gun Rudquist, policychef vid Stockholm universitets Östersjöcentrum.

Var för sig skulle förslagen vara otillräckliga. Men tillsammans skulle de kunna göra den skillnad som krävs för att bidra till det övergripande generationsmålet – att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”. Men sedan betänkandet kom har S-MP-regeringen, S-regeringen och nu senast högerregeringen låtit det ligga kvar i byrålådan.

I budgetpropositionen för 2022 aviserades förvisso om en havsmiljöproposition och att myndigheterna skulle behöva över sextiofem miljoner kronor för att förstärka insatserna för havsmiljön 2023. Men pengarna rök i vårändringsbudgeten samtidigt som förhoppningarna om att regeringen skulle lägga fram en havsmiljöproposition i år grusades.

”Sätt igång med det”

En besvikelse för forskarna och tjänstemännen vid Stockholm universitets Östersjöcentrum, som i ett öppet brev i höstas uppmanade regeringen att agera på betänkandet.

– Det är en rad frågor där man parlamentariskt är överens. Sätt igång med det åtminstone, just eftersom man har haft ett arbete i miljömålsberedningen där man har tagit det här samlade i greppet, jobbat igenom frågorna och haft långa diskussioner, säger Gun Rudquist, policychef vid centrumet.

Men det är inte första gången som politiken tillsatt en utredning för att försöka komma tillrätta med problemen med tillståndet i våra havsområden. För tjugo år sedan presenterades Havsmiljökommissionen, vars förslag skulle bidra till att uppnå flera av riksdagens miljömål till 2020 – men miljömålen har inte nåtts. Henrik Österblom, professor vid Stockholm resilience centre, som deltog i den utredningen, säger att det behövs ett politiskt ledarskap och engagemang för havet som idag saknas.

– Man har försökt förut och det är svårt. Det är väl en av slutsatserna, för det finns ingen som riktigt orkar ta tag i de här komplexa frågorna. Det är lite som klimatfrågan, det räcker inte att fatta ett beslut – det krävs en massa beslut och en vilja att ställa om hela system, säger han.

Läs mer: Varningen: Så blir ekologisk utarmning ”det nya normala”

Läs mer: Hav vill förbjuda utsläpp från fartygens ”häxkittlar”