29 april 2022

Syre

fredag, 29 april 2022

Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Kolonisternas kamp mot gifthotet

      Årets odlingssäsong är snart igång, men över Sveriges drygt fem miljoner fritidsodlare hänger ett gifthot. Trots uppmärksammade skador på kolonisters grödor är bekämpningsmedel med pyralider tillåtna i EU. Det går odlingsprofilen Lena Israelsson i bräschen för…
    • Bondbönor som förgiftats av pyralid, ett svårnedbrytbart bekämpningsmedel mot ogräs.
      Zoom

      Kolonisternas kamp mot gifthotet

      Årets odlingssäsong är snart igång, men över Sveriges drygt fem miljoner fritidsodlare hänger ett gifthot. Trots uppmärksammade skador på kolonisters grödor är bekämpningsmedel med pyralider tillåtna i EU. Det går odlingsprofilen Lena Israelsson i bräschen för att ändra: ”Det är en ödesfråga.”

      Drygt hälften av alla hushåll i Sverige odlar ätbara växter. Men de senaste åren har tusentals sett sina tomatplantor missbildas och stanna i växten, fruktlösa med skrumpnande blad. Först med att uppmärksamma problemet bland svenska trädgårdsodlare var kolonisten och journalisten Lena Israelsson, som skrivit flera välkända böcker om odling. Redan 2019 hade hon mindre problem med sina tomatplantor, som tilltog året därpå.

      – Det var katastrof! Jag hade mellan 50 och 70 plantor och fick slänga allt. Jag skriver ju om odling men hade aldrig sett nåt liknande. Jag förstod ingenting.

      Pyralidskadad tomatplanta
      Pyralidskadad tomatplanta. Foto: Linda Wahl

      Via foton på tomater från ett amerikanskt universitet som liknande Lena Israelssons egna förstod hon att det kunde röra sig om en grupp ämnen med det kryptiska samlingsnamnet pyralider (se faktaruta).

      – Det går inte att ta fel på en pyralidskadad tomat. De nedre bladen är helt okej, men toppskotten börjar vrida sig korkskruvsaktigt och blir hårda knutar, och därmed stoppas tillväxten, förklarar Lena Israelsson.

      När hon ställde frågan till sina över 11 000 följare på Facebook om någon annan varit med om samma sak vällde bilderna in. Även chili, paprika, ärtor och bönor hade drabbats.

      "Jag inser såklart att vår kampanj inte kommer få Bryssel att förbjuda hela skiten, men det kan bli en sten som kommer i rullning", säger Lena Israelsson om namninsamlingen för att förbjuda pyralider
      "Jag inser såklart att vår kampanj inte kommer få Bryssel att förbjuda hela skiten, men det kan bli en sten som kommer i rullning", säger Lena Israelsson om namninsamlingen för att förbjuda pyralider. Foto: Stefan Dehlén

      Svåra att bryta ner

      Pyralider ingår i lantbrukens bekämpningsmedel mot ogräs, växtskyddsmedel på branschspråk. De bär virila namn som Lancelot och Mustang forte, och angriper hormonsystemen på exempelvis maskrosor, tistlar och baldersbrå, så att tillväxten stannar av.

      Grödorna på åkern skadas alltså inte själva av pyralider, men eftersom ämnena är svårnedbrytbara följer de med skörden och genom kroppen på de djur som äter den. När fritidsodlare köper djurens gödsel följer alltså små mängder pyralid med. Några miljarddelar räcker för att skada känsliga växter som tomater.

      Även odlare som använder växtbaserad gödning är drabbade, eftersom pyralid kommit in i växtnäringen genom vinass, som har sitt ursprung i sockerbetor och är en flytande restprodukt från jästframställning. Även i växtnäring baserad på majs har pyralid upptäckts.

      Hönsgödsel har visat sig innehålla pyralid, som kommit dit via hönsens foder
      Hönsgödsel har visat sig innehålla pyralid, som kommit dit via hönsens foder. Foto: Jessica Gow/TT

      Unik studie

      För att få misstanken om pyralidförgiftning från växtnäring bekräftad skickade Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) gödsel, annan gödning och jord på analys hos två olika laboratorium. Totalt 31 produkter analyserades, och det visade sig att varannan innehöll pyralid. Både flytande växtbaserad gödning och gödsel från höns, får och häst innehöll ämnena.

      I analyserna upptäcktes också pyralid i blad och frukter från tomater, från en koloniträdgård i Stockholm.

      FOR testodlade bönor med de gödningsprodukter som innehöll ämnena, och åtta av nio gav skador.

      – Det är mycket oroande att problemet verkar sprida sig. De senaste analyserna visar att pyralider nu finns både i organiska närings- och gödselprodukter och dessutom i färsk gödsel från svenska gårdar, säger Ulf Nilsson, agronomie doktor, sekreterare på FOR och den som står bakom FOR:s rapporter, i ett uttalande.

      FOR:s granskning har översatts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och fått mycket uppmärksamhet, även internationellt.

      Deformerade gurkor som gödslas med hönsgödsel
      Deformerade gurkor som gödslas med hönsgödsel. Foto: Lena Israelsson

      Krav-märkt betyder inte ekologiskt

      Ironiskt nog har många odlare som drabbats endast använt ekologiska gödningsmedel. Det är nämligen så att växtnäring får lov att bära Krav-märkning och texten ”godkänd för ekologisk odling” även om dess beståndsdelar inte är ekologiskt odlade.

      – Många blev jättearga på Krav. Jag tror inte de hade funderat på hur det skulle påverka deras trovärdighet, säger Lena Israelsson, som lägger till att många nu har börjat gödsla med konstgödning i stället, eftersom det inte innehåller pyralid.

      Krav har svarat på Syres frågor om märkningen och sina åtgärder för att få bukt med problemet, se faktaruta nedan.

      Växtnäring med Krav-märke och texten "godkänd för ekologisk odling" betyder inte att innehållet är ekologiskt
      Växtnäring med Krav-märke och texten "godkänd för ekologisk odling" betyder inte att innehållet är ekologiskt. Foto: Hanna Westerlund

      Förbjöds på 70-talet

      Att pyralider har negativa egenskaper är inget nytt. På 1970-talet förbjöds pyraliden pikloram i Sverige, eftersom ämnet är svårnedbrytbart och det ansågs svårt att förutse negativa konsekvenser på lång sikt. Men 2011 blev produkter som innehåller ämnet åter tillåtna, eftersom EU-medlemskapet lett till att reglerna för växtskyddsmedel harmoniserats inom unionen.

      Kemikalieinspektionen försökte år 2015 stoppa växtskyddsmedlet Lancelot, eftersom det innehåller svårnedbrytbara pyralider. Men beslutet överklagades i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, som beslutade att medlet ska tillåtas, med hänvisning till att det godkänts i Danmark.

      I EU-förordningen 1107/2009 står att för att godkännas får växtskyddsmedel ”inte ha några oacceptabla effekter på växter eller växtprodukter”.

      EU-reglerna som säger att ogräsmedel inte får skada växter tar inte hänsyn till restprodukter från de grödor som besprutats, till exempel gödsel från djur som ätit grödorna
      EU-reglerna som säger att ogräsmedel inte får skada växter tar inte hänsyn till restprodukter från de grödor som besprutats, till exempel gödsel från djur som ätit grödorna. Foto: Pixabay

      Hur är det då möjligt att dessa ämnen förblir tillåtna, efter så många vittnesmål om skador? Syre frågar Kemikalieinspektionen, som är den myndighet som representerar Sverige i den EU-kommitté som godkänner de verksamma ämnena i bekämpningsmedel (SCoPAFF). Camilla Thorin, agronom och handläggare på myndigheten svarar:

      – Förordning 1107/2009 kan ta om hand om risker för hälsa och miljö och påverkan på växter eller växtprodukter på eller i anslutning till området där spridningen sker. Ett produktgodkännande förenas med villkor om hur växtskyddsmedlet får användas, det vill säga hur växtskyddsmedlet får spridas. Restprodukter från behandlade grödor, som till exempel halm och gödsel, regleras inte av växtskyddsmedelsförordningen.

      Ogräsmedlen godkänns alltså med användningen på åkern i åtanke, inte de skador som låga halter av pyralider kan orsaka hos de fritidsodlare som använt gödsel som kommer från den åker som behandlats med ämnet.

      Förgiftad physalis
      Förgiftad physalis. Foto: Linda Wahl

      Svenskt försök att påverka EU

      Kemikalieinspektionen har dock lyft de skador som drabbat fritidsodlare i EU-kommittén som godkänner ämnen i bekämpningsmedel. När ämnet klopyralid (se faktaruta) var uppe för omröstning om förnyat godkännande hade Kemikalieinspektionen tagit del av rapporten från FOR, och lyfte frågan för EU-kommissionen och medlemsstaterna, med hänvisning till EU:s förordning 1107/2009.

      – Medlemsländerna ansåg att frågan ligger utanför tillämpningsområdet av förordningen, berättar Kemikalieinspektionens handläggare Camilla Thorin.

      Klopyralid godkändes alltså. Rapporten om rester av växtskyddsmedel i gödning och de skador som det skapar ledde endast till ett tillägg om att medlemsländerna ska vara särskilt uppmärksamma på ”eventuell överföring av resthalter av klopyralid via kompost eller gödsel från djur vars foder kommer från behandlade områden, för att undvika att mottagliga grödor skadas”.

      Få regler kring gödningsmedel

      Reglerna kring försäljning av gödningsmedel är få. Produkter som ska användas som växtskyddsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen. Men sådana krav saknas när det gäller gödsel. Eller som Lena Israelsson uttrycker det:

      – Det är en helt oreglerad marknad. Du får stoppa vafan som helst i det, utom tungmetaller.

      Enligt Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor vid biosystem och teknologi vid SLU saknas bra metoder för att mäta upp de små mängderna pyralid som skadat växterna.

      – Det verkar finnas konsensus i dag om att det är pyralider som är problemet men det är så små mängder som krävs så det finns inga tillförlitliga analysmetoder för dessa låga koncentrationer.

      Pyralidförgiftad tomat
      Pyralidförgiftad tomat. Foto: Linda Wahl

      Kolonisternas kamp

      Koloniträdgårdsförbundet har fått nog, och mobiliserar nu odlingssverige i en namninsamling, som riktar sig till miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) och näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S). Kolonisterna vill dels få till ett förbjud mot pyralider, och dels att Jordbruksverket ska få uppdrag att ansvara för fritidsodlingen, och därmed även pyralidfrågan.

      – Det finns fem miljoner fritidsodlare i Sverige som riskerar att få förgiftade grödor. Men Jordbruksverket kommer undan med att de inte har ett regeringsuppdrag. Ingen har uppdrag att ta ansvar för fritidsodling, säger Lena Israelsson.

      Samtidigt är det EU som beslutar vilka ämnen som får användas i bekämpningsmedel i Sverige. Varför riktar ni er till svenska ministrar?

      – De här frågorna diskuteras ju i Bryssel. Det händer då och då att man fasar ut bekämpningsmedel, men det krävs en stark opinon. Det är jättesvårt om vi inte har etablissemanget i Sverige med. Svenska politiker kan påverka Jordbruksverket att ta fram fakta, utreda och göra analyser, och se till att det förmedlas. Vi jobbar ideellt med det här, men våra resurser är obefintliga, säger Lena Israelsson, och fortsätter.

      – Jag inser såklart att vår kampanj inte kommer få Bryssel att förbjuda hela skiten, men det kan bli en sten som kommer i rullning. Det mest realistiska är att Jordbruksverket får ett uppdrag, säger Lena Israelsson.

      I skrivande stund har 11 084 personer undertecknat namninsamlingen, som ska överlämnas till miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) och näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S) på Världsmiljödagen 5 juni.

      – Vi kämpar vidare – vi måste göra det, säger Lena Israelsson.

      Hon suckar, och fortsätter.

      – Jag vädjar till alla: nu har vi chansen att stoppa det här. Det är en ödesfråga.

      Fotnot: Syre har erbjudit näringsministern, miljöministern och landsbygdsministern att bemöta frågorna i Koloniträdgårdsförbundets namninsamling. Artikeln har uppdaterats med svar från Krav, se faktaruta.

      Vad är pyralider?

      Pyralider används i ogräsmedel inom hela EU. De tre pyraliderna godkända för användning i Sverige heter sprids mot ogräs i odlingar av främst spannmål, raps och rybs samt jordgubbar, majs, betor, kålväxter på friland, gräsfrö till utsäde och i skogsplantskolor. Mest använt är klopyralid (10,1 ton sålt 2019), därefter pikloram (1,4 ton) och sist aminopyralid (0,1 ton).

      De flesta lantbruksgrödor tål pyralider. Tomat är upp emot 10 000 gånger känsligare för pyralider än majs. Detta betyder att lantbrukarna kan bekämpa ogräs i växande spannmålsfält (t ex baldersbrå, maskros och tistel) utan att grödan tar skada.

      Särskilt känsliga för pyralider är däremot korgblommiga växter, ärtväxter och potatisväxter, där tomat ingår.

      Den odlare som vill minska risk för pyralidförgiftade grödor kan gödsla med exempelvis gräsklipp eller utspädd urin. Lena Israelsson tipsar även på sin odlingssajt om gödningsprodukter som inte visats sig innehålla pyralid.

      Vilka verksamma ämnen som får användas i bekämpningsmedel i EU godkänns av The Standing Committee on Plants, Animals, Food and Feed, SCoPAFF. Kemikalieinspektionen representerar Sverige i kommittén, och godkänner vilka produkter som ska få användas i Sverige.

      Läs med om pyralid i Ulf Nilssons rapport, som han gjort på uppdrag av Fritidsodlarnas riksorganisation, FOR: Fortsatta problem med bekämpningsmedel i organisk gödsel.

      Vill du lära dig identifiera pyralidskador finns information här: Rapport där du får hjälp att identifiera pyralidskador

      Källa: Fritidsodlarnas riksorganisation, Sveriges lantbruksuniversitet, Kemikalieinspektionen

      Vad gör Krav åt saken?

      Många av de fritidsodlare som fått sina grödor förgiftade har använt sig av Krav-märkta produkter. Krav har sedan problemet blev känt infört nya regler för jord och gödsel, som ska syfta till att minimera risken att dessa produkter ska innehålla spår av kemiska bekämpningsmedel från konventionella odlingar som kan skada den gödslade grödan.

      Reglerna trädde i kraft 1 januari 2022. Syre ställde några frågor som Krav:s sakkunniga besvarat.

      1. Gäller reglerna endast nya produkter? Kan de som redan finns på marknaden fortsätta säljas som tidigare?

      Produktionsmedel som växtnäring och jord är förbrukningsvaror, och tillverkas löpande. De produkter som nu finns på marknaden har tillverkats efter att de nya reglerna har börjat gälla.

      Med Krav:s nya regler från 2022 finns dessutom extra krav på att producenterna ska göra en omfattande riskvärdering av de råvaror som ingår i produkterna, och alla råvaror ska tydligt listas på förpackningarna. Vid misstanke om att råvarorna kan innehålla bekämpningsmedelsrester som kan skada grödorna, ska råvarorna analyseras. Detta är en del av det som varje år kontrolleras och följs upp av fristående kontrollföretag (som kallas certifieringsorgan). Om skadliga produkter trots allt skulle komma ut på marknaden, kan Krav i och med de nya reglerna fr o m 2022 stoppa produkterna.

      2. Många fritidsodlare är besvikna på Krav och känner sig lurade då de trott att själva gödningsprodukterna endast innehåller ekologiskt producerade beståndsdelar när så inte är fallet. Varför får gödning ha Krav-märke trots att det inte är ekologiskt? Riskerar det er trovärdighet att folk känner sig lurade?

      Enligt EU-förordningen för ekologisk produktion – som Krav-certifierade producenter och andra ekologiska producenter måste leva upp till – kan inte produktionshjälpmedel som jord och växtnäring certifieras som ekologiska. Det råder brist på ekologisk växtnäringsråvara som exempelvis stallgödsel (den används i odlingen inom det ekologiska jordbruket), och därför är det enligt EU-förordningen tillåtet att använda även konventionella näringsrika restprodukter i produktionshjälpmedel. Tyvärr har då bekämpningsmedel från konventionella odlingar hamnat i vissa av de Krav-märkta produkterna, ett exempel på hur gifter i samhället kan sprida sig även till ekologiska produkter.

      Krav:s märkning av produktionsmedel anger att produkten är godkänd för ekologisk produktion. Eftersom den inte är ekologisk används inte Krav:s grundmärke, utan ett särskilt märke i form av en pil. Det är viktigt för Krav att driva utvecklingen av produkter för hållbar ekologisk odling, och med Krav-märkta jordar och växtnäring erbjuds Krav-anslutna odlare och fritidsodlare ett tryggt alternativ. Odlarna vet då att alla råvaror i produktionshjälpmedlet är tillåtna att använda i ekologisk odling, och behöver inte själva hålla koll på vilka insatsmedel som EU-förordningen för ekologisk produktion godkänner.

      Krav har dessutom regler utöver EU-förordningen om gränsvärden för tungmetaller i produktionshjälpmedlen, liksom det finns regler för hur mycket tungmetaller som en Krav-certifierad lantbrukare får sprida på sina marker. Detta för att värna om natur, miljö och vattendrag, och vattenlevande djur.

      3. Finns det några garanterat pyralidfria växtnäringsprodukter, bland de som bär Krav-märket, och i sånt fall vilka?

      Krav är inte avsändare av produkter utan standardägare, dvs ställer upp det regelverk som Krav-certifierade producenter måste följa. Med de skärpta regler som gäller från 2022, är vår förhoppning att risken har minimerats för att Krav-märkta produkter ska innehålla spår av kemiska bekämpningsmedel från konventionella odlingar som kan skada den växtodling som den är avsedd för.

  • Krönika