Zoom

Evakueringarna från Afghanistan – Kafka-liknande processer

Sverige har evakuerat totalt 2000 personer från Afghanistan, 1500 av dem fick platser som annars varit avsedda för kvotflyktingar som valts ut av UNHCR.

Det har varit i princip omöjligt att få kontakt med de som varit inblandade i evakueringarna från Afghanistan. Det menar asylrättsjuristen Almina Imamovic och Bertil Kågedal, vars vän och samarbetspartner Ali Reza varit i stor fara sedan talibanerna tog över. ”Ingen vill svara på våra frågor och alla hänvisar till varandra”, säger Almina Imamovic till Syre.

När evakueringarna från Afghanistan pågick för fullt i somras fick asylrättsjuristen Almina Imamovic och Bertil Kågedal, professor emeritus vid Linköpings universitet och pensionerad överläkare, bekräftat att deras vän och samarbetspartner Ali Reza fanns med på UD:s lista över personer som skulle evakueras, något Syre tidigare har rapporterat om. Ali Reza har tidigare varit kollega till flera svenska tjänstemän på bland annat ambassaden i Kabul, gränspolisen och UD. Bertil Kågedal och Almina har även, som Syre tidigare har berättat (den 21/12-21), försökt få Ali Reza till Sverige på ett affärsvisum då han dels är med i föreningen Freedom Sweden, och dels ska skriva en bok tillsammans med Bertil Kågedal.

Nu, flera månader senare, är Ali Reza fortfarande inte evakuerad, närapå ingen har svarat på hans mejl och han har tagit sig till Pakistans huvudstad Islamabad. Där har han mött upp Almina Imamovic, som flugit ner för att hjälpa honom. Men vägen dit har varit lång – och involverar minst ett dussintal mejlkonversationer mellan Almina Imamovic, Bertil Kågedal och svenska myndigheter för att få klarhet i vad som ska hända med Ali Reza, som levt gömd, fängslats av talibanerna, fått en hjärtattack och slutligen flytt till Pakistan.

Försvann från listan

Bertil Kågedal fick det bekräftat att Ali Reza stod på UD:s lista över personer som skulle evakueras via telefon, och skrev i ett mejl till UD den 19 augusti 2021: ”Tack för samtal. Mycket glad för bekräftelsen att han finns på listan. Här kommer det mail som jag skickat tidigare till ambassaden. Detta mail för att verifiera att namn och kontaktuppgifter blev korrekta i telefonsamtalet”.

Men senare tycks Ali Rezas namn inte längre finnas med. Någon förklaring till detta har de inte kunnat få. Syre har tagit del av över ett dussin mejlkonversationer mellan Almina Imamovic, Bertil Kågedal, Migrationsverket, Utrikesdepartementet och den svenska ambassaden i Kabul, som sedan i somras finns i Stockholm.

Syre kontaktar utan framgång UD med frågan om vad som kan ha hänt. Ekot rapporterade den 20 december 2021, bara dagar efter att Ann Linde meddelat att evakueringsinsatsen avslutats, om flera som tycks ha funnit sig i en liknande situation som Ali Reza. Radion berättar om en kvinna som arbetat för Sverige och som fått det bekräftat att hon och hennes familj finns på UD:s lista. Beskedet om att insatsen är avslutad och att man inte lyckats komma i kontakt med de övriga som Sverige önskat evakuera kom som en chock för henne. Enligt Ann Linde skulle det röra sig om cirka femtio personer. I början på december rapporterade Ekot även om att svenska ambassaden hade 24 000 obesvarade mejl med rop på hjälp. Ambassaden hänvisade Ekot till UD:s presstjänst, som i sin tur bollar frågan vidare.

Bertil Kågedal har tidigare sagt till Syre att evakueringarna från Afghanistan har varit ett ”totalt misslyckande” och kritiserat bristen på transparens. Almina Imamovic har också sagt att hon känner till flera personer som var på flygplatsen men liksom Ali Reza nekats inträde av såväl amerikanska soldater som talibanerna.

Stor tystnad

Almina Imamovic och Bertil Kågedal menade när Syre pratade med dem i december 2021 att det råder stor tystnad kring evakueringarna och att det har varit mycket svårt att få information om vad som pågår bakom kulisserna. Både Bertil Kågedal och Almina Imamovic berättar om hur de i flera månaders tid har slussats runt mellan olika myndigheter utan att få några tydliga svar eller besked om vad som ska hända med Ali Reza, som nu för egen maskin och med deras stöd har tagit sig till Pakistans huvudstad Islamabad. De mejlkonversationer som Syre har tagit del av bekräftar beskrivningen.

– Det har inte gått att få kontakt med de grupperingar som har ansvarat för evakueringarna. Ambassaden hänvisar till UNHCR och UD, Migrationsverket hänvisar till UD. Och så håller det på, sa Bertil Kågedal då.

Bertil Kågedal skickade den 29 november ett mejl till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik och till myndighetsstaben. I brevet beskrev han detaljerat Ali Rezas situation sedan talibanerna tog över, och hans och Almina Imamovics ansträngningar för att försöka få honom evakuerad. En sekreterare hälsar att hen vidarebefordrat brevet till ansvarig avdelning. Den 10 december återkommer Migrationsverkets expert Sofia Karlsson. I mejlet skriver hon att Migrationsverket endast hanterar de ärenden som framställs till dem av ambassaden eller UD. Hon ber därför Bertil Kågedal att skriva till ambassaden.

Almina Imamovic fick den 29 november ett mejl från ambassaden där de skriver att om personen det gäller är svensk medborgare eller har svenskt uppehållstillstånd ska han kontakta UD-jouren. Gällande vidarebosättning till Sverige är det enligt ambassaden Migrationsverket som ska kontaktas. Men det är, enligt ambassadens mejl, FN:s flyktingorgan UNHCR som ”har det globala ansvaret för att bistå flyktingar och kan avgöra vilka personer som bör komma ifråga för vidarebosättning till Sverige”.

Syre har gjort flera försök att kontakta framförallt UD och ambassaden, men även Migrationsverket. Svaren är motsatsen till uttömmande. I samband med att den första artikeln publicerades den 21 december 2021 erbjöd UD en intervju, som sedan ställdes in. Syre har även, som framgår i det andra reportaget i dagens nummer, kontaktat flera av de personer som Ali Reza arbetat nära och därför kontaktat själv. Ingen av dem vill prata.

Därför finns det fortfarande inte någon förklaring till varför Ali Reza först bekräftats vara på listan och sedan inte tycks stå på UD:s lista. Det har också varit svårt att reda ut vem som har gjort vad under evakueringarna.

UNHCR är inte inblandat

Kort efter att talibanerna tog över makten inledde Sverige en insats för att evakuera afghaner från Afghanistan. Det är, erfar Syre, ambassaden som har identifierat personer som ska evakueras. Förvirrande nog har både ambassaden och UD:s presstjänst kallat detta för vidarebosättning och hänvisat till UNHCR.

Elisabeth Arnsdorf Haslund, talesperson för UNHCR i Sverige/Norden, menar att det är ett missförstånd att evakueringarna från Afghanistan skulle vara en del av FN:s kvotflyktingprogram. Att svenska myndigheter uttrycker sig på ett sätt som kan tolkas så tror hon kan bero på att man har valt att ge dessa afghaner de platser som egentligen skulle gå till kvotflyktingar som kommer till Sverige via UNHCR.

– UNHCR är inte inblandade i evakueringarna av afghanska medborgare som har assisterat utländska regeringar eller militära styrkor i Afghanistan, viseringarna som har utfärdats till dem av respektive land har ingenting att göra med UNHCR:s vidarebosättningsprogram för kvotflyktingar, säger Elisabeth Arnsdorf Haslund, och påpekar också att UNHCR under många år har vidarebosatt afghaner på flykt till olika mottagarländer, baserat på deras individuella skyddsbehov.

– Det arbetet ska inte förväxlas med olika staters initiativ att evakuera från Afghanistan, säger hon.

Syre får ligga på för att få en tydligare beskrivning av processen från svenskt håll. I och med läget som har rådit har Sveriges ambassad i Kabul föreslagit personer som ska vidarebosättas (eller evakueras) till Sverige. För varje person som har föreslagits har man behövt samla in dokumentation som styrker personens skyddsbehov. ”I denna process har ambassaden haft kontakt med Försvarsmakten, olika samarbetspartners, UNHCR och civilsamhällesorganisationer”, skriver presstjänsten. Enligt UD kallas även dessa personer för kvotflyktingar, eftersom de ingår i den flyktingkvot Sverige gått med på att ta hand om. Det är Migrationsverket som efter att ambassaden föreslagit någon har beslutat om personen ska få komma till Sverige eller inte. ”Ambassaden Kabul har även mottagit förslag på ytterligare personer som önskar komma i fråga för vidarebosättning i Sverige. Ambassaden Kabul och Migrationsverket arbetar nu med dessa personers förfrågningar och kommer att besvara dessa på lämpligt sätt”, enligt UD:s presstjänst. I fallet med de 50 personer som lämnades kvar när insatsen avslutades så är det klart att de ska få komma till Sverige.

Inte kvotflyktingar

När UD och ambassaden hänvisat till UNHCR har det bara varit i de fall som personerna befunnit sig i tredje land. Varför de hänvisar till UNHCR trots att frågorna Syre ställt har handlat om evakueringarna direkt från Afghanistan framgår inte.

UNHCR:s Elisabeth Arnsdorn Haslund menar att de gärna hade sett att de som evakuerades hade gjort det utöver redan utlovade platser, då behovet av vidarebosättning är mycket större än antalet platser som världens länder varje år gör tillgängliga. I Sveriges fall handlar det om cirka 5 000 personer årligen, vilket är den kvot UD:s presstjänst hänvisar till. Under 2020 kunde inte alla 5 000 personer överföras och därför var kvoten för 2021 6 400 personer. 1 500 av dessa är personer som evakuerats från Afghanistan, som av svenska myndigheter kallas för kvotflyktingar (men som enligt UNHCR inte är kvotflyktingar i den bemärkelse de menar).

Det var därmed 1 500 personer ytterligare som hade kunnat vidarebosättas via FN till Sverige i år, om Sverige valt att genomföra evakueringarna utöver denna kvot.

Läs mer: 

Många fruktar för sina liv – trots Sverigekoppling lämnades flera kvar

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV