Zoom

RFSL: Gör föräldrabalken könsneutral

 Anna Nordqvist, sakkunnig i familjefrågor vid RFSL har väntat 15 år på att föräldrabalken ska bli mer könsneutral.

RFSL välkomnar förslaget på föräldrabalkens nya regler och hoppas det leder till ökad rättstrygghet för barn till hbtqi-föräldrar.

När ett barn föds är det föräldrabalken som avgör vem som ska anses vara förälder.
Lagen reglerar hur föräldraskap ska fastställas och det är olika paragrafer som styr beroende på om du själv fött barnet eller inte, om du är man eller kvinna, har ändrat juridiskt kön, är gift eller sambo med den som fött samt om du fått barn med egna könsceller eller med hjälp av donator.

Sedan lagen kom till 1949 har fler paragrafer lagts till i takt med att fler grupper fått tillgång till assisterad befruktning och spermiedonation: olikkönade par 1985, samkönade par 2005, personer som ändrat juridiskt kön 2013, ensamstående 2016 och 2019 för föräldrar som ändrat juridiskt kön.

Det här vill regeringen ändra på och tillsatte 2020 en utredning med syfte att göra den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen mer könsneutral och fungera för alla, även för regnbågsfamiljer.

– Varje barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på personer beroende på kön, sexuell läggning eller olika familjekonstellationer. Den här utredningen är ett viktigt steg för att lagstiftningen ska utvecklas i takt med samhället i övrigt, sa dåvarande jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) när utredningen tillsattes.

Utredningen överlämnas i dag

I dag överlämnade utredare Dina Gutrad, rådman i Helsingborgs tingsrätt, betänkandet Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv till statssekreterare Catharina Espmark.

I den föreslås bland annat att föräldrabalkens regler om föräldraskap ska bli enklare, tydligare och mer inkluderande.

Det ska införas en ny form av fullmakt, en så kallad föräldrafullmakt, som gör det enklare för bland andra sociala föräldrar att få en mer generell behörighet att hantera frågor som gäller barnet.

Barnets rätt till sina sociala föräldrar ska stärkas. Det ska ske genom utbyggda regler om umgänge beträffande en person med vilken barnet har en relation som motsvarar den mellan barn och förälder.

I arbetet med har utredarna strävat ”efter att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter”.

”Den familjerättsliga lagstiftningen bygger på normer om hur familjer bildas och ser ut. Det är viktigt att synliggöra sådana normer och – inom de ramar som våra direktiv sätter – kritiskt granska vilka konsekvenser dessa får när andra än två heterosexuella cispersoner bildar familj. Lagstiftningen ska vara lättillgänglig och begriplig för alla familjer” skriver utredarna.

"Få lagar berör så många människor"

RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, välkomnar utredningens förslag.

– Det finns 14 olika paragrafer i lagen om hur barn får sina föräldrar registrerade i folkbokföringen. Det är ju helt orimligt att vi har en så krånglig lagstiftning att man i princip behöver ha juristexamen för att på förhand kunna förstå hur ens föräldraskap ska kunna fastställas när ens barn föds, säger Anna Nordqvist, sakkunnig i familjefrågor vid RFSL.

Hon anser att dagens särlagstiftning som skiljer på olikkönade och samkönade par samt par där någon eller båda ändrat juridiskt kön bör skrotas.

– Få lagar berör så många människor som just den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen. Många människor blir föräldrar genom livet och kanske tror att allt ska gå smidigt, när det sedan ska erkännas juridiskt. Men på grund av vår omoderna lagstiftning så är verkligheten en helt annan, säger Anna Nordqvist och fortsätter.

– Det tar ibland år för personer att få sitt föräldraskap fastställt juridiskt, om det ens går. För familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar så finns det inga vägar för att bli juridiskt erkända, vilket i grund och botten handlar om att barnen ska ha rätt till de viktiga vuxna som finns i deras liv.

En förändring av reglerna kring föräldraskap har RFSL kämpat för i 15 år. Varför tror du att det har tagit så lång tid?

– Lagstiftningen är onödigt krånglig och utpekande gentemot familjekonstellationer som inte uppfyller mamma-pappa-barn-normen. Vägarna till föräldraskap har blivit fler i takt med att fler fått tillgång till ägg- och spermiedonation. Hittills har politiken lappat och lagat: man har lagt till fler och fler paragrafer för att hantera konkreta situationer när man istället skulle behöva ett rejält omtag när det gäller familjelagstiftningen. Det är efterlängtat att det nu tas ett större grepp.

Efter att ha väntat och kämpat för det så länge: Varför tror du att förändringen kommer att ske nu?

– Det krävs politisk vilja, men också att tid och resurser avsätts. Rent krasst kommer detta för att regeringen denna mandatperiod tog tag i frågan och äntligen tillsatte en utredning. Men att ett utredningsförslag kommer är ju bara första steget. Regeringen måste nu prioritera att genomföra förändringar som skulle förenkla livet för regnbågsfamiljerna.

I utredningens förslag finns även flera delar kring att lagen bör ha ett mer könsneutralt språk. Exempel: Om den som har fött barnet är gift vid barnets födelse, är även maken förälder till barnet. Vilket var precis det som RFSL hade hoppats på eftersom att ”make” i lagstiftningssammanhang är ett könsneutralt begrepp.

– Det är bra att man skrotar det förlegade språk och gamla mossiga föreställningar som fått leva kvar i lagtexten, säger Anna Nordqvist.

Läs mer:

”Sverige får en lagstiftning som inkluderar vår familj”

Framsteg för samkönade föräldrars rättigheter i nytt regeringsförslag

Gör föräldrabalken könsneutral