Zoom

Samlas i Stockholm för att forma framtidens miljö

FN:s generalsekreterare António Guterres är en av dem som kommer till FN:s klimatkonferens Stockholm+50 den 2-3 juni.

Världens klimathöjdare samlas i Stockholm. Men inga nya beslut väntas för att förbättra världen.

Nästa vecka, den 2-3 juni, samlas representanter från ett stort antal länders regeringar, näringsliv, organisationer, forskarsamhälle och civilsamhälle i Stockholm på Älvsjömässan för FN:s klimatkonferens Stockholm+50.
Bland deltagarna finns bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres, USA:s klimatsändebud John Kerry, statsminister Magdalena Andersson (S) och flera klimat- och miljöministrar inklusive Annika Strandhäll (S).

Förutom Sverige står Kenya som värd och temat är ”en hälsosam planet för allas välstånd – vårt ansvar, vår möjlighet.”

Första mötet hölls även det i Stockholm

Namnet på konferensen, Stockholm+50, har inget med deltagarnas eventuella ålder att göra utan det anspelar på det faktum att det är 50 år sedan FN höll sin första miljökonferens, och den hölls just i Stockholm.

Konferensen 1972 var den första som hade fokus på miljön. 113 länder skrev under Stockholmsdeklarationen som satte miljö- och klimatfrågor i främsta rummet och gjorde dem till internationella angelägenheter.  Världsledare lovade att ta mer ansvar för vår planet, och oss som bor här, och det var ett första försök att världen över införa politiska åtgärder för att hantera ett allt större växande miljöproblem.

Men politikernas löften har inte hjälpt.

Indira Gandhi, tidigare premiärminister i Indien, talar vid 1972 års Stockholmskonferens
Indira Gandhi, tidigare premiärminister i Indien, talar vid 1972 års Stockholmskonferens. Foto: Yutaka Nagata/UN

Dyster bild av vår verklighet

Världen befinner sig fortfarande kris, och den har blivit värre. Inför mötet har Stockholm environment institute (SEI)  tillsammans med Council on Energy, Environment and Water skrivit lägesrapporten Stockholm +50: Unlocking a better future. Den visar på en dyster bild av vår verklighet.

Under de 50 år som har gått sedan 1972 har bara en tiondel av de hundratals globala miljö- och utvecklingsmål som världens länder enats om uppnåtts, visar rapporten. Och några världsomvälvande beslut som ändrar detta kommer inte att tas under Stockholm+50 berättar SEI:s vice vd och forskningschef Åsa Persson.

– Medlemsländerna bestämde sig ganska tidigt för att den här konferensen inte ska leda till nya beslut, så förväntningarna är låga när det gäller nya överenskommelser kring att snabba på klimatomställningen, bevara biologisk mångfald och så vidare. säger Åsa Persson till Syre.

– Men jag har höga förväntningar på att man försöker rapportera hur man jobbar med alla de mål och löften man har satt. Även att man tänker nytt och diskuterar andra frågor som det inte redan finns samarbete kring såsom hållbar konsumtion och produktion, digitalisering och hur man ska ge ungdomar mer inflytande.

Tror du att konferensen kommer att leda till att många blir besvikna när deltagarna inte kommer fram till konkreta beslut?

– Absolut! Jag tycker vi har ett väldigt starkt civilsamhälle i dag inte minst ungdomsrörelsen som inte har tålamod med fler toppmöten som på ett tydligt sätt resulterar i mer handling. Så jag tror att det finns ett tryck från omvärlden att man ändå ska använda det här mötet för att visa på politisk vilja att snabba på implementeringen.

Miljöaktivisten Greta Thunberg pratar om “planet bla, bla, bla” där politiska ledare säger ord som låter bra men inte leder till handlingar. Är det risk att resultatet av det här mötet blir något liknande?

– Vi vet hur snabbt vi behöver se handling. Samtidigt så vill jag säga att jag tror att det behövs den här typen av möten där länderna får träffas och diskutera och inspirera varandra till den politiska viljan och visa hur man gör. Särskilt i tider av andra kriser. Vi har Ukrainakriget, en livsmedelskris som blossar upp och pandemin. Då är det viktigt att träffas och återbekräfta att det är de klimat- och hållbarhetsmålen som vi har kommit överens om som vi måste fortsätta att jobba med. Så ibland behövs det även bla bla bla, men det är klart: det räcker inte.

Mer vetenskap och kunskap

En stor skillnad idag jämfört med för 50 år sedan är, enligt Åsa Persson, att vi har mycket mer vetenskap och kunskap kring miljö- och klimatläget. I Stockholm+50: Unlocking a better future sammanfattar SEI de senaste rapporterna från IPCC och andra stora internationella vetenskapliga rapporter.

När så få som bara en tiondel av alla globala miljö- och utvecklingsmål har uppnåtts drar SEI slutsatsen att man måste satsa mer på implementeringen av de åtaganden som redan har gjorts, till exempel de klimatplaner som länderna lämnar in till klimatkonventionen.

Åsa Persson, vice vd och forskningschef för Stockholm environment institute, har låga förväntningar när det gäller nya överenskommelser kring att snabba på klimatomställningen under Stockholm+50
Åsa Persson, vice vd och forskningschef för Stockholm environment institute, har låga förväntningar när det gäller nya överenskommelser kring att snabba på klimatomställningen under Stockholm+50. Foto: Pressbild.

Brist på handling

SEI pekar även ut ett antal områden där det idag inte finns ett lika tydligt internationellt samarbete, och åtgärder som kan ge resultat på längre sikt, som till exempel utbildning kring natur och miljö och hållbar konsumtion och livsstil.

– Där skulle man kunna ha mer internationellt samarbete och visa hur man jobbar på nationell nivå och lokal nivå för att verkligen snabba på omställningen, säger Åsa Persson.

I rapporten återkommer ni till uttrycket “action gap”. Svårt att översätta till svenska men ungefär brist på handling. Ni tycker att det görs för lite?

– Bra fråga hur man ska översätta det, men kanske just brist på handling. Som sagt bara en tiondel av målen har nåtts. Det råder inte brist på goda intentioner utan det är just att följa upp det med handling. Det hade varit önskvärt om det hade kommit fler finansministrar och statsministrar till mötet i Stockholm. Det vi har sett är att ofta har miljöministrar begränsade mandat att kunna vidta de åtgärder som krävs för att få nå de här målen, säger Åsa Persson.

Sverige brister i tre av fyra fall

Dagens Nyheter har gått igenom de 50 år av miljölöften som har getts sedan 1972. Av de 87 politiska löftena på området har Sverige bara klarat av att leva upp till en fjärdedel.

– Vi tittade i vår rapport på hur man globalt har lyckats nå målen medan Dagens Nyheter har försökt titta på hur har Sverige bidragit till sin del. Det är lite knepigt att bryta ned globala mål till nationell nivå men i stora drag tycker jag att vi kommer fram till samma slutsats: att för lite görs, säger Åsa Persson och fortsätter.

– Om man tittar på den samlade vetenskapen så är det tydligt att vi behöver den här systemförändringen nu och att vi inte har mycket tid på oss.

Läs mer:

Klimatledare lovade att hålla 1,5-gradersmålet vid liv

FN-chef: Så kan världen undgå klimatkatastrof

Löften under COP26 döms ut som otillräckliga: ”Glasgow har ett stort förtroendeproblem”