Zoom

Gemensamt upprop mot minskat bistånd – ”Utsatta drabbas hårt”

Kvinnor bär vatten i Djibo, Burkina Faso den 26 maj 2022.

I veckan meddelande regeringen att det belopp som ska dras från det svenska biståndet reduceras med 1,3 miljarder kronor. Men de stora avräkningar som ligger kvar kommer fortfarande att drabba de mest utsatta, anser ett 50-tal organisationer som nu går ihop i det gemensamma uppropet ”Rädda biståndet”.

I regeringens vårändringsbudget stod det klart att hela 9,2 miljarder kronor av totalt 28 som ingår i det svenska biståndet skulle räknas av för att istället läggas på mottagandet av Ukrainska flyktingar. Endast katastrofbiståndet skulle hållas utanför avräkningarna. Beskedet kritiserades för att ställa utsatta grupper mot varandra och många organisationer pekade på att beslutet skulle drabba de allra mest utsatta i världen mycket hårt.

Men kostnaderna för flyktingmottagandet har inte hamnat på den nivå som regeringen utgick från och i tisdags meddelade biståndsminister Matilda Ernkrans (S) att man kommer att lägga tillbaka 1,3 miljarder i biståndsbudgeten. Totalt innebär det 7,9 miljarder kronor mindre i svenskt bistånd, istället för 9,2. Beskedet välkomnas av flera organisationer, som dock är tydliga med att den summa som räknas av fortfarande är alldeles för stor och kommer att få allvarliga konsekvenser.

– Den påverkar väldigt många organisationer, både i och utanför Sverige, men det slår framför allt mot utsatta människor i fattiga länder, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

1,3 miljarder mer gör stor skillnad för arbetet, men är långt ifrån tillräckligt i en hårt drabbad omvärld, konstaterar Rädda Barnen.

– Varje krona gör skillnad och nu behöver våra partners runt om i världen inte lägga ner sitt arbete. Det är förstås en lättnad att kunna berätta att de kan fortsätta sitt väldigt viktiga arbete i detta svåra läge, och att vi tillsammans kan fortsätta göra skillnad för barn i världen. Men det är bara en liten del av biståndet som betalas tillbaka och det är absolut inte tillräckligt i en värld där fler behöver vårt stöd, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på organisationen.

Afrikagrupperna har sedan det första beskedet om avräkningar kom i april försökt att räkna ut vilka konsekvenserna skulle bli för arbetet i södra Afrika.

– Att dra ned finansieringen med fyrtio procent i ett redan tufft läge är såklart katastrofalt. Det civila samhället har knappt återhämtat sig efter pandemin och nu de konsekvenser av kriget som slår genom matbrist, då flera är beroende av import av basvaror såsom vete och solrosolja från Ukraina.

– Nu är vi naturligtvis lättade över justeringen av avräkningarna på just civilsamhällets stöd, men det ligger fortfarande kvar nedskärningar som är helt orimliga att genomföra utan att stora grupper kommer att drabbas väldigt hårt, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna.

Upprop "Rädda biståndet"

För att kasta ljus över de konsekvenser ett minskat svenskt bistånd kommer att få när världen befinner sig i ett läge med ökad hunger, fattigdom, konflikter och klimatkatastrofer, går nu ett 50-tal organisationer i plattformen Concord, bland dem Afrikagrupperna, Rädda Barnen och Naturskyddsföreningen, ihop i det gemensamma uppropet ”Rädda biståndet”.

Uppropet, som pekar på att 760 000 människor kan bli utan mat för dagen, att två miljoner barn riskerar att inte kunna gå till skolan och att lika många människor kan gå miste om rent vatten om det svenska biståndet skärs ned, riktar sig till den svenska riksdagen inför valet i september. De kräver ett löfte från riksdagsledamöterna om att Sverige ska fortsätta bidra med minst en procent av BNI (bruttonationalinkomsten) i bistånd till människor i fattigdom och förtryck.

– I ett läge då Sverige har en stabil ekonomi har vi kapacitet att stå upp för solidaritet och mänskliga rättigheter, och just nu när dessa demokratiska grundprinciper hotas är det den absolut viktigaste roll Sverige kan spela internationellt. Och det är även avgörande i valrörelsen att Socialdemokraterna följer sitt internationella program och står upp för att Sverige ska fortsätta vara en pålitlig samarbetsaktör och fortsätter försvara de mest utsatta globalt mot förtryck, orättvisor och klimatkatastrofer, säger Louise Lindfors.

Samtidigt som regeringen skär ned på biståndet och det finns politiska partier som planerar att gå i samma riktning, visar den senaste opinionsundersökningen från Sida att 77 procent av befolkningen tycker att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i länder med fattigdom. Organisationer såväl som privatpersoner uppmanas att gå med i uppropet för att visa det folkliga motstånd som finns mot nedskärningarna.

– Generellt är det principiellt fel att sådana här avräkningar i biståndet kan göras, och att flyktingmottagande kan ses som bistånd. Här behöver OECD:s kriterier ses över, så att sådana här avräkningar inte kan ske framöver, säger Naturskyddsföreningens Karin Lexén.

”Bör backa helt”

Regeringen bör backa från beslutet och budgetera kostnaderna för flyktingmottagandet med annat än bistånd, anser Afrikagrupperna, och den bör framåt ta tydligare ställning för att den här typen av avräkningar inte ska göras, understryker Rädda Barnen.

– Vi anser att det är kontraproduktivt att skära i biståndet för att bekosta flyktingmottagande i Sverige. Att Sverige väljer att göra detta är dåligt på många sätt, inte minst för att det underminerar hela syftet med de internationella regelverken kring biståndet, som är att öka kvalitén på biståndet och få rika länder att leva upp till sina internationella åtaganden för att bidra till att minska extrem fattigdom, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen.

”Skadat förtroende”

Migrationsverkets nya prognos över flyktingmottagandet kommer i juli, och biståndsministern har flaggat för att regeringen kan komma att lägga tillbaka mer pengar efter detta, då kostnaderna förväntas vara lägre än vad man tagit höjd för. Men förtroendet för det svenska biståndsarbetet har redan tagit skada i och med det stora, och för många oväntade, avräkningsbeslutet som kom i våras.

– Den politiska signalen från ett så historiskt sett starkt demokratiskt och solidariskt land som Sverige tog väldigt hårt på förtroendet och känslan av långsiktigt utvecklingssamarbete, just för de redan mest utsatta i globala syd. Det kom verkligen som en chock, säger Louise Lindfors.

Det kommer inte vara helt lätt att återuppbygga, konstaterar Karin Lexén.

– Vi hoppas att regeringen har tagit lärdom och insett hur hårt det slår att skära ned på biståndet och att ändra så kraftigt under innevarande budgetår. Den neddragning som aviserades har redan kostat många organisationer arbete i onödan, och orsakat en förtroendeskada i flera led för det svenska biståndet, som kommer att ta tid att reparera, säger Karin Lexén.

Läs mer:

Naturskyddsföreningen uppmanar regeringen: Rädda biståndet

Vårbudgeten: De kommer få betala för ökat bistånd till Ukraina

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV