En studie visar att etablerade normer och brist på kunskap fungerar som bromsklossar för dem som vill ställa om till hyggesfria metoder i det svenska skogsbruket.
I måndags skrev Syre om EU:s skogfattigaste land, Irland, som satsar stora pengar på att utvidga trädtäcket de kommande åren. Sverige befinner sig på andra änden av skalan – vi har mest skog i hela EU, och i större delen av dessa skogar bedrivs intensivt skogsbruk. Det handlar om unga, produktiva skogar som domineras av gran och tall och som är fattiga på varierade livsmiljöer och som därför har begränsade förutsättningar att främja biologisk mångfald. Forskning visar dessutom att skogen blir alltmer mottagliga för torka och skogsbränder i klimatförändringarnas spår.
Det finns fortfarande gammal skog i Sverige, och det finns andra metoder än det vanligast förekommande trakthyggesbruket; hyggesfritt* och naturnära** skogsbruk är avverkningsformer som får allt mer uppmärksamhet. Forskning visar att hyggesfri skog erbjuder bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter men det är en modell som har svårt att få fäste i Sverige.
Ett fåtal procent hyggesfritt
Forskare vid Lunds universitet har genomfört en studie där de har intervjuat europeiska och nationella skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar samt skogsägare och skogsförvaltare som redan använder hyggesfria metoder. Syftet har varit att identifiera de hinder som ligger i vägen för ett hyggesfritt bruk – enligt forskarnas uppskattning utgör hyggesfritt bara mellan en och fem procent av Sveriges produktiva skogsmark.
De etablerade aktörer som tillfrågades i studien angav ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet samt bristande teknisk kunskap som skäl till att inte gå över till hyggesfritt. De som redan använde sig av hyggesfria metoder såg istället kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen som de största hindren i Sverige.
– Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause, universitetslektor vid Lund university centre for sustainability studies och en av studiens författare, till sajten forskning.se
Följer med strömmen
Dessa skogsbrukare hade också noterat att det mesta av den information de fick hemskickad, om kurser eller studiebesök till exempel, utgick från industriella skogsförvaltningsmetoder.
– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder. Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda, säger Torsten Krause.
Hur djupt rotat trakthyggesbruket är i den svenska skogsnäringen talade Erland Mårald, professor i idéhistoria Umeå universitet, om vid ett seminarium i Stockholm förrra veckan. Evenemanget var det första i en serie om just hyggesfritt skogsbruk, med deltagare från skogsbranschen, myndigheter, miljöorganisationer och lärosäten, arrangerat av SLU/Future forests, Skogsforsk och Skogsstyrelsen.
– Trakthyggesbruket har blivit en given ordning, sa Erland Mårald, och berättade om hur de svenska förutsättningarna har ansetts passa särskilt bra för detta typ av bruk.
Det storskaliga skogsbruk som kom igång på 1950-talet när oljan börjar flöda in från Mellanöstern passar perfekt in i det moderna samhällsprojekt som Sverige bedriver.
– Skogen en del av samhället, skogsbruk speglar samhället. Man ville få in skogsbruket i den avancerade skogsindustrin, i likhet med pappersindustrin. Ingen ville längre jobba i skogen och bo i en koja. Då blev mekaniseringen en lösning, menar Mårald.
Olja och skogsbruk i symbios
Avverkning och transport frigörs från årstiderna och industrialiseringen av skogsbruket blev ett sätt att överkomma naturens begränsningar. Men i dag är läget helt annorlunda, konstaterar Erland Mårald – framtiden ter sig mörk och osäker snarare än löftesrik och naturen och klimatet utgör inte längre något slags passiv bakgrund som är beslutsneutral.
– Oljan möjliggjorde skogsbruket. Vad händer om vi tar bort den? Det är en systemförändring för hela samhället, säger han.
Intresset för omställning finns, även om kunskap ofta saknas. Det framgår av en undersökning Gunnar Hafmar gjorde som en del av sin utbildning till skogsbrukstekniker i början av året. Där svarade 75 procent av skogsägarna i Jämtland att de var mycket eller ganska intresserade av andra skötselmetoder än trakthyggesbruk. En stor del av skogsägarna uppgav dessutom att de kan tänka sig att avstå delar av vinsten för att ställa om.
– Det förvånar mig att branschen inte har kommit längre i hyggesfritt brukande. Hur är det möjligt när det finns en så stor vilja och stort intresse bland skogsägarna för det här? sa Gunnar Hafmar till Landets fria tidning i januari.
Genom forskarna i Lund har vi nu i alla fall fått några svar på den frågan.
*Enligt Skogsstyrelsens definition innebär hyggesfritt att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.
**Naturnära skogsbruk är ett förvaltningssätt som behandlar skog som ett ekologiskt system med flera funktioner. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i uppdrag att föreslå en definition av naturnära skogsbruk och följa hur definitionen av detta begrepp tas fram inom EU.
Läs mer:
