Riksdagens miljö- och jordbruksutskott vill uppmana regeringen om att förändra lagstiftningen kring artskyddet. Världsnaturfonden WWF anser att förslaget är inkonsekvent och menar att det skulle leda till ett försvagat artskydd.
Under torsdagen presenterade riksdagens miljö- och jordbruksutskott ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att förändra i artskyddet. Ett tillkännagivande är en uppmaning som regeringen har som praxis att följa, även om det inte är ett lagstadgat krav på regeringen att göra det. Bakom förslaget står alla högerpartier i riksdagen utom Liberalerna.
I förslaget vill man bland annat se att regleringen av artskyddet i artskyddsförordningen delas upp i två, så att de strikta bestämmelserna för hotade arter i art- och habitatdirektivet inte tillämpas på alla vilda fåglar. Bakgrunden till detta är att Skogsstyrelsen i februari i år meddelade en ändrad tillämpning kring reglerna, där skogsägare måste ta större hänsyn till fåglar och växter vid avverkning. Detta sedan EU-domstolen i mars förra året kom med en dom som visade på att Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen.
Den nya tillämpningen kritiserades hårt av skogsindustrin, som menade att det är ett överdrivet skydd av varje fågelindivid som försvårar alltför mycket för skogsbruket. I mars utlovade även klimat- och miljöminister Annika Strandhäll att man kommer att ändra i artskyddsförordningen för att komma tillrätta med problemet.
"Viktigt bibehålla skydd"
Nu vill alltså en majoritet av partierna se en uppdelning av regleringen. Detta menar Världsnaturfonden, WWF, är ett försök att försvaga skyddet.
– Om förbuden om att störa eller döda djur och växter och förstöra livsmiljöer delas upp i två lagparagrafer utifrån fågeldirektiv respektive livsmiljödirektiv är det viktigt att bibehålla ett skydd för fåglars livsmiljöer även utanför häckningstid. Det är nödvändigt för att uppnå en kontinuerlig ekologisk funktionalitet och är ett krav enligt fågeldirektivet, säger Emelie Nilsson, sakkunnig i naturvårdspolicy på WWF.
I förslaget vill riksdagspartierna också se att nationellt fridlysta arter inte ska kunna ”avsevärt försvåra” för pågående markanvändning, såsom jordbruk och skogsbruk. WWF ställer sig kritiska också till det.
– Att inte ta hänsyn till nationellt fridlysta arter vid pågående markanvändning, som exempelvis skogsbruk skulle omöjliggöra ett fungerande artskydd. Bara jord- och skogsbruket täcker 60 procent av Sveriges yta, vilket är en väldigt stor landyta att undanta, säger Emelie Nilsson.
"Inkonsekvent"
Förslaget vill också se en större ekonomisk kompensation till markägare i de fall de på grund av artskyddet inte kan bruka sin mark. Detta menar WWF visar på en inkonsekvens hos partierna. ”Om M, KD, SD och C menar allvar med att formellt skydd ska erbjudas så fort det blir någon form av brukandebegränsning så behöver resurserna för skydd ökas kraftigt. I stället verkar dessa partier för mindre finansiering för skydd”, skriver WWF i ett pressmeddelande.
Inkonsekvent är enligt WWF även den del av förslaget som säger att det bör vara staten som har ansvar för att utreda förekomsten av arter och inte den enskilde markägaren.
– Ansvaret för att utreda förekomsten av arter är idag delat mellan staten och markägaren. M, C, SD och KD driver nu på för att utredningsansvaret enbart ska ligga på staten, trots att de tidigare motarbetat statlig inventering såsom nyckelbiotopsinventeringen, säger Emelie Nilsson.
Utskottets förslag ska debatteras i riksdagen den 12 maj.
Läs mer:
Regeringen ska ändra i artskyddet – ”Faller för påtryckningar”
Skogsägare måste ta större hänsyn till artskydd
”Orimligt att skydda varenda fågel” – generaldirektör och industri med samma budskap
