Efter att skogsindustrin kritiserat vad man anser vara en orimlig hänsyn till fågelliv enligt beslut i EU-domstolen säger regeringen nu att man ska ändra artskyddsförordningen. Men flera miljöorganisationer menar att det rör sig om en feltolkning, och att en lagändring inte gynnar ett hållbart skogsbruk.
Sedan Skogsstyrelsen gick ut med vad de tolkade som konsekvenserna av ett antal domar i EU och mark- och miljödomstolen, som skulle ställa högre krav på skogsägare att skydda fåglar, har debatten blivit allt mer intensiv.
Skogsindustrin menar att domarna betyder att hänsyn måste tas till varje fågelindivid vid avverkning eller annan verksamhet, inte bara till arten som helhet eller vissa hotade arter. Orimligt, har Skogsstyrelsen generaldirektör Herman Sundqvist, kallat det, och fått skogsägare och politiker med sig i påstötningar för en lagändring.
I dag säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll till SVT att regeringen ”med stor skyndsamhet kommer att ändra i artskyddsförordningen och jag hoppas ha en sådan förändring på plats inom de närmaste månaderna”.
Skydda varje koltrast?
De svenska reglerna i artskyddsförordningen bygger på två direktiv, fågeldirektivet från 1979 samt art- och habitatdirektivet från 1992. Fågeldirektivet gäller alla vilda fåglar, medan art- och habitatdirektivet endast gäller utpekade arter. Enligt Strandhäll ska de båda direktiven införlivas var för sig i artskyddsförordningen, ”så som de uttrycks i respektive EU-direktiv”.
Men från miljöorganisationer anser man att Skogsstyrelsens tolkning av EU-domarna är felaktig.
”Budskapet som trummas ut är att varje individ av exempelvis koltrast och bofink ska skyddas mot störning och skada från skogsbruk. Frågan är om det budskapet är sant? I de domar som Skogsstyrelsen hänvisar till finns mycket begränsat stöd för att individskyddet ska tolkas så strikt som myndigheten håller fast vid i såväl debattartiklar som pressmeddelanden”, skriver representanter från Naturskyddsföreningen, WWF, Skydda skogen och Birdlife Sverige i en debattartikel på Altinget i dag.
I en tidigare debattartikel på samma plattform menade tre experter att Skogsstyrelsens analys var ”alltför grund”. Skogsstyrelsen generaldirektör har framlagt att domarna inte ger utrymme för tolkning, däremot är osäkerheten kring tillämpningen stor och det är denna osäkerhet som ska ”undanröjas”, menar Annika Strandhäll.
Lagändring "tar oss ingenstans"
Herman Sundqvist förtydligar i ett mejl till Syre att ”domstolarnas besked är glasklara när det gäller att artskyddsförordningen innebär att alla svenska fågelarter har ett strikt skydd. Vad som ännu inte är klart är exempelvis frågor om ersättningens storlek när markägare nekas ersättning på grund av artskydd, respektive hur noggrann utredning som måste göras kring förekomst av arter innan en avverkning kan ske”.
Enligt Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige, kommer osäkerheten ändå att kvarstå med en lagändring.
– Att döma av miljöministerns besked idag så faller regeringen för påtryckningarna från skogsindustrin genom att skyndsamt ändra artskyddsförordningens paragraftext. Det ger oss anledning att åter konstatera att EU-domstolen, som väglett de svenska domstolarna i deras beslut, på intet sätt utgår från artskyddsförordningen. Domen som Sverige har att förhålla sig till är hur vi, genom vår implementering av artskyddsförordningen, ska säkerställa att Sverige får ett hållbart skogsbruk. En förordningsändring tar oss ingenstans i den frågan, skriver han i en kommentar till Syre.
Artikeln har uppdaterats. Syre har sökt Annika Strandhäll.
Läs mer:
”Orimligt att skydda varenda fågel” – Generaldirektör och industri med samma budskap
Skogsägare måste ta större hänsyn till artskydd
