Under en pressträff i Riksdagen i Stockholm presenterade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson tillsammans med Johan Forssell, rättspolitisk talesperson, och finansborgarrådet i Stockholm, Anna König Jerlmyr, partiets nya reformpaket mot kriminalitet.

Redan tidigare har Moderaterna föreslagit till exempel skärpta straff, anonyma vittnen och mer resurser till rättsväsendet, men nu tar partiet med 52 förebyggande reformförslag sikte på de 1 000 personer som enligt polisen varje år rekryteras in i brottslighet. Målet är att detta antal ska minskas till noll.

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till Dagens nyheter.

Paketet innehåller sex delar, där flera av förslagen har tagits upp tidigare. Bland annat vill Moderaterna, om de får leda regeringen efter kommande val, att socialtjänsten ska kunna ställa högre krav på föräldrar att medverka i utredningar så att barnen inte hamnar i kriminalitet. Om föräldrarna vägrar kan de bli av med sitt socialbidrag. Socialtjänsten ska också kunna ge utegångsförbud för unga.

Mer resurser till ungdomspsykiatrin

Partiet vill också ha flera utbildningsinsatser såsom att det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att erbjuda läxhjälp från årskurs 1–9, och extraundervisning bör vara obligatorisk för vissa elever i en del fall.

Moderaterna vill även satsa mer på att förebygga kriminalitet genom riktade satsningar på idrottsprojekt i utsatta områden.

Partiet vill även ge mer resurser till ungdomspsykiatrin, BUP, så att hjälp kan garanteras inom 30 dagar.

Föreslår slopad sekretess

Och om Moderaterna kommer till makten vill de slopa sekretessen mellan socialtjänst och polis under nästa år. Tanken är att polisen ska få mer information om ungdomar som är på väg in i brottslighet.

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs,  säger partiledare Ulf Kristersson till Dagens Nyheter.

Läs mer:

Frågan som väljarna tycker är viktigast 

Högerregering om de unga får bestämma

Tidöregeringen vill stärka trygghet och studiero i skolan, samt komma till rätta med skolfrånvaro och öka skolors möjligheter att ”agera kraftfullt när elever kränker, hotar, använder våld eller på annat sätt agerar störande”. Därför har SD och regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag på utökat ansvar och befogenheter för rektorer och lärare när det gäller ordningsregler. De vill också möjliggöra fler insatser som riktar sig till särskilt våldsamma elever.

– Med den här utredningen vill vi påbörja en kulturförflyttning i skolan. Det ska inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer över undervisningen. För elever som inte följer reglerna ska det bli tydliga och omedelbara konsekvenser. Nu tar regeringen krafttag för att alla elever ska få gå i en trygg skola där de kan koncentrera sig på undervisningen och både skolpersonal och elever slippa hot, våld, kränkningar och trakasserier, säger skolminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande.

Men Sveriges skolledare, Sveriges elevkårer och Sveriges elevråd är kritiska efter att ha läst direktiven till utredningen.

”Vi ser oroande tecken på att regeringen saknar engagemang för Barnkonventionen”, skriver företrädare för organisationerna i en gemensam debattartikel som publicerats i Dagens samhälle.

Bland annat är de kritiska till att man i direktiven, utan belägg, slår fast att ”lärarnas ansvar för undervisningen begränsas av elevernas rätt till inflytande”. Och med den utgångspunkten ska utredaren ”se över vilken rätt eleven ska ha”. Samtidigt ska utredningen lämna förslag på hur rektors ansvar för beslut om ordningsregler kan förtydligas. Ett ansvar de menar att rektorer redan har i nuvarande reglering.

”Det kommande förslaget blir därmed ett icke efterfrågat slag i luften”.

Att rikta in sig på minskat elevinflytande är kontraproduktivt enligt debattörerna, och hänvisar till en kunskapsöversikt från Skolverket från 2015 som visar att delaktighet och inflytande har en stor påverkan på elevers motivation och skolframgång. Men kritiken handlar också om den rådande tidsandan:

”I tider då auktoritära regimer tar upp striden mot demokratin är det regeringens ansvar att säkerställa att unga kan engagera sig för en positiv samhällsutveckling.”

Bristande studiero går enligt debattartikelns undertecknare inte att komma åt med fasta lösningar som är lika för alla. Istället anser de att regeringen borde lägga resurser på att skapa mindre undervisningsgrupper, och se till att skolan har legitimerade lärare och speciallärare med rätt kompetens för att möta alla elevers skilda behov.

”Att hävda att lösningen på stök är att lärare visar ut elever som inte följer normen är att förenkla en komplex verklighet i syfte att vinna politiska poäng”, skriver de.

DEBATT. Vi är fackförbundens studentorganisationer och representerar studenter som bland annat ska bli socialsekreterare, lärare och sjuksköterskor. Vi är partipolitiskt obundna, men tvekar inte att ta ställning i viktiga frågor.

Förslaget om en angiverilag är en sådan fråga som hänger som ett orosmoln över våra medlemsgrupper. Medlemsgrupper går utbildningar där vi lär oss att göra etiska bedömningar i enlighet med våra yrkesmässiga värderingar och yrkesetiska regler, som har sin utgångspunkt i alla människors lika värde och rättigheter. Våra olika uppdrag, som finansieras av offentlig sektor, regleras därutöver i olika lagar som en angiverilag inte skulle vara förenlig med.

Sedan regeringens förslag om att införa en så kallad informationsplikt för offentliganställda har många studenter frågat sig hur den framtida yrkesutövningen kommer att påverkas om lagen blir verklighet. Vi är redan tillräckligt pressade av dålig ekonomi, bostadsbrist, otillgänglig studenthälsa och den generella samhällsutvecklingen. Vi borde inte, ovanpå det, behöva oroa oss för att de värderingar man ska anamma under utbildningen ska komma att stå i direkt konflikt med den framtida yrkesutövningen.

Angiverilagen kommer att medföra en ökad risk för psykisk ohälsa för oss framtida yrkesutövare. Vi vill att de kunskaper och kompetenser vi utvecklar under vår studietid ska bidra till en positiv samhällsutveckling där våra klienter, elever och vårdtagare får den samhällsservice de förtjänar. Men det finns numera en rädsla hos oss studenter för konsekvenserna av en eventuell angiverilag och ett samhälle med ökad misstro mot myndigheter och offentliga institutioner. Ett samhälle där människor i social utsatthet drar sig från att söka stöd, vård och utbildning, av oro för att bli angivna av just de personer man hoppas på ska kunna sträcka ut en hjälpande hand när de behöver den som mest.

I mötet med klienter, elever och vårdtagare som lever i utsatta livssituationer krävs trygghet, tillgänglighet och tillit. En angiverilag riskerar att förstärka skuggsamhället och göra myndigheter som motverkar det mindre effektiva.

Angiverilagen kommer att göra våra yrken mindre attraktiva. Redan i dag saknar socialtjänsten, sjukvården och utbildningsväsendet tillräckligt med personal. Att tvinga blivande socionomer, lärare, barnmorskor samt sjuksköterskor att misstänkliggöra och ange personer kommer inte göra dessa jobb mer åtråvärda. Tvärtom kan dessa professioner bli bortprioriterade av studenter som inte vill ägna sig åt angiveri. Ett minskat söktryck till dessa yrken är en förlust för hela samhället.

Att bekämpa skuggsamhället är viktigt. Det visar inte minst den omfattande brottsligheten vi ser i vårt samhälle. Vi studerar med förhoppningen att få vara en del av lösningen och vi vill göra vår del. Vi undervisas av duktiga lärare vid högskolor och universitet för att möta och lösa dagens och morgondagens problem. Vi är blivande socionomer, lärare, sjukvårdspersonal och samhällsvetare som förstår hur avgörande tillit och förtroende är för det som är vår gemensamma sak – ett tryggt samhälle.

Så låt oss få vara med och bidra på det sätt som vår yrkesetik tillåter. Låt oss göra det på det sätt som vi vet faktiskt gör skillnad. Och låt oss framför allt ha ett yrkesliv som vilar på mellanmänskligt förtroende. Stoppa angiverilagen!