Att ogräsgift på villovägar kan få oönskade bieffekter är uppenbart för de tusentals svenska fritidsodlare som fått sina tomater förgiftade av pyralid. Men är det farligt att äta besprutade druvor? Vilka är alternativen, och leder de till mindre skörd? Är ekologiskt alltid giftfritt? Syre förklarar kemiska bekämpningsmedel.
Varför används kemiska bekämpningsmedel?
Gemensamt för alla kemiska bekämpningsmedel är att de syftar till att döda eller åtminstone begränsa framväxten av levande organismer som uppfattas som skadliga. Det kan vara insekter, svampar, bakterier, virus eller konkurrerande växter. På branschspråk kallas det växtskydd eller pesticider. Vanligast inom jordbrukets bekämpningsmedel är herbicider, som används mot ogräs, därefter fungicider som används mot svampar, och sedan insekticider mot insekter.
Fördelarna för lantbrukaren kan vara att skörden blir högre och avkastningen jämnare, och att du slipper använda mekanisk ogräsbekämpning. Ibland hävdas att konventionellt lantbruk är bättre för klimatet eftersom skörden blir så mycket lägre med ekologiskt. Men det stämmer inte, visar en ny genomgång från SLU, som baseras på flera tidigare studier. Utsläppen av växthusgaser blir – trots lägre avkastning per ytenhet – ungefär desamma, i genomsnitt. Den stora skillnaden i klimatavtryck, enligt SLU, ligger mellan vegetabiliska eller animaliska produkter.
Vilka är riskerna?
Inom EU sätts gemensamma gränsvärden för hur mycket rester av bekämpningsmedel som får finnas kvar i maten vi äter. Livsmedelsverket gör regelbundet stickprov från främst frukt och grönt. Undantagsvis är värdena för höga, och det har hänt att myndigheten har varnat för att vindruvor innehåller insektsmedel som kan ge illamående och trötthet. Men som regel ligger halterna betydligt lägre än gränsvärdena för hälsan hos den som äter.
För den som odlar med kemiska bekämpningsmedel utan tillräckligt skydd är hälsoriskerna desto större. Bananarbetare i Nicaragua har fått miljonskadestånd från frukt- och grönsaksjätten Dole, efter att ett bekämpningsmedel tillverkat av Dow chemical gjort dem sterila. I ett annat uppmärksammat fall har kemikaliejätten Bayer betalat motsvarande hundra miljarder kronor till omkring 100 000 personer som fått lymfcancer efter att ha använt ogräsmedlet Roundup. Ogräsgiftet innehåller glyfosat, som är världens mest använda kemiska bekämpningsmedel. Ämnets skadlighet saknas ännu vetenskaplig konsensus om.
En annan risk med kemiska bekämpningsmedel är att det gift som sprutas för att ta död på skadeinsekter även skadar bin, humlor, fjärilar och andra viktiga pollinerare. Ekologisk odling ger större biologisk mångfald än konventionell odling.
Bekämpningsmedlen sprids dessutom i naturen, till sjöar, hav och vattendrag, och överskrider inte sällan de riktvärden som finns för att skydda vattenmiljön. Dessutom saknas forskning på kombinationseffekter och långtidseffekter av olika ämnen i bekämpningsmedel som sprids i naturen.
Vissa bekämpningsmedel är svårnedbrytbara och finns därför kvar i miljön långt efter att de slutat användas. Ett exempel är insektsgiftet DDT, som förbjöds i Sverige på 1970-talet, och fortfarande återfinns i levande organismer.
Vad får användas?
Vilka verksamma ämnen som får användas i de olika bekämpningsmedlen bestäms på EU-nivå. Godkännandena är tidsbegränsade. Efter en stor genomgång av alla växtskyddsmedel mellan år 1998 och 2009 fick bara var fjärde tidigare använd substans fortsatt godkännande.
För att ett bekämpningsmedel ska få användas i Sverige måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen, som bedömer vilka risker medlet har för människors hälsa och för miljön. Medlen godkänns för en period på max 10 år.
För att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön måste man inom EU från 2014 tillämpa så kallat integrerat växtskydd. Det innebär att förebyggande och icke-kemiska bekämpningsmetoder ska användas i första hand.
Vilka är alternativen?
I ekologisk produktion är det främsta verktyget förebyggande odlingsmetoder som försvårar för växtsjukdomar, skadeinsekter och ogräs. Ett exempel är att variera växtföljden från år till år, vilket försvårar för till exempel skadeinsekter som angriper en viss gröda. Ovälkomna besökare kan också hållas borta från odlingen genom att den täcks över med fiberduk. Mekanisk ogräsrensning används mer inom ekologiskt jordbruk än konventionellt.
Därutöver används biologisk bekämpning, så kallade nyttodjur, som maskar, insekter eller spindeldjur som äter upp de ur odlarens perspektiv skadliga djuren.
En metod som det forskats på länge i bland annat Sverige men som endast är tillåten i isolerade fältförsök är genmodifiering. Till exempel finns en potatis som gjorts resistent mot bladmögel, som inte får odlas kommersiellt.
Är ekologiskt = giftfritt?
Många ser nog ekologiskt jordbruk som synonymt med giftfritt, men ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är tillåtna i ekologisk produktion.
Två av de elva kemiska bekämpningsmedel som är godkända i svensk ekologisk produktion kan ha negativa effekter på miljön och är klassade som giftiga för vattenlevande organismer enligt Sveriges lantbruksuniversitet SLU (pyretriner, som är kommer från frön från växten Chrysantemum cineraraefolium, och spinosad, som är en blandning av två ämnen som isoleras ur bakterien Saccharopolyspora spinosa). Det kan jämföras med att 81 ämnen är giftiga för vattenevande organismer bland de kemiska bekämpningsmedlen godkända i Sverige.
Inget av ämnena som är godkända som bekämpningsmedel inom ekologisk produktion klassas som misstänkt cancerframkallande. Siffran för konventionell odling i Sverige är nio.
Läs mer:
