Zoom

Kolonisternas kamp mot giftet

”Vi är omskakade i grunden.

Årets odlingssäsong är igång, men över Sveriges drygt fem miljoner fritidsodlare hänger ett gifthot. Trots uppmärksammade skador på kolonisters grödor är ogräsmedel med pyralider tillåtna i EU. Det går en grupp kolonister i bräschen för att ändra, däribland Katja Jassey.
– Det är ju ingen naturkatastrof utan en mänskligt skapad katastrof. Då kan människor också sätta stopp för den, säger hon.

Morgonsolen värmer vindstilla majluft och en välgödd hare skuttar sävligt fram mellan lotterna på Pungpinans koloniområde i södra Stockholm. Björktrastar rotar mask i jorden, som når tillräcklig temperatur för sådd. Men för många av kolonisterna har odlarglädjen ersatts av oro och frustration. Katja Jassey, som är ordförande för Stockholms koloniträdgårdar, stannar skottkärran mitt på grusgången vid sin lott, för att visa skälet till det. I områdets sydvästra hörn lyfter hon på en presenning och blottar vad som ser ut att vara utmärkt odlingsjord. Det är fermenterad gödsel från fjolåret, i vilken Katja Jassey just provodlat en tomatplanta.

– Jag tänker faan i helvete-jävla skit-agrokemi-industri, helt ärligt. Jag är jättearg!

Pungpinans koloniträdgårdar i Skarpnäck i södra Stockholm drabbades allvarligt av pyralidförgiftning under 2021
Pungpinans koloniträdgårdar i Skarpnäck i södra Stockholm drabbades allvarligt av pyralidförgiftning under 2021. Minst 50 av områdets 170 kolonister fick se sina plantor missbildade, fruktlösa med skrumpnande blad. Foto: Kim Richter

Tomaten, som står på tillväxt i ett avklippt mjölkpaket, mådde fint fram till fjolårsgödseln tillsattes för några dagar sedan, men den har redan börjat krulla ihop sig i topparna. Katja Jassey känner alltför väl igen förloppet från fjolåret, då hon, liksom kolonigrannen Calle Järnberg, fick sina grödor förgiftade. Han pekar ut jordremsan där han planterat bondbönor i fjol.

– De gav nästan inga bönor. Några gav små baljor som var tomma, förkrympta och förvridna. Det var väldigt sorgligt såklart, säger Calle Järnberg, som eldade upp plantorna för att inte sprida giftet vidare via komposten.

Bondbönor som förgiftats av pyralid får förkrympta baljor, vissa saknar innehåll
Bondbönor som förgiftats av pyralid får förkrympta baljor, vissa saknar innehåll. Bild från 2021. Foto: Linda Wahl

"Som att döden hade kommit"

– Överallt där man gick var det förvridna plantor. Det var som att döden hade kommit till Pungpinan, säger Katja Jassey.

Koloniföreningen hade gemensamt köpt lokalt producerad hästgödsel, som visade sig innehålla rester av ogräsgift, som bär det kryptiska namnet pyralid (se faktaruta). Minst 50 av områdets 170 kolonister fick se sina plantor missbildade, fruktlösa och med skrumpnande blad.

"Jag kan verkligen förstå dem som går över till att odla med konstgödsel, för man vill inte chansa", säger Calle Järnberg, som lägger till att konstgödning är ett mindre hållbart alternativ
"Jag kan verkligen förstå dem som går över till att odla med konstgödsel, för man vill inte chansa", säger Calle Järnberg, som lägger till att konstgödning är ett mindre hållbart alternativ. Foto: Kim Richter

– Det var en chock, och väldigt många drabbades av depression. Man har ju grävt ner det här gödslet för att man älskar sin jord och man älskar att odla, och nu hade vi grävt ner gift i jorden.

I höstas märkte hon att många lotter inte längre sköttes om som vanligt.

– När vi i styrelsen frågade vad som hade hänt svarade de att ”jag bara blev så ledsen, det var så hemskt att jag har inte varit där”. Och nu är man orolig för hur det ska gå i år. Vi  vet att pyralid tar lång tid att bryta ner, säger Katja Jassey, som i sitt lilla tomatexperiment konstaterat att ett års tid inte är tillräckligt.

Bilderna vällde in

Att det var just pyralid som orsakat skadorna var något Katja Jassey förstod efter att ha skickat ett foto till odlarvännen och journalisten Lena Israelsson, som var först med att uppmärksamma problemet bland svenska fritidsodlare. Hon har skrivit flera välkända handböcker om odling. Redan 2019 hade Lena Israelsson mindre problem med sina tomatplantor, som tilltog året därpå.

– Det var katastrof! Jag hade mellan 50 och 70 plantor och fick slänga allt. Jag skriver ju om odling men hade aldrig sett nåt liknande. Jag förstod ingenting.

Pyralidskadat tomatblad (överst) och friskt
Pyralidskadat tomatblad (överst) och friskt. ”Det går inte att ta fel på en pyralidskadad tomat”, säger Lena Israelsson, som var först med att uppmärksamma problemet bland svenska fritidsodlare. Foto: Ulf Nilsson

Via ett amerikanskt universitet hittade hon foton på tomater med samma skador som hennes egna. Då insåg Lena Israelsson att det kunde röra sig om pyralider.

– Det går inte att ta fel på en pyralidskadad tomat. De nedre bladen är helt okej, men toppskotten börjar vrida sig korkskruvsaktigt och blir hårda knutar, och därmed stoppas tillväxten, förklarar hon.

När Lena Israelsson ställde frågan om fler drabbats till sina över 11 000 följare på Facebook vällde bilderna in. Även chili, paprika, ärtor och bönor hade liknande skador.

"Gödsel är en helt oreglerad marknad
"Gödsel är en helt oreglerad marknad. Du får stoppa vafan som helst i det, utom tungmetaller", säger Lena Israelsson. Foto: Stefan Dehlén

Följer med gödsel

Men hur hamnade giftet i deras odlingar? Pyralider ingår i lantbrukens bekämpningsmedel mot ogräs, växtskyddsmedel på branschspråk. De bär virila namn som Lancelot och Mustang forte, och angriper hormonsystemen på exempelvis maskrosor, tistlar och baldersbrå, så att tillväxten stannar av.
Grödorna på åkern skadas alltså inte själva av pyralider, men eftersom ämnena är svårnedbrytbara följer de med skörden och genom kroppen på de djur som äter den. När fritidsodlare köper djurens gödsel följer alltså små mängder pyralid med. Några miljarddelar räcker för att skada känsliga växter som tomater.

Även odlare som använder växtbaserad gödning är drabbade, eftersom pyralid kommit in i växtnäringen genom vinass, som har sitt ursprung i sockerbetor och är en flytande restprodukt från jästframställning. Även i växtnäring baserad på majs har pyralid upptäckts.

Pyralid skadar ogräs men påverkar inte spannmålet som växer på fältet
Pyralid skadar ogräs men påverkar inte spannmålet som växer på fältet. Det följer däremot med grödan, som äts av till exempel en höna, vars gödsel läggs på en koloniträdgård, och påverkar känsliga plantor. Foto: Pixabay

För att få misstanken om pyralidförgiftning från växtnäring bekräftad skickade Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) gödsel, annan gödning och jord på analys hos två olika laboratorium. Totalt 31 produkter analyserades, och det visade sig att varannan innehöll pyralid. Både flytande växtbaserad gödning och gödsel från höns, får och häst innehöll ämnena.

I analyserna upptäcktes också pyralid i blad och frukter från tomater, från Pungpinans koloniområde i Stockholm.

”Många frågetecken”

FOR testodlade bönor med de gödningsprodukter som innehöll ämnena, och åtta av nio gav skador. FOR:s granskning har översatts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och fått mycket uppmärksamhet, även internationellt.

– Det finns inget annat land i Europa som har samlat så mycket information om pyralider och effekterna som vi har gjort i Sverige, säger Katja Jassey och syftar på FOR:s rapporter.

Hönsgödsel har visat sig innehålla pyralid, som kommit dit via hönsens foder
Hönsgödsel har visat sig innehålla pyralid, som kommit dit via hönsens foder.  Dessa deformerade gurkor har gödslas med just hönsgödsel. Foto: Lena Israelsson

Ändå kvarstår en rad frågor, menar Ulf Nilsson, hortonom och sekreterare på FOR, och även den som har skrivit organisationens uppmärksammade rapporter.

– Vi har jättemånga frågetecken kring ämnena: Hur snabbt bryts de ner om man ger små doser över flera års tid? Är det skillnad i påverkan mellan olika sorter av till exempel ärtor? Eftersom ingen myndighet ansvarar för fritidsodlingen hamnar vi mellan olika stolar. Yrkesodlingen har forskningspengarna. Vi hamnar lite i ett vakuum, säger han.

– Vi är omskakade i grunden. Men vi har också blivit nån slags medborgarforskare allihopa. Man testar och lär sig, säger Katja Jassey.

Enligt Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor vid biosystem och teknologi vid SLU saknas bra metoder för att mäta upp de små mängderna pyralid som skadat växterna.

– Det verkar finnas konsensus i dag om att det är pyralider som är problemet, men det är så små mängder som krävs så det finns inga tillförlitliga analysmetoder för dessa låga koncentrationer.

”Yrkesodlingen har forskningspengarna
”Yrkesodlingen har forskningspengarna. Vi hamnar lite i ett vakuum”, säger Ulf Nilsson, hortonom och sekreterare på Fritidsodlingens riksorganisation, samt trädgårdsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet. Foto: Ulrika Flodin Furås

Många har använt eko

Reglerna kring försäljning av gödningsmedel är få. Produkter som ska användas som växtskyddsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen. Men sådana krav saknas när det gäller gödsel. Eller som Lena Israelsson uttrycker det:

– Det är en helt oreglerad marknad. Du får stoppa vafan som helst i det, utom tungmetaller.

Ironiskt nog har många odlare som drabbats endast använt ekologiska gödningsmedel. Det är nämligen så att växtnäring får lov att bära Krav-märkning och texten ”godkänd för ekologisk odling” trots att dess innehåll inte är ekologiskt odlat.

– Många blev jättearga på Krav. Jag tror inte de hade funderat på hur det skulle påverka deras trovärdighet, säger Lena Israelsson, som lägger till att många nu har börjat gödsla med konstgödning i stället, eftersom det inte innehåller pyralid.

Läs även: Krav: ”Förstår att man kan bli besviken”

Växtnäring med Krav-märke i en vit pil och texten ”godkänd för ekologisk odling”betyder inte att innehållet är ekologiskt
Växtnäring med Krav-märke i en vit pil och texten ”godkänd för ekologisk odling”betyder inte att innehållet är ekologiskt. Foto: Hanna Westerlund

Konstgödning och utspätt kiss

På Pungpinans koloni har Katja Jassey drivit upp sina plantor i konstgödd jord, berättar hon.

– Jag har köpt konstgödslade säckar, eftersom vi redan har börjat få in rapporter om att några av de ekologiska jordsäckarna har visat på skador, tyvärr, säger hon.

Hur känns det att använda konstgödning, givet att ni försöker jobba kretsloppsanpassat?

– Det är en blandning av ilska, sorgsenhet och ”nu måste vi hitta lösningar”. På ett större plan är ju det här ohållbart, om vi ska ha en bioekonomi med cirkulära kretslopp. Kan vi inte använda restavfall från jordbruket, vart ska det ta vägen då? Konstgödning är ju både dyrt och en bristvara och dåligt för jorden, säger Katja Jassey.

Kolonistgrannen Calle Järnberg gödslar hittills med utspädd urin, så kallat guldvatten (läs mer i faktaruta).

– Men jag kan verkligen förstå dem som går över till att odla med konstgödsel, för man vill inte chansa. Man lägger ner så mycket tid och så får man upp en skruttig planta och har förgiftat sin egen jord. Så jag förstår om man vill ta det säkra före det osäkra, även om man använder ett mindre hållbart alternativ.

Under en presenning har kolonisterna fermenterat fjolårets förgiftade gödsel, i hopp om att påskynda nedbrytningen av pyraliderna
Under en presenning har kolonisterna fermenterat fjolårets förgiftade gödsel, i hopp om att påskynda nedbrytningen av pyraliderna. Foto: Kim Richter

Förbjöds på 1970-talet

Att pyralider har negativa egenskaper är inget nytt. På 1970-talet förbjöds pyraliden pikloram i Sverige, eftersom ämnet är svårnedbrytbart och det ansågs svårt att förutse negativa konsekvenser på lång sikt. Men 2011 blev produkter som innehåller ämnet åter tillåtna, eftersom EU-medlemskapet lett till att reglerna för växtskyddsmedel harmoniserats inom unionen.

Kemikalieinspektionen försökte år 2015 stoppa växtskyddsmedlet Lancelot, eftersom det innehåller svårnedbrytbara pyralider. Men beslutet överklagades i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, som beslutade att medlet ska tillåtas, med hänvisning till att det godkänts i Danmark.

I EU:s växtskyddsmedelsförordning 1107/2009 står att för att godkännas får växtskyddsmedel ”inte ha några oacceptabla effekter på växter eller växtprodukter”. Godkännandena är tidsbegränsade. En stor genomgång av alla växtskyddsmedel mellan år 1998 och 2009 medförde att bara var fjärde tidigare använd substans fick fortsatt godkännande.

Förgiftad physalis
Förgiftad physalis. Foto: Linda Wahl

Hur är det då möjligt att pyralider förblir tillåtna, efter så många vittnesmål om skador? Syre frågar Kemikalieinspektionen, som är den myndighet som representerar Sverige i den EU-kommitté som godkänner de verksamma ämnena i bekämpningsmedel (SCoPAFF). Camilla Thorin, agronom och handläggare på myndigheten svarar:

– Förordning 1107/2009 kan ta om hand om risker för hälsa och miljö och påverkan på växter eller växt-produkter på eller i anslutning till området där spridningen sker. Ett produktgodkännande förenas med villkor om hur växtskyddsmedlet får användas, det vill säga hur växtskyddsmedlet får spridas. Restprodukter från behandlade grödor, som till exempel halm och gödsel, regleras inte av växtskyddsmedelsförordningen.

Fritidsodlarnas rapport lyftes i EU

Ogräsmedlen godkänns alltså med användningen på åkern i åtanke, inte de skador som låga halter av pyralider kan orsaka hos de fritidsodlare som använt gödsel som har sitt ursprung i den åker som behandlats med ämnet.
Kemikalieinspektionen har dock lyft de skador som drabbat fritidsodlare i EU-kommittén som godkänner ämnen i bekämpningsmedel. När ämnet klopyralid (se faktaruta) var uppe för omröstning om förnyat godkännande hade Kemikalieinspektionen tagit del av rapporten från FOR, och lyfte frågan för EU-kommissionen och medlemsstaterna, med hänvisning till EU:s förordning 1107/2009. Utan större framgång.

– Medlemsländerna ansåg att frågan ligger utanför tillämpningsområdet av förordningen, berättar Kemikalieinspektionens handläggare Camilla Thorin.
Klopyralid godkändes alltså. Rapporten om rester av växtskyddsmedel i gödning och de skador som det skapar ledde endast till ett tillägg om att medlemsländerna ska vara särskilt uppmärksamma på ”eventuell överföring av resthalter av klopyralid via kompost eller gödsel från djur vars foder kommer från behandlade områden, för att undvika att mottagliga grödor skadas”.

En förgiftad tomatplanta som krullat ihop sig i topparna, varpå tillväxten avstannar
En förgiftad tomatplanta som krullat ihop sig i topparna, varpå tillväxten avstannar. Foto: Linda Wahl

Otillräckligt, menar Ulf Nilsson på Fritidsodlingens riksorganisation (FOR).

– Det kan nog öka medvetenheten hos lantbrukaren, men man kommer inte åt kärnproblemet, säger han, och syftar på att pyraliderna kan finnas i själva spannmålskärnan och att spannmål säljs som djurfoder.

Även om lantbrukaren enligt regelverket är försiktig med kompost och gödsel stannar alltså inte det som odlats, som kan innehålla pyralid, inom gårdens gränser.

– Ska man helt bli av med problemet måste ämnena förbjudas, säger Ulf Nilsson.

Ökad foderimport

Svensk försäljningsstatistik för ogräsmedlen som innehåller pyralider visar att volymerna har varierat över de senaste åren. Så varför är det just nu som fritidsodlare fått sina tomater förgiftade? Ulf Nilsson tror att det är flera faktorer som samverkar.

– De senaste fem åren har användning och försäljning av organiska växtnäringsprodukter och påsjordar ökat i handeln, och de används mycket mer till uppdragning av tomat och chili tidigt på våren.

Tomat och chili är känsliga för pyralid, och vid krukodling försvinner inget med överskottsvatten, som vid frilandsodling.

Ett annat skäl till att det här händer just nu kan vara att foderimporten ökade kraftigt på grund av den torra sommaren 2018, fortsätter Ulf Nilsson.

– Pyraliderna används mer på kontinenten. Det skulle kunna förklara att det hittats pyralider i höns- och hästgödsel.

Dessutom fanns även skador före 2020, påpekar Ulf Nilsson.

– Det pratas mer om pyralider nu, tack vare Lena Israelssons arbete, och fler fritidsodlare känner igen skadorna mot tidigare.

Katja Jassey planerar att lägga den förgiftade jorden i sin skottkärra och dumpa utanför Rosenbad tillsammans med en namninsamling till politikerna
Katja Jassey planerar att lägga den förgiftade jorden i sin skottkärra och dumpa utanför Rosenbad tillsammans med en namninsamling till politikerna. Foto: Kim Richter

Mobiliserar med namninsamling

Koloniträdgårdsförbundet har fått nog, och mobiliserar nu odlingssverige i en namninsamling för att få odla giftfritt, där de kräver ett förbud mot pyralider. Mottagare är miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) och näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S). Kolonisterna kräver även att Jordbruksverket ska få i uppdrag att ansvara för fritidsodlingen, och därmed även pyralidfrågan.

– Det finns fem miljoner fritidsodlare i Sverige som riskerar att få förgiftade grödor. Men Jordbruksverket kommer undan med att de inte har ett regeringsuppdrag. Ingen har uppdraget att ta ansvar för fritidsodling, säger Lena Israelsson, som är en av initiativtagarna till namninsamlingen.

Det är EU som beslutar vilka ämnen som får användas i bekämpningsmedel i Sverige. Varför riktar ni er till svenska ministrar?

– De här frågorna diskuteras ju i Bryssel. För att fasa ut bekämpningsmedel krävs en stark opinon. Det är jättesvårt om vi inte har etablissemanget i Sverige med. Svenska politiker kan påverka Jordbruksverket att ta fram fakta, utreda och göra analyser, och se till att det förmedlas. Vi jobbar ideellt med det här, men våra resurser är obefintliga, säger Lena Israelsson.

Även Katja Jassey är drivande i frågan om ett pyralidstopp.

– Det är ett gräsrotsarbete i allra högsta grad. Eftersom vi inte har de ekonomiska musklerna måste vi ha muskler i form av att vi är många som samlar oss, säger hon.

"Företag kommer inte sluta sälja produkter som går jättebra, men politikerna har vi ju valt för att de ska ta ansvar för vår gemensamma framtid", säger Katja Jassey
"Företag kommer inte sluta sälja produkter som går jättebra, men politikerna har vi ju valt för att de ska ta ansvar för vår gemensamma framtid", säger Katja Jassey. Foto: Kim Richter 

Rör många

Drygt hälften av Sveriges hushåll odlar ätbara växter. Koloniodlare är inte den stora massan, påpekar Calle Järnberg:

– Odling är ju ett av Sveriges största fritidsintressen. Det får inte framstå som att det är några tusentals kolonister som tycker det här är viktigt, för det drabbar ju jättemånga som kanske inte känner till det. Det får ju mycket större skador än vad som kanske märks, säger han.

– Jag vädjar till alla: nu har vi chansen att stoppa det här. Det är en ödesfråga, säger Lena Israelsson.

I skrivande stund har 14 398 personer undertecknat namninsamlingen, som ska överlämnas till miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) och näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S) på Världsmiljödagen 5 juni.

– Jag inser såklart att vår kampanj inte kommer få Bryssel att förbjuda hela skiten, men det kan bli en sten som kommer i rullning. Det mest realistiska är att Jordbruksverket får ett uppdrag, tror Lena Israelsson.

På Pungpinans koloni planerar Katja Jassey att lägga den förgiftade jorden i sin skottkärra och dumpa utanför Rosenbad tillsammans med namninsamlingen.

– Företag kommer inte sluta sälja produkter som går jättebra, men politikerna har vi ju valt för att de ska ta ansvar för vår gemensamma framtid.

Och Sverige är ju med i EU, som fattar beslut om vilka ämnen som ska vara tillåtna att spruta på våra åkrar, påpekar hon.

– Det har ju förbjudits tusentals produkter, så det är fullt möjligt. Allting är möjligt om man bara bestämmer sig. Det är ju ingen naturkatastrof utan en mänskligt skapad katastrof. Då kan människor också sätta stopp för den.

Läs mer:  

Landsbygdsministern: Pyralid behövs för yrkesodlingen 

Syre förklarar kemiska bekämpningsmedel – och alternativen

Vad är pyralider?

Pyralider används i ogräsmedel inom hela EU. De tre pyraliderna godkända för användning i Sverige sprids mot ogräs i odlingar av främst spannmål, raps och rybs samt jordgubbar, majs, betor, kålväxter på friland, gräsfrö till utsäde och i skogsplantskolor. 

Överlägset mest använt är klopyralid (10,1 ton sålt 2019), därefter pikloram (1,4 ton) och sist aminopyralid (0,1 ton).

De flesta lantbruksgrödor tål pyralider. Tomat är upp emot 10 000 gånger känsligare för pyralider än majs. Detta betyder att lantbrukarna kan bekämpa ogräs i växande spannmålsfält (t ex baldersbrå, maskros och tistel) utan att grödan tar skada.

Särskilt känsliga för pyralider är däremot korgblommiga växter, ärtväxter och potatisväxter, där tomat ingår.

Det är inte farligt för människor att äta växter med resthalter av pyralid, enligt Livsmedels­verkets bedömning.

Vilka verksamma ämnen som får användas i bekämpningsmedel i EU godkänns av The Standing committee on plants, animals, food and feed, Scopaff. Kemikalieinspektionen representerar Sverige i kommittén, och godkänner vilka produkter som ska få användas i Sverige.

Första godkännandet på den svenska marknaden kom för klopyralid 1991 (produkten Ariane) och för aminopyralid 2016. Pikloram godkändes i Sverige 1966, förbjöds 1978, men godkändes åter 2011 som en effekt av harmoniserande regler inom EU för växtskyddsmedel.

Läs med om pyralid i Ulf Nilssons rapport, som han gjort på uppdrag av Fritidsodlarnas riksorganisation, FOR: Fortsatta problem med
bekämpningsmedel i organisk gödsel
.

Vill du lära dig identifiera pyralidskador finns information i FOR:s text Rapport där du får hjälp att identifiera pyralidskador.

Källa: Fritidsodlarnas riksorganisation, Sveriges lantbruksuniversitet, Kemikalieinspektionen

Vad kan jag gödsla med i stället?

Färskt gräsklipp.

Utspädd urin, så kallat guldvatten. Späd med 8–10 delar vatten.

Växtnäring & biostimulant (Rhizoferm). Innehåller rörsockermelass från ekologisk odling och restavfall från ekologiska mungbönor.

Algomin Flytande näring. Innehåller majsstärkelse och alger.

Plantagens Näring Tillverkad av drav (restprodukt från öltillverkning) och ekologisk melass som fermenteras.

Substrals flytande universalnäring. Innehöll förr vinass som drogs tillbaka på grund av pyraliderna. Nu innehåller den i stället en produkt tillverkad av majsstärkelse och alger.

Grogreens Ekologisk grönsaksgödsel. Består av granulerad tång.

Grogreens Växthus. är en flytande ekologisk näring. Den tillverkas av vegetariska restprodukter (majs, vete, soja).

Biohumus. Säljs bl a på Plantagen och Nelson garden och består till 100  % av maskmylla (maskbajs).

Källa: Lena Israelssons sajt odlamat.com

Pyralid finns i grundvattnet

Provtagning från den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel visar att klopyralid, som är den i Sverige mest använda sorten, finns i grundvattnet, men nivåerna ligger långt under riktvärdena. Även pikloram har hittats i grundvatten. Mikaela Gönczi, föreståndare för SLU:s Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, förklarar i mejl till Syre:

”Att vi hittar klopyralid och även pikloram i grundvatten är ju aldrig bra. Det är i låga halter, inte i närheten av några gränsvärden, men när ett ämne väl tagit sig ner i grundvattnet kan det ligga kvar under lång tid eftersom nedbrytningen är väldigt långsam där. Vi hittar inte alls lika många ämnen i grundvatten som i ytvatten, så det visar att just dessa är läckagebenägna.”

Proverna är tagna från fyra områden i Skåne, Halland, Östergötland och Västergötland. 

”Att värdena ligger långt under riktvärdena betyder att det troligen inte är dessa substanser som är mest problematiska för vattenmiljön i områdena. Det är ganska många ämnen vi hittar över sina respektive riktvärden i de här jordbruksintensiva områdena” skriver Mikaela Gönczi.