– De som har stora villor, jacuzzi eller eluppvärmt garage, de får tillbaka kanske hundratusentals kronor, medan de som har de allra minsta marginalerna (…) de får inte ta del av det här. Det är för dumt, så det får de ju bara ordna, säger Magdalena Andersson i artikeln Utbetalt elstöd minskar socialbidrag som fått stor spridning på bland annat Twitter.

Det är sant att elstödet är orättvist och ofta gynnar dem som har mest pengar och störst hus.

Men när det gäller försörjningsstödet verkar det ha uppstått ett missförstånd. Personer med försörjningsstöd lär knappast ha drabbats av de högre elpriserna. Detta eftersom försörjningsstödet är utformat på ett sätt så att socialtjänsten ska betala vissa räkningar, bland annat elräkningen. Även hyran är en kostnad som ligger utanför den så kallade riksnormen i försörjningsstödet, eftersom både hyra och elpriser skiftar stort i landet.

Få biståndsmottagare drabbas av höga elräkningar

Syre bevakar frågan kring försörjningsstödet, och har inte märkt av att bidragsmottagare skulle ha haft problem att betala höga elräkningar. En anledning är troligtvis att socialtjänsten står för elräkningarna utan att knussla.

I Vetlanda ändrade kommunen sina riktlinjer tidigare i år, från att ha haft en schablon för hur mycket elräkningen fick ligga på till att ha en schablon på förbrukningen. Ändringen skedde just för att elpriserna skenade i väg.

– Det är orimligt att ha en riktlinje som grundar sig i kostnad när det har varit så höga elpriser, sade Anders Saldner, socialchef i Vetlanda till Syre då.

Inflationen slår däremot hårt

Ett större problem för socialbidragstagare är snarare inflationen. Många vittnar om att den del av försörjningsstödet som kallas riksnormen, och som ska gå till mat och hushållsartiklar, inte längre räcker till. I Facebook-grupper finns otaliga beskrivningar av att folk äter enbart ärtsoppa eller havregrynsgröt för att få ekonomin att gå ihop. Syre har också intervjuat en barnfamilj där föräldrarna hoppar över flera mål mat i veckan för att pengarna ska räcka till barnen.

Orsaken till att folk har det tufft med just matkostnaderna är att dessa är schabloniserade. En gång om året bestämmer regeringen den så kallade riksnormen i försörjningsstödet, alltså vad som är ”skäliga kostnader” när det gäller mat och hushållsartiklar för vuxna respektive barn. Men efter att priserna stigit enormt sedan årsskiftet – då regeringen beslutade om den senaste nivån – räcker inte riksnormen. Till saken hör att de ”skäliga kostnaderna” som riksnormen bygger på snarare motsvarar existensminimum.

Kommuner stoppar pengar i egen ficka

Den rödgröna regeringen höjde bostadsbidraget tillfälligt för att hjälpa barnfamiljer som hade fått det knapert på grund av inflationen. Men många familjer som lever på försörjningsstöd får inte del av den höjningen. Detta eftersom alla inkomster som bidragsmottagare får dras av från försörjningsstödet, även bostadsbidraget. Därför blir effekten att kommunerna inte behöver ta lika mycket från sin budget till folks hyror.

– Bostadsbidraget är det enda vi har som når ut till de mest utsatta barnfamiljerna. Men här hamnar en stor del av pengarna i kommunens fickor. Det är bara tio-femton kommuner som har moral nog att låta bli de här pengarna och låta de gå till vad de var menade för, säger Christina Olsson, på Makalösa föräldrar till Dagens arena.

Det påminner alltså på sätt och vis om situationen med elstödet. Socialtjänsten ska betala både elräkning och hyra, så länge dessa är rimliga.

Men till skillnad från elprisstödet var tanken med den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget inte att kompensera för höjd hyra, eftersom hyrorna inte har ökat (än). Utan det var snarare regeringens sätt att ge ett riktat stöd till utsatta barnfamiljer för att kompensera för de höjda matpriserna. Men eftersom många kommuner stirrar blint på riksnormen när det gäller mat- och hushållskotsnader blir det ingen höjning för många familjer med försörjningsstöd. Effekten blir i stället att kommunen stoppar regeringens höjning av bostadsbidraget i egna fickor.

Politiker kände inte till beräkningen av försörjningsstödet

Örnsköldsvik är en av de kommuner som låter höjningen av bostadsbidraget gå in i den egna budgeten. Det lär vara en bidragande orsak till att budgeten för försörjningsstödet går med plus.

Samtidigt finns det familjer som lever på bristningsgränsen. ”Tomas” och hans familj har tvingats låna pengar av släkt och vänner för att få ekonomin att gå ihop. Och när de till slut ansökte om akuta matpengar av socialtjänsten svarade socialsekreteraren med att hon skulle behöva göra en orosanmälan på barnen om de sökte akuta matpengar igen, vilket Syre skrev om förrigår.

I Örnsköldsvik kände politikern som ansvarade för försörjningsstödet inte till hur beräkningen av det var utformat, utan hänvisade till tjänstemannen Lars Lundgren, avdelningschef.

– Vi (har) varit tydliga inför förvaltningen om att människor ska få det stöd de behöver. Det ska inte vara så att man som barnfamilj inte får mat på bordet. Vi har lyft detta vid varje avstämning under hela året, säger Zenitha Nordfjell (S), ordförande i Humanistiska nämnden, som har ansvar för försörjningsstödet.

Frågan är hur många fler politiker – på både kommunal och nationell nivå – som saknar kunskap om hur försörjningsstödet är utformat.

Om de inte har koll – hur ska de då kunna ta genomtänkta beslut? Det känns extremt viktigt att beslutsfattare på alla nivåer sätter sig in i hur försörjningsstödet fungerar.

Särskilt när det nya regeringen nu har planer på att strama åt försörjningsstödet ytterligare och införa ett så kallat bidragstak – en reform som bygger på idén att det skulle gå att stapla bidrag på varandra inom försörjningsstödet – vilket inte heller är sant.

Läs mer:

Bad om akuta matpengar – socialtjänsten hotade att orosanmäla barnen

Bidragstak riskerar att drabba barnfamiljer: ”Herrgud”