Amnesty och FN:s rapportör för miljöförsvarare kritiserar i The Guardian vad de beskriver som hårdare tag mot miljöaktivister i Europa.
– Det finns alarmerande bevis för kriminalisering, trakasserier, stigmatisering och negativ retorik mot miljöförsvarare, säger Amnestys kampanjledare Catrinel Motoc till tidningen.
Både FN:s rapportör för miljöförsvarare och Amnesty har undersökt hur miljöaktivister runt om i Europa bemöts av statsmakten. Michel Forst från FN säger till The Guardian att han ser en trend, ”med ett växande antal fall där klimataktivister dras inför rätta allt oftare, med allt värre anklagelser och att hårdare lagar instiftas för att underlätta de här attackerna”. Han vänder sig också mot hur klimataktivister får öknamn, så som ”eko-terrorister”.
– Min oro är att när regeringar kallar de här människorna ekoterrorister eller använder nya former av smutskastning och förtal … har det en enorm inverkan på hur befolkningen kan uppfatta dem och den sak som dessa människor kämpar för. Det är ett stort bekymmer för mig, säger Michel Forst till The Guardian.
Amnesty kritiska
Även Catrinel Motoc, kampanjledare för Amnesty, är oroad. Hon uppger för tidningen att organisationen undersöker hur stater runt om i Europa slår ned på aktivisterna.
– Fredliga demonstranter har inget annat val än att anordna offentliga protester och icke-våldsamma direktaktioner eftersom de europeiska länderna inte gör tillräckligt för att ta itu med klimatkrisen, säger hon till The Guardian.
Sverige omnämns
Även Sverige omnämns i artikeln som ett land där man slagit ned hårdare på klimataktivister, utan att tidningen redogör för exakta omständigheter. Som Syre berättat tidigare, började rättsväsendet använda brottsrubriceringen sabotage i samband med den våg av motorvägsblockader som började våren 2022. En brottsrubricering som John Stauffer, rättschef på Civil rights defenders, inte ansåg vara i proportion till brottet, när Syre intervjuade honom i somras.
– Demonstrationsfriheten omfattar fredlig civil olydnad. I vilken mån är det rimligt att inskränka den? Det är klart att dessa fredliga demonstrationer är en olägenhet för människor. Men den är ändå kortvarig. Om man tittar på förarbetet till brottet sabotage och hur den traditionellt har använts har det varit handlingar med helt annan dignitet, där man förstört saker, sa han till Syre i somras och uttryckte också oro för vad han ansåg var ”ett krympande utrymme för civilsamhället”.
Något han också kopplade till ett hårdnat debattläge. Redan i samband med den första motorvägsblockaden krävde Sverigedemokraterna och Moderaterna hårdare lagstiftning.
”Det måste bli ett slut på daltandet med dessa så kallade klimataktivister. Lagstiftningen ska skärpas för att kunna häkta fler direkt”, skrev Johan Forsell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna på plattformen X, i samband med att en ambulans fastnade i trafiken sensommaren 2022, när en motorväg blockerades.
Av Svea hovrätt har polisen som använt sabotage som brottsrubricering och tingsrätter som fällt personer för det, både fått backning och rätt. En tre dagar lång aktionsvåg med både blockader i centrala Stockholm och på den större trafikleden Centralbron förra året, resulterade i att sabotagedomar både fastställdes och revs upp.
Läs mer:
Greenpeace JO-anmäler regeringens retorik mot klimataktivism
Klimataktivist: ”Det känns som att lagföringen är en beställning”
