Med endast dagar kvar till valet fortsätter kriminalitet, skjutningar och hårdare tag att prägla den svenska valrörelsen. Samtidigt har vårens kanske hetaste frågor, om Natomedlemskap, kriget i Ukraina och svensk vapenexport sjunkit allt längre ner på den politiska agendan.

Men Natoavgörandet väntar runt hörnet, kriget förväntas i värsta fall pågå i åratal och Sverige fortsätter att exportera krigsmateriel till länder i konflikt och krig. Hur ställer sig då partierna i frågorna, inför det stundande valet? Syre har ställt 14 frågor som rör fred och konflikter till nio av Sveriges största partier.

Vapen- och krigsmaterielexport

Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna anser att Sverige fortsatt ska skicka vapen till länder i konflikt. KD hänvisar bland annat till att försvarsindustrin och vapenexporten är viktig för Sveriges försvarsförmåga.

Sverige har länge kritiserats för sin vapenexport till krigförande länder som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Enligt det svenska regelverket bör export av krigsmateriel bland annat inte beviljas till länder som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, eller är inblandade i internationell konflikt där risk för väpnad konflikt finns. Men det är inte skrivet i sten och undantag görs med hänvisning till bland annat Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. I fjol var den svenska vapenexporten till den saudiledda-koalitionen 17 gånger större än biståndet till Jemen, enligt Svenska freds. Ytterligare ett undantag gjordes i och med beslutet att skicka vapen till Ukraina.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet uppger att de är emot vapenexport till krigförande länder, men ställer sig samtidigt bakom beslutet att skicka vapen till Ukraina med hänvisning till staters rätt att försvara sig.

Av de tillfrågade partierna är det endast Feministiskt initiativ (Fi) som är emot alla typer av krigsmaterielexport, oavsett mottagare. De vill istället att vapenindustrin ställs om till icke-militära produkter, som kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling.

”Vi tycker att Sverige först och främst ska bidra till att satsa på fredliga insatser och humanitär hjälp”, skriver Fi som svar på frågan om huruvida Sverige bör utbilda ukrainska soldater i Storbritannien eller inte.

Vad gäller allmän värnplikt och att utöka det svenska försvaret, är det återigen endast Fi som säger nej. Partiet vill istället se en könsneutral utbildning i krishantering, med fokus på civila- och samhälleliga insatser. MP, V, SD och KD vill införa allmän värnplikt medan C svarar att fler ska göra värnplikt, utifrån de behov som finns.

Vänsterpartiet anser att ett utökat försvar kan finansieras med skattehöjningar, MP vill återinföra värnskatt för att inte belasta de som redan har det ekonomiskt ansträngt och KD vill använda delar av det så kallade reformutrymmet för att finansiera försvaret. Centern vill finansiera det med statsbudgeten, medan Sverigedemokraterna vill dra ned på det internationella biståndet.

Slut på kriget?

Vad gäller vägen till fred i Ukraina trycker Vänsterpartiet och Miljöpartiet på att beroendet av rysk gas och olja måste stoppas helt för att få stopp på kriget. Centerpartiet vill bland annat att Sverige ökar det ekonomiska biståndet till landet, att EU gemensamt lånar upp pengar samt att Sverige ökar sitt militära stöd och säljer vapen. Även enligt KD går vägen till fred genom ”fler leveranser av svenska vapen”.

Igen skiljer sig Fi:s svar markant, jämfört med övriga tillfrågade. Medan de andra pekar på antingen mer vapen, eller ytterligare sanktioner och köpstopp, svarar Fi att de vill stötta på alla möjliga sätt utom militära lösningar, så som stöd till de krafter som verkar i Ukraina för icke-våldsmotstånd samt ökade insatser för att stärka det ryska civilsamhället.

Nato

Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet är emot ett svenskt medlemskap, det sistnämnda med hänvisning till att alliansfrihet minskar risken för att Sverige dras in i krig. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet däremot, vill att Sverige går med i Nato.

Kristdemokraterna beskriver Nato som ”den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i vår del av världen” medan Centerpartiet anser att ett fullföljande av Natofrågan är den viktigaste utrikes- och försvarspolitiska frågan efter valet.

Om Sverige går med i militäralliansen, är det också en självklarhet att delta i Natos kärnvapenövningar fullt ut, tycker C, KD och SD, medan V, Fi och MP säger skarpt nej till kärnvapenövningar.

KD motsätter sig inte en eventuell placering av kärnvapen på svenskt territorium, men anser att det är mycket osannolikt att Nato skulle ha ett sådant önskemål. SD säger nej och menar att det i sådana fall skulle krävas breda parlamentariska diskussioner, medan Centern välkomnar en enskild överenskommelse med Nato om att inte tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fredstid.

Klimatförändringar och Ryssland

Av de tillfrågade nämner alla utom SD och C klimatförändringar som ett av de största hoten mot Sverige och världen i dag. MP anser att klimatförändringar och förstörelsen av ekosystem är det största hotet mot liv, hälsa och säkerhet medan KD, SD, C pekar ut Ryssland och Rysslands krig i Ukraina som ett av de största hoten. Cyberhot och hybridhot nämns också som väsentliga av flera partier.

Socialdemokraterna och Liberalerna har valt att inte svara på Syres frågor, utan återkoppling, medan Moderaterna har avböjt med hänvisning till tidsbrist.

I våras gjorde Socialdemokraterna en historisk vändning när de sa ja till svenskt Natomedlemskap, något som både Moderaterna och Liberalerna länge förespråkat. Alla tre partier är även för svensk vapenexport, om än på olika villkor.

Socialdemokraterna har i takt med att partiet närmat sig Nato kritiserats för att ha backat i kärnvapenfrågan. I samband med att Sverige officiellt bjöds in som ansökarland till Nato lämnade utrikesminister Ann Linde (S) över en avsiktsförklaring till generalsekreterare Jens Stoltenberg, där det bland annat står att ”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar”.

S ställning i frågan har också uppmärksammats i samband med FN:s översynskonferens om icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT) i augusti, där Sverige valde att inte ställa sig bakom uttalandet att ”det är i mänsklighetens intresse att kärnvapen aldrig, under några omständigheter, används igen”.

Alla frågor och svar från partierna kan du läsa i enkäten nedan.

Enkät: Fred och konflikt

Bör Sverige gå med i Nato?

KD: Ja. Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i vår del av världen. Ett svenskt medlemskap medför att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar. Vi har ett bra samarbete med Nato idag. Men bara ett fullvärdigt medlemskap ger Sverige de säkerhetsgarantier som krävs för att kunna försvara vårt land.

MP: Nej.

SD: Ja.

V: Nej, Sverige bör vara militärt alliansfritt eftersom det gör vårt land tryggare och minskar risken att dras in i krig. 

Fi: Nej, vi tror inte att det kommer att göra Sverige tryggare eller säkrare på kort eller lång sikt.

C: Ja, Sverige ska gå med i Nato, och att Sverige nu fullföljer Natoansökan är den viktigaste utrikes- och försvarspolitiska frågan efter valet. Regeringen måste ha förmåga att driva igenom det. 

Om Sverige blir fullvärdig medlem i Nato, anser ni att Sverige bör delta i kärnvapenövningar?

KD: Sverige ska delta fullt ut i Natos gemensamma försvarsplanering, vilket även inbegriper övningsverksamheten.

MP: Nej.

SD: Vi kan inte utesluta det, utan måste vara beredda på att delta i samarbetet fullt ut.

V: Nej.

Fi: Nej.

C: Vi ska delta i Nato fullt ut och vi ska delta också för att påverka kärnvapenpolicyn. Vi bygger säkerhet tillsammans i NATO och ska göra det precis på samma sätt som våra nära grannar i norra Europa – Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen.

Om Sverige blir fullvärdig medlem i Nato, anser ni att Sverige ska tillåta placering av kärnvapen på svensk mark?

KD: Vi ser det som mycket osannolikt att Nato skulle ha för avsikt att placera kärnvapen på svenskt territorium under överskådlig tid. Om så skulle ske krävs ett svenskt medgivande.

MP: Nej.

SD: Nej, vi ser inte det som aktuellt i dag. Skulle den frågan föras fram, så bör det ske breda parlamentariska diskussioner om det.

V: Nej.

Fi: Nej.

C: Nej. Vi är öppna för att likt Norge göra en enskild överenskommelse med Nato när vi väl är medlemmar om att inte tillåta kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. 

Kan Sverige som Natomedlem verka för kärnvapennedrustning och icke-spridning i världen?

KD: Ja. Natolandet Sverige kan göra avgörande insatser för kärnvapennedrustning och icke-spridning inom ramen för NPT.

MP: Vi måste fortsätta göra allt vi kan för att verka för kärnvapennedrustning och icke-spridning i världen, men det kommer bli svårare som Natomedlem.  

SD: Ja.

V: Vi menar att ett svenskt medlemskap i Nato definitivt minskar vår trovärdighet och försvårar ett sådant arbete. Däremot kommer vi i Vänsterpartiet naturligtvis göra vårt allra bästa för att Sverige oavsett medlemskap ska vara en röst för kärnvapennedrustning, icke-spridning och för att Sverige ska ratificera FN:s kärnvapenkonvention. 

Fi: Osäkert hur möjligt det är men vi bör fortsätta verka för att genast ratificera FN:s konvention mot kärnvapen och verka för global nedrustning av kärnvapen, det är bokstavligen en fråga om liv och död och vår planets överlevnad. Om/när Sverige går med i NATO bör vi verka för kärnvapennedrustning inom NATO. Vi ska uppmana de största kärnvapenmakterna, Ryssland och USA, att återgå till och påskynda processen med att rusta ner inom NPT.

C: Ja, på samma sätt som Norge, Tyskland eller Nederländerna kan Sverige fortsätta det viktiga arbetet där vi har en tradition av att hålla fanan högt. Nedrustningsfrågan har en lång historia och framtid också i Centerpartiet. 

Bör Sverige exportera vapen?

KD: Ja. Den svenska försvarsindustrin och vapenexporten är viktig för vårt lands försvarsförmåga. 

MP: Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Vi måste omedelbart stoppa vapenexporten till diktaturer, till krigförande stater. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. 

SD: Ja.

V: Vi driver att förbjuda vapenexport till diktaturer, krigförande stater och regimer som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. På sikt vill vi inte ha någon vapenexport.

Fi: Nej. Vi tycker att all vapenexport måste upphöra och vapenindustrin ställas om till tillverkning av ickemilitära produkter, exempelvis miljöteknik, som kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling. Sverige måste återigen bli en stark röst för fred och nedrustning och gå före genom att vi själva nedrustar.

C: Ja.

Bör Sverige exportera vapen till länder i konflikt?

KD: Ja. Kristdemokraterna anser att säkerhetspolitiska hänsyn skall ligga till grund för beslut om all försvarsmaterielexport. Vi välkomnar det historiska beslut som Sveriges riksdag fattade om att påbörja vapenleveranser till Ukraina. Ukraina kämpar för hela Europas frihet.

MP: Sverige ska inte exportera vapen till krigförande länder. Detta ska inte hindra att Sverige solidariskt kan bistå ett angripet land med vapen och till länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, som sker nu i fallet med Ukraina. 

SD: Ja, ett exempel är Ukraina i dagsläget.

V: Nej, inga vapenaffärer med länder i konflikt.

Fi: Nej.

C: Vi ska kunna göra det, som i fallet Ukraina då det ligger helt i linje med Sveriges försvars och säkerhetspolitiska intresse som ska vara avgörande.

Bör Sverige exportera vapen till Ukraina?

KD: Ja. Definitivt. Det är vår moraliska plikt. Kristdemokraterna kräver att Sverige exporterar artilleripjäser av typen Archer samt luftvärn i form av Robot 70/90 till Ukraina, utöver de stödpaket som regeringen aviserat. Det här är vapen som Ukraina ber om.

MP: Ja. Ukraina är en demokrati som blivit invaderad av en auktoritär regim som syftar till att ta ifrån Ukrainas befolkning sin frihet.Ukraina måste kunna försvara sig mot Rysslands attacker och skydda sin befolkning. När internationell rätt och mänskliga rättigheter kränks måste ett land ha rätt att försvara sig. 

SD: Ja.

V: Ja, Sverige bör skänka vapen till Ukraina med stöd i folkrätten och FN-stadgan om angripna staters rätt att försvara sig.

Fi: Nej.

C: Ja, Sverige bör göra allt för att stödja Ukraina med vapen, som vi redan gjort och behöver fortsätta göra. Ukraina ska också ha möjlighet att köpa vapen och militär materiel direkt från svensk försvarsindustri. Ukraina har inte själva valt att hamna i militär konflikt utan har blivit anfallna i strid mot folkrätten och måste ha en chans att försvara sig. Det är allas vårt ansvar att hjälpa till och att Rysslands aggressioner inte ska löna sig.

Anser ni att Sverige uttömt diplomatiska verktyg för att stoppa det pågående kriget i Ukraina?

KD: Det enda som krävs för att stoppa det pågående kriget i Ukraina är att Ryssland lägger ner sina vapen och lämnar landet ifred. Vi kan inte acceptera ett vapenstilleståndsavtal som utformas på ryska villkor.

MP: Alla medel ska användas för att få Putin att dra tillbaka de ryska trupperna och stoppa kriget. Ingen del av verktygslådan ska uteslutas. Vi måste stoppa importen av rysk olja och gas.

SD: Nej, vi bör fortsätta att stödja Ukraina med alla tillgängliga medel inklusive diplomatiska.

V: Nej, vi vill bl.a. se ytterligare sanktioner mot Ryssland. 

Fi: Nej. Det finns alltid mer att göra för att verka för fredliga lösningar och med diplomati.

C: Nej. Vi får aldrig ge upp diplomatin men vi måste också inse dess begränsningar och i fråga om Rysslands brutala angreppskrig på Ukraina och våra värden syftar diplomatin till att Ukraina ska vinna. När diplomatin inte räcker till finns andra verktyg att ta till som vi är beredda att använda, inkl. ekonomiska sanktioner och militärt stöd.

Hur ser ni på att Sverige ska utbilda ukrainska soldater i Storbritannien?

KD: Mycket bra.

MP: Miljöpartiet tycker det är bra att svenska försvarsmakten deltar i utbildningsinsatser och bidrar med expertis till andra försvarsmakter. 

SD: Vi ser positivt på detta.

V: Vi tycker det är bra att Sverige är med och utbildar ukrainska soldater. Vi ska vara en aktiv part internationellt med just utbildning och utveckling. 

Fi: Vi tycker att vi i Sverige först och främst ska bidra till att satsa på fredliga insatser och humanitär hjälp.

C: Vi är positiva till det och vill att Sverige ska bidra. Det hjälper Ukraina att försvara sig och oss på ett bättre sätt. 

Vad vill ni göra för att få stopp på kriget i Ukraina?

KD: Vi vill bidra till Ukrainas seger genom fler leveranser av svenska vapen och finansiellt stöd till Ukrainas försvarsmakt, samt genom det humanitära biståndet. Ukraina kämpar för hela Europas frihet. Ukraina måste vinna kriget.

MP: Sverige försöker bidra med allt vi kan till Ukraina, både inom EU gemenskapen tillsammans med andra länder men också själva som nation. En fortsatt bred enighet inom EU är av stor vikt. Om vi ska ha en ärlig chans att stoppa Putins terror kan vi inte gå fram med politik som ytterligare fördjupar vårt beroende av ryska fossila bränslen, vilka finansierar Putins krigsmaskin. Vi måste snabba på den gröna omställningen, nu.

SD: Många saker inklusive bland annat export av försvarsmateriel, humanitär hjälp och att stötta landet diplomatiskt.

V: Vänsterpartiet driver bl.a. på för ytterligare sanktioner. Försäljning av gas och olja till Europa göder Rysslands krigskassa, den kranen måste stängas av.

Fi: Vi vill stötta Ukraina på alla sätt vi kan som inte innebär mer vapen och militära lösningar. Stötta de krafter i Ukraina som verkar för icke-våldsmotstånd på olika sätt. Vi måste öka våra insatser för att stärka delar av det det ryska civilsamhället och de politiker som inte stöttar kriget och aktivt erbjuda asyl till soldater som vägrar kriga eller vill desertera. Sprida information och nyheter som återger krigsutvecklingen och dom brott mot mänskligheten som begås så korrekt som möjligt på ryska språket så att det når den civila befolkningen.

C: Vi har många förslag för att stödja Ukraina att vinna kriget och ta tillbaka de illegalt annekterade och ockuperade områdena från Ryssland. Vi vill att Sverige kraftigt ökar det ekonomiska biståndet till Ukraina, och det fort. Vi vill att EU gemensamt lånar upp pengar för att kunna stötta Ukraina. Det behövs ökat militärt stöd, i form av att Sverige levererar nya vapen till Ukraina och öppnar upp för industrin att sälja mer vapen direkt till Ukraina. Sverige ska utbilda ukrainska soldater i Storbritannien. 

Behöver Sverige allmän värnplikt?

KD: Ja. Värnplikt i kombination med anställda soldater är vägen framåt för att säkerställa försvaret av Sverige. Det behövs bättre villkor för de anställda yrkessoldaterna i form av skäliga löner och ersättningar, men för att Försvarsmakten ska klara av att växa i volym så kommer det att krävas att de anställda soldaterna kompletteras med fler värnpliktiga.

MP: Ja. Miljöpartiet vill komplettera den militära värnplikten med en civiltjänstgöring för att bredda rekryteringen till verksamhet i det civila försvaret. Denna ska kunna genomföras inom ramen för någon av de frivilliga försvarsorganisationernas arbete. En sådan tjänstgöring kan, utöver att stärka Sveriges krisberedskap, också utgöra en viktig del i att skapa bättre mellanmänsklig tillit inom landet och förebygga polarisering.

SD: Ja.

V: Ja.

Fi: Nej. Feministiskt initiativ är emot värnplikt och vill istället se en frivillig könsneutral utbildning i krishantering med fokus på civila- och samhälleliga insatser. Mer resurser ska läggas på myndigheter och organisationer med förmåga att arbeta utifrån en bredare säkerhetsanalys med förebyggande våldspreventivt arbete och utifrån metoder som ökar den demokratiska dialogen och deltagandet.

C: Om betydelsen i frågan är att alla i en årskull ska göra allmän värnplikt oavsett Försvarets eget personalbehov är svaret nej. Däremot ska fler göra värnplikt utifrån de behov och beslut som finns. År 2025 ska 8000 göra värnplikt. Vi är öppna för att fler behöver göra det därefter, utifrån de behov FM bedömer behövs och vad Natomedlemskapet eventuellt kräver.

Bör den svenska försvarsbudgeten utökas?

KD: Ja. Försvarsmakten har brist på pengar, soldater, befäl, vapensystem och ammunition. Kristdemokraterna kräver att nästa försvarsbeslut tidigareläggs till 2023 istället för 2025 och att anslagen till det militära försvaret förstärks mer än regeringen har aviserat, så att vi når 2 % av BNP senast till 2025.

MP: Miljöpartiet står bakom regeringens nuvarande avisering om resurstillskott till försvaret. Nu när upprustningen tidigareläggs är det viktigt att vi har balans i totalförsvaret som mål, alltså att upprustning av det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid.

SD: Ja.

V: Vi står bakom höjningarna av försvarsbudgeten och vill särskilt trycka på vikten av det civila försvaret. 

Fi: Nej. Vi vill minska dom militära anslagen och öka dom civila och fokusera på mänsklig säkerhet istället för enbart territoriell/militär säkerhet.

C: Ja, vi vill se att 2 % av BNP går till försvaret senast 2028, eller tidigare om Försvarsmakten bedömer att det är praktiskt möjligt. 

Hur bör en utökad försvarsbudget finansieras?

KD: Dels vill vi använda delar av det s.k. reformutrymmet och dels kan det ske genom utgiftsminskningar. Vi utesluter heller inte att, likt Finanspolitiska rådet, föreslå en tillfällig avvikelse från överskottsmålet, givet faktum att Sverige har en låg statsskuld.

MP: För Miljöpartiet är det viktigt att finansieringen av försvaret inte drabbar människor som redan har en ansträngd ekonomi eller tvingar fram besparingar i välfärden. Därför föreslår vi att återinföra en värnskatt för personer med högre inkomstnivåer. Vi anser att Sverige i detta läget inte ska betala av på vår statsskuld i samma takt som innan. 

SD: Bland annat genom att dra ner på det internationell biståndet och de delar som är ineffektiva och kontraproduktiva.

V: Det är viktigt att ökade försvarsutgifter ska inte belasta välfärden och det kan därför bli aktuellt med skattehöjningar.

Fi: Se svar (på frågan, reds. anm.) ovan.

C: Genom statsbudgeten.

Vad är det vi behöver/vill försvara? Vilka hot ser ni?

KD: Sverige behöver ett starkt försvar för att värna vår suveränitet, vår territoriella integritet, vår frihet, vår demokrati och våra värderingar. Hotbilden mot Sverige är mångfacetterad och komplex. Den tar sig uttryck i form av militär upprustning, demokratisk tillbakagång i vårt närområde, bristande respekt för mänskliga rättigheter, psykologisk krigföring, terrorism, internationell brottslighet, cyberattacker, energiberoende, demografiska förändringar och klimatförändringar. Rysslands aggressiva nyimperalism utgör det enskilt största hotet mot Sverige och svenska intressen. Därför behöver Sverige en hemförsäkring med fördragsbundna försvarsgarantier. Därför säger vi ja till Nato.

MP: Freden och demokratin. Allas vår rätt att kunna leva i fred, frihet och säkerhet. Vi ser flera parallella kriser nu i världen som skapar svåra säkerhetspolitiska problem. En tillbakagång av demokratin runt om i världen, klimatkrisen och dess följder, Rysslands aggression mot Ukraina och en global svältkatastrof pga bland annat Rysslands krig i Ukraina och klimatförändringar vilket riskerar att leda till mänskligt lidande och än mer politiska konflikter. Klimatförändringarna och förstörelsen av ekosystem som skog och hav är det största hotet mot människors hälsa, säkerhet och liv i världen i dag. Därför är kampen om klimatet och energiomställningen också en utrikespolitisk prioritering för Miljöpartiet.

SD: Vi behöver framförallt försvara Sverige mot det ryska hotet, men även andra hot finns såsom Kina.

V: Vi befinner oss i ett i många avseenden nytt säkerhetspolitiskt läge med växande motsättningar, militär upprustning och ökad konfrontation på vår kontinent och i vårt närområde. Det är viktigt att se s.k. hybridhot där militära och ickemilitära medel kombineras och skapar en gråzon. I dag utgörs ett av de allvarligaste hoten mot den globala säkerheten av klimatförändringen och dess konsekvenser. Också cyberhot, terrorism och extremism, pandemier, hybridhot och naturkatastrofer måste inkluderas i det säkerhetspolitiska perspektivet. 

Fi: Mänsklig säkerhet är det viktigaste att fokusera på och reella hot mot svenskarna här och nu som pandemier, naturkatastrofer pga klimatförändringar, cyberattacker, desinformation, mäns våld osv.

C: Det som behöver försvaras är vårt och våra allierade och demokratiska vänners gränser och territorium. Vi ska tillsammans försvara och stå upp för vår liberala demokrati, våra mänskliga och ekonomiska rättigheter, vårt sätt att leva och våra gemensamma värderingar. Vi ska försvara oss mot Ryssland som är ett revanschistiskt och auktoritärt land som utan att tveka bryter mot folkrätten och alla länders rätt att välja sin egen väg. 

Läs mer:

Spänt läge på kärnvapenkonferens: ”Nato får Sverige att backa”

Jemens barn kräver fred – Sverige säljer vapen

”Det är beklagligt att Sverige väljer kärnvapendoktrinen”

Vart är S på väg i Natofrågan?