Vid en presskonferens redogjorde försvarsminister Pål Jonsson för motiven bakom den största militära satsningen sedan 1950-talet, som innebär att budgeten ökar med 27 miljarder mellan 2023 och 2024. Det är nästan en fördubbling av medlen sedan 2020.

– Den långsiktiga bedömningen som regeringen gör är att Ryssland just nu har begränsad handlingsfrihet, men att man har intentioner att militärt återta den förmåga som man har förlorat och kommer att bygga upp en starkare militär förmåga.

Ryska militära framgångar utgör det största hotet mot Sveriges och Europas säkerhet, menar försvarsministern, och fastslår att det svenska försvaret behöver resursförstärkningar i form av både materiel och underrättelsekapacitet. Till exempel behövs kompensation för de vapen som Sverige har skickat till Ukraina, sammanlagt till ett värde av 20 miljarder kronor.

2 procent av BNP

Även det stundande Nato-medlemskapet är en faktor som påverkar budgeten. 700 miljoner har tillkommit i budgeten och ska täcka själva medlemsavgiften, medan övriga miljarder är en del av det så kallade reformutrymmet som bygger på tidigare beslut.

Enligt Natos sätt att räkna når Sverige i och med budgetökningen målet om att 2 procent av BNP ska gå till försvaret, medan det svenska tvåprocentmålet bedöms ta ytterligare några år att nå, skriver TT.

Enligt Pål Jonsson kommer satsningen innebära att Sverige kommer tillhöra den tredje- eller fjärdel av Natomedlemmar som lägger mest resurser på försvaret.

– Det är helt nödvändigt i ljuset av det allvarliga politiska omvärldsläget, säger Pål Jonsson.

Satsningarna beräknas fortsätta under kommande år, med tillskott på 1,25 miljarder 2025 och 7,4 miljarder 2026.

Stjäl resurser

På en fråga från SVT om hur det hela ska finansieras svarade Mikael Oscarsson (KD) att det ”handlar om prioriteringar”.

Svenska freds är kritiska till pengaregnet över försvaret.

– Det är en historiskt stor ökning men det ingen talar om är att militära utgifter tar resurser från andra samhällsviktiga områden. Redan tidigare har det blivit tydligt att investeringar till klimatarbetet har fått stryka på foten. Nu återstår det att se vilka resurser som blir kvar till skola och sjukvård när försvaret hårdprioriteras. Långsiktig och hållbar fred skapas genom investeringar i mänsklig säkerhet och fredlig konflikthantering, inte genom militär upprustning, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds, i ett uttalande.

Artikeln har uppdaterats med Svenska freds kommentar. 

Läs mer:

Regeringen satsar hundratals miljoner på militär forskning

”Väldigt oroväckande med mer vapen till Ukraina”’

Pål Jonsson årets vapenvärvning: ”Tydlig vinst för vapenlobbyn”