Med reflexvästar och banderoller satte de sig på motorvägen – två av dem limmade fast handflatorna i marken. Nu inleds rättegången mot tolv personer efter den uppmärksammade klimataktionen på E4 i Solna.
Sabotageåtalet har lett till oro för att rätten att protestera kan vara på väg att ändras.
– Vi satt där för att rädda livet på alla i Sverige och i världen. Rädda livet på alla varelser.
Så säger en av de tolv personer som åtalats för sabotage efter klimataktionen den 29 augusti, i förhören efter händelsen. Under fredagen inleds rättegången vid Solna tingsrätt om den uppmärksammade aktionen, som väckt stark upprördhet då milslånga bilköer uppstod och en ambulans under utryckning inte kom fram.
Enligt brottsbalken kan den som ”allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln” dömas till upp till fyra års fängelse för sabotage. De tolv åtalas också för ohörsamhet mot ordningsmakten.
– Jag ser allvarligt på brottsligheten. Det är ett val av plats som är precis vid avfarten till ett väldigt stort sjukhus, och det är i rusningstrafik på morgonen med väldigt många personer drabbade, sade den ansvariga åklagaren Marina Ivic till TT i samband med åtalet.
En håller koll
De åtalade är män och kvinnor mellan 25 och 70 år. Under aktionen höll några av dem i banderoller med texten ”Återställ våtmarker”, vilket även är namnet på en organisation som beskriver sig som ”en fredlig civil olydnadsrörelse” och som stått bakom flera liknande aktioner senaste tiden.
I förhören säger flera av de inblandade i aktionen den 29 augusti att de hela tiden planerat för att lämna plats åt blåljustransporter och att en person hela tiden står upp och observerar om det kommer exempelvis en ambulans som måste släppas förbi. Samtliga åtalade nekar till brott.
Två domar har senaste tiden kommit mot aktivister vid liknande aktioner, som fällts för just sabotage. Flera organisationer, däribland Amnesty, gick nyligen ut med en debattartikel där de lyfter sin oro över rättsprocesserna och vad de riskerar att få för konsekvenser.
"Under radarn"
Brottsrubriceringen sabotage, med sitt höga straffvärde, står inte i proportion till de störningar som aktionerna orsakat, säger Johanna Westeson, sakkunnig jurist på Amnesty. Tidigare fall av civil olydnad för miljöfrågor har betraktats som de mindre allvarliga brotten ohörsamhet mot ordningsmakten eller egenmäktigt förfarande, men nu finns tecken på en oroande ändring i praxis, anser hon.
– Vi upplever att det här är en förskjutning som skett lite under radarn. Man kan tycka vad man vill om aktivisternas metoder, men vad de gör är att protestera. De för fram ett politiskt budskap och då måste deras agerande bedömas utifrån den grundlagsskyddande demonstrationsrätten, säger Johanna Westeson till TT.
Än så länge har sabotageärendena bara nått tingsrätter och Johanna Westeson hoppas på en prövning av frågan även i högre instans.
– Om domarna står sig även i högre instans, då har vi ett nytt rättsläge i Sverige. Då har möjligheten att fredligt protestera avsevärt inskränkts, och det är allvarligt.
Läs mer:
Polis anklagas för övervåld efter klimataktion i Stockholm
Hårdare tag mot klimataktivister
Klimataktivister: ”Vi släpper alltid fram ambulans”
Åtalad aktivist: ”Oroad över att polis och åklagare har blivit hårdare”
Fakta: Sabotage i lagen
I brottsbalken står följande:
”Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom, dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år.
Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.”
Dålig luft dödar hundratusentals européer
Trafiken största utsläppskällan
Luftkvaliteten i EU blir sakta men säkert bättre – men fortfarande dör strax över 300 000 människor i förtid på grund av luftföroreningar. Det skriver EU:s miljöbyrå EEA i en rapport som presenteras i dag.
Många av källorna till de gifter som förorenar luften är de samma som för klimatpåverkan. Den enskilt största utsläppskällan i dag kommer från trafiken. Men i länder där kolkraften är utbredd, till exempel Polen, är detta ett betydande bidrag.
