Svenska Freds- och skiljedomsföreningen utser försvarsminister Pål Jonson (M) till ”årets vapenvärvning” 2022. Utmärkelsen delas ut för att uppmärksamma kopplingar mellan politik- eller myndighetsvärlden och vapenindustrin. Jonson (M) har tidigare bland annat arbetat för vapenindustrins lobbyorganisation Säkerhets- och försvarsföretagen (Soff).
För andra året i rad delar Svenska Freds årligen ut utmärkelsen ”årets vapenvärvning” till den person som organisationen anser ha gjort den tydligaste övergången mellan politik- och myndighetsvärlden och vapenindustrin. 2022 års pristagare blir försvarsminister Pål Jonson (M). I motiveringen hänvisas bland annat till Jonsons tidigare roll som kommunikationsdirektör för säkerhets- och försvarsföretagen, Soff. En branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet i Sverige, där Jonson arbetade mellan åren 2013 och 2016.
Soff arbetar bland annat för att skapa bästa möjliga konkurrensförutsättningar för vapenindustrin i Sverige genom att ”främja deras marknadstillträde och handelsutbyte”. Organisationen bedriver också arbete för att ”långsiktigt och strategiskt” påverka framtida handelsförutsättningar.
Enligt Svenska Freds kan Jonsons (M) bakgrund i Soff innebära en stor vinst för vapenindustrins lobbyarbete i och med hans nuvarande roll som försvarsminister.
Motivering lyder följande;
”Sveriges nya försvarsminister Pål Jonson får utmärkelsen Årets vapenvärvning 2022. Pål Jonson tar till rollen som Sveriges nya försvarsminister med sig erfarenheter, lojaliteter och kontakter från sitt tidigare jobb som kommunikationsdirektör på vapenindustrins lobbyorganisation Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF. Att någon med dessa erfarenheter nu sitter på den högsta försvarspolitiska makten i Sverige är en tydlig vinst för vapenindustrins lobbyister.”
Soff är en av de aktörer som ställt sig emot en svensk anslutning till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, bland annat med hänvisning till att det skulle leda till svårigheter i Sveriges försvarssamarbete med Nato-länder och deras försvarsdoktrin.
”Företagen är oroade över att ett undertecknande kan komma att skapa oönskade förväntningar från utomstående och handelspartners, t.ex. att Sverige tvingas ta hänsyn till konventionen i vår handelspolitik utöver vad EU kräver.”, skrev Soff bland annat 2019 i sitt remissvar till utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen.
Enligt Svenska Freds har branschorganisationen även bedrivit arbete emot ett demokratikriterium för vapenexport samt för en reglering som ger större möjligheter för företag att exportera krigsmateriel till länder i väpnad konflikt. Kopplingarna mellan vapenindustrin, politiken och myndighetsvärlden är många och listan på personer, som likt Pål Jonson (M) som gått mellan olika poster däremellan, lång, enligt Svenska Freds.
– Pål Jonsons bakgrund i vapenlobbyn är bara en av många exempel på täta band mellan den svenska vapenindustrin, försvarsmyndigheter och den politiska sfären. Dessa band påverkar den politik som förs i en riktning som gynnar vapenindustin, men inte självklart freden och säkerheten, säger Linda Åkerström, policychef och sakkunnig i vapenexportfrågor på Svenska Freds i ett pressmeddelande.
