Zoom

Riksdagskandidat ger upp efter mordhot: Orkar inte

Centerledaren Annie Lööf var tänkt måltavla för ett politiskt attentat under Almedalsveckan.

Nasteho Mohamed protesterade mot kvinnoförtryck bland svensk-somalier. Nu pausar hon sin kandidatur till riksdagen efter mordhot.
– Jag orkar inte längre vara politiskt aktiv. Jag ger upp, säger hon.

För två år sedan väckte Nasteho Mohamed, 23, debatt om klanstrukturer och kvinnoförtryck bland somalier i Borlänge. Hon blev ett ansikte för somaliska kvinnor i Sverige när hon gick ut i offentligheten och protesterade mot det förtryck hon upplevde. Ett uppmärksammat inlägg på Facebook blev startskottet och hon berättade öppet i flera medier om hur hon upplevde situationen.

Nasteho Mohamed blev politiker och kandiderade till riksdagen för Centerpartiet på plats 5 och på listan för Borlänge kommun på plats 6. Men under natten till måndagen fick hon nog av alla hot och meddelade via ett inlägg på Instagram att hon pausar sin kandidatur.

”Jag orkar inte vara politiskt aktiv. När det går så långt att jag mordhotas. Hen tycker att jag är dum i huvudet. Hur länge ska man orka, jag ger upp”, skriver hon på Instagram enligt Expressen som var först med att uppmärksamma hoten mot Nasteho Mohamed.

”Hatet ska vi inte acceptera”

När Syre ringer upp Nasteho Mohamed svarar hon men lämnar under samtalet över luren till en kollega som meddelar att Nasteho Mohamed inte vill ge några ytterligare kommentarer.

Till P4 Dalarna säger hon att efter att ha blivit mordhotad flera gånger, nu senast på gatan av två män, lämnar hon Borlänge och tar en paus från allt valkampanjandet.
Men hon står fortfarande kvar på listorna för Centerpartiet både för riksdagen och Borlänge kommun.

Så sent som i förra veckan publicerade Nasteho Mohamed en bild på sig själv tillsammans med partiledaren Annie Lööf, med texten:

”Annie är min partiledare, min förebild. Den som hotar henne har hotat mig också. Vi är många som står bakom dig. Hatet ska vi inte acceptera”

Centerledaren Annie Lööf var tänkt måltavla för ett politiskt attentat i samband med mordet på SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan.

Mannen som är häktad misstänkt för mordet på Ing-Marie Wieselgren är också misstänkt för att ha förberett mord på Annie Lööf. Rubriceringen av det misstänkta brottet mot Annie Lööf är förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord.

”Stort bakslag för demokratin”

Neo Sahlin, ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund i Dalarna beklagar det som drabbat Nasteho Mohamed på Twitter.

”Frihetskämpe som flytt för sitt liv från hedersförtryck.
Vice ordförande för CUF Dalarna.
Min vän och kollega.
Den starkaste och modigaste person jag vet. Sluta aldrig kämpa för flickors och kvinnors rätt till frihet och självbestämmande. Ge aldrig upp kära vän”.

Riksdagsledamoten Gulan Avci (L),  som även är Liberalernas talesperson i skattefrågor, är upprörd:

“Nasteho Mohamed en ung modig kvinnlig politiker i (C) som vågat ställa sig upp mot klankulturen och kvinnoförtrycket bland svensk-somalier hoppar av politiken pga mordhot. Stort bakslag för demokratin. Hoppas du orkar komma tillbaka i framtiden. Din röst behövs i hedersdebatten!” skriver Gulan Avci på Twitter.

Var fjärde utsatt

Hot, hat och våld mot förtroendevalda är ett växande problem. I Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning uppger 26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner att de har blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020.

Värst drabbade är yngre förtroendevalda. Av dem som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen 70 år och äldre är 13 procent.

Kvinnor är mer utsatta än män, och en något större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de utsattes under 2020. Dessutom visar statistiken att utsattheten är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Störst var andelen under valåret 2018, 32 procent.

Värst drabbade är de förtroendevalda inom Miljöpartiet där var tredje, 33 procent, uppger att de blivit utsatta för hot och hat.

– Det är otroligt allvarligt och det är ett hot mot demokratin. När personer som är engagerade blir tystade så hotas demokratin i stort, har Miljöpartiets partisekreterare Katrin Wissing tidigare sagt till Syre.

Svårt att fylla platser

En av följderna av de förtroendevaldas utsatthet är att många partier som är representerade i riksdagen inte lyckas få fram kandidatlistor med valbara personer i alla kommuner.

Som Syre tidigare har uppmärksammat innebär det i sin tur att Miljöpartiet inte ställer upp i valet i 71 kommuner och Liberalerna i 41. 
Bara Socialdemokraterna ställer upp i alla kommuner.

Tidigare i år gick regeringen ut med att de nu stärker arbetet för att bekämpa hot och hat mot förtroendevalda genom att ge i uppdrag till Brotts­före­byggande rådet att genom­föra Politikernas trygg­hets­under­sökning även för valåret 2022, där omfatt­ningen och konse­kvenserna av trakas­serier, hot och våld som politiskt förtroende­valda utsätts för ska kart­läggas.

Samt ger Sveriges kommuner och regioner, SKR, ytterligare 1,5 miljoner kronor till att att fortsätta arbetet med att före­bygga och hantera hot och hat mot förtroende­valda.

– Hot och hat som riktas mot förtroende­valda är ett allvarligt hot mot det demo­kratiska samtalet och i förläng­ningen mot vår demokrati, sa kultur­minister Jeanette Gustafs­dotter då.

Läs mer:

Kvinnor i Borlänge förtrycks i konservativa strukturer: ”Oacceptabelt”

MP utan kandidater i var fjärde kommun

Hatet mot våra folkvalda: ”Ett hot mot demokratin”

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV