Hot, hat och våld drabbar politiker. Värst utsatta är miljöpartister.
– Vi är det mest hatade och hotade partiet, säger partisekreterare Katrin Wissing.
Förra året, 2021, firade vi 100 år av demokrati i Sverige. 1918 togs beslutet om allmän och lika rösträtt och 1921 var första valet där både män och kvinnor fick rösta på lika villkor.
Men demokratin står inför stora utmaningar.
En av dem är den utsatthet som de förtroendevalda har, där de kan utsättas för hot och hat.
I Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning uppger 26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner att de har blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020.
Värst drabbade är yngre förtroendevalda. Av dem som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, medan motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen 70 år och äldre är 13 procent.
Kvinnor är mer utsatta än män, och en något större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de utsattes under 2020.
Dessutom visar statistiken att utsattheten är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren.
Störst var andelen under valåret 2018, 32 procent.
"Vi står för förändring"
Värst drabbade är de förtroendevalda inom Miljöpartiet där var tredje, 33 procent, uppger att de blivit utsatta för hot och hat.
– Det är otroligt allvarligt och det är ett hot mot demokratin. När personer som är engagerade blir tystade så hotas demokratin i stort, säger Miljöpartiets partisekreterare Katrin Wissing och fortsätter:
– Vi är det mest hatade och hotade partiet.
Vad tror du att det beror på att just ni blir så utsatta?
– För oss handlar det mycket om att vi står för en förändring, och förändring är något som ganska ofta känns hotfullt. Vi driver på för ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi driver inte politik som bara gynnar oss här och nu utan för oss är det viktigt att kommande generationer har en framtid att längta till och en framtid där man faktiskt har en planet att bo på. De perspektiven kan ibland kännas hotfulla.
Du menar att de frågor som ni driver kan reta upp människor?
– Det är delförklaring. Sedan ser vi ett samlat grepp från högersidan där man kampanjar mot oss. Det är ju faktiskt så att åker vi ut ur riksdagen så gynnas de högerkonservativa av det.
På vilket sätt då? Att högeroppositionen får större utrymme i riksdagen och en större möjlighet att komma till makten?
– Ja.
"Jag som miljöpartist blir tillsagd att jag inte borde leva"
Katrin Wissing tror en förklaring till att förtroendevalda blir utsatta för hot och hat handlar om tillgängligheten via sociala medier. Ett aktuellt exempel på det är ett klipp som influeraren och tidigare riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson lagt upp på Tiktok och Instagram. Ett makabert klipp där man ser en skylt med texten “Jag ångrar att jag röstade på Miljöpartiet förra valet”, därefter går kameran över till något som skulle kunna föreställa ett lik i en svart sopsäck.
Grön Ungdom Hallands Michael Johansson delade klippet på Twitter med kommentaren:
”Det här är tredje tiktoken på en vecka där jag som miljöpartist i princip blivit tillsagd att jag inte borde leva. Är det verkligen rimligt att som ung engagerad behöva utstå mer eller mindre riktade trakasserier varje dag, överallt?”
Förra veckan avslöjade Syre att den högerextrema mediesajten Exakt24 har inlett en uthängningskampanj mot klimataktivister där man med nazistiska symboler och retorik om rasförrädare uppmanar sina följare till infiltration av miljörörelsen.
Föraktet för Miljöpartiet är inte unikt för Sverige, skriver Dagens Nyheters Björn Wiman i en krönika. Även i övriga delar av Europa är miljö- och klimatrörelsen föremål för hatkampanjer och falsk ryktesspridning.
Alla hotfulla inlägg polisanmäls
Björn Wiman skriver att hetskampanjen mot Miljöpartiet kommer att skruvas upp ännu mer inför valet, eftersom partiets fortsatta existens i riksdagen förmodligen kan avgöra regeringsfrågan.
“Både ideologiska och ekonomiska intressen har mycket att vinna på att MP åker ur. Jan Emanuel Johansson för sin del säger till en högerradikal nätsajt att han kommer att ställa till med ”en helsickes fest” om Miljöpartiet åker ur riksdagen, skriver Björn Wiman.
– Man agerar på ett helt annat sätt när man har en skärm mellan sig. Man skärmar av sig med skärm så att säga, säger Katrin Wissing.
– Jag kan bara ta ett exempel: när vi är ute och knackar dörr och träffar människor, när man möts öga mot öga så är man ju inte…. man uttrycker sig inte alls på samma sätt då som man gör i sociala medier.
Vad gör ni från partiet för att stötta de som blir utsatta?
– Framförallt så polisanmäler vi alla hotfulla inlägg. Sedan så har vi ett nätverk där vi stöttar från partiet på riksplan men även via distrikts- och lokalavdelningar.
Du kan vara ganska ensam som förtroendevald i exempelvis en kommun?
– Partiet måste ta ett stort ansvar att hjälpa. Oavsett om det är på distriktsnivå eller riksnivå eller tillhör en sidoorganisation så måste partiet hjälpa till för att du är i en väldigt utsatt position.
"Mer utsatt som fritidspolitiker i en kommun"
Även Sverigedemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna är mer utsatta än genomsnittet visar Brå:s rapport som även visar att utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen än i kommun och regionfullmäktige.
– Jag ska verkligen inte hävda något annat än vad Brå:s undersökning visar men jag uppfattar att det finns en stor utsatthet som kommunalpolitiker inte minst som fritidspolitiker, säger Liberalernas partisekreterare Maria Nilsson.
– Om jag ska tillåta mig att göra en utvikning så har du som riksdagsledamot en säkerhetsavdelning på riksdagen. Du har en ganska tydlig instans dit du kan vända dig. Det gör inte hoten mindre och det är inte mindre allvarligt. Men du har ändå en ganska upparbetad väg vart du ska vända dig som gör att du känner dig mindre ensam. Du vet att det är någon som fångar upp det här. Jag upplever att det finns många fritidspolitiker i kommunerna som är mer utsatta för att man blir så ensam. Man har ingen säkerhetsavdelning att falla tillbaka på.
Hur ser du på problematiken med hot och hat mot politiker?
– Jag tycker det är jätteallvarligt. Det är ett demokratiproblem när det innebär att folkvalda ledamöter inte ställer upp eller att man hoppar av sitt uppdrag i förtid. Människor som väljer att inte kandidera för att man har sett att det förekommer så mycket hot och hat att man inte är beredd, att helt förståeligt, ge den tiden av sin tillvaro till politiken.
Vad kan man göra åt detta?
– En bra början är att man kartlägger förekomsten av det och sedan följer upp det. Men också att man framförallt hittar åtgärder när det inträffar. Vart kan en fritidspolitiker i en liten kommun vända sig? Vad finns det till buds för att kommunpolitiker ska känna sig trygga att fortsätta sitt uppdrag?
"Fler politiker med blandad bakgrund och ursprung"
Ett annat problem för demokratin är att klyftorna ökar. Personer med hög utbildningsnivå och hög inkomst är överrepresenterade bland förtroendevalda medan kvinnor, utrikes födda samt unga och äldre är underrepresenterade. Det visar en rapport om demokratiutmaningar som Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram.
– Det är ett problem för demokratin. Det behövs fler och inte färre politiker och som behöver representera bredden av alla perspektiv i vårt samhälle i tydligare utsträckning. Det vore bra om vi kunde få fler politiker med blandad socioekonomisk bakgrund och ursprung, något som torde vara möjligt då intresset för politik inte minskar, säger Carl Fredrik Graf, landshövding i Östergötland i ett pressmeddelande.
Läs mer:
