Radar · Miljö

Regeringen säger ja till slutförvaret av kärnbränsle

Annika Strandhäll under en presskonferens i december.

Det blev ett ja från regeringen till det slutförvaringsförslag som så länge diskuterats. Det meddelade klimat- och miljöminister Annika Strandhäll idag.

– Det är ett unikt och historiskt beslut som regeringen tar idag, sade Annika Strandhäll på en presskonferens under torsdagen.

Hon konstaterade att Sverige tillsammans med Finland därmed blir världsledande på området. Detta då det hittills bara är Finland som tagit ett beslut om slutförvaring av använt kärnbränsle.

Annika Strandhäll betonade att beslutet bygger på den forskning och det beslutsunderlag som tagits fram under mer än 40 års tid och sade sig känna sig trygg med att det är rätt beslut att ta.

– Det är den samlade bedömningen som bygger på en mycket stor majoritet av forskares slutsatser. Det är så säkert det kan bli utifrån den kunskap vi har idag, sade hon.

Trygg med beslutet

Det faktum att det finns ett antal forskare som menar att säkerheten i förslaget, som tagits fram av Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag (SKB), inte alls är utrett tillräckligt väl, och att kopparkapslarna som ska bäddas in i bentonitlera kan komma att rosta snabbare än beräknat, var inte något hon ville kännas vid.

– Med den kunskap vi har idag och den ansökan som kommit in från SKB så har man med råge visat att det finns marginal, en säkerhet kring det här. Men jag och regeringen är naturligtvis ödmjuk kring det här. Vi vill ju naturligtvis att det här förvaret ska nyttja bästa möjliga teknik. I den tid vi lever i så vet vi också hur mycket som kan hända på bara 10 års tid. Därför säger vi ju också att det forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram som SKB drivit under många decennier nu också ska fortsätta framåt, med fokuset att förfina, optimera och ta till sig eventuell ny teknik för att se till att förvaret i slutänden kan inge oss i ännu större trygghet.

Beslutet innebär att nästa steg i processen tar vid. Ärendet kommer att gå vidare till Mark- och miljödomstolen, som ska fastställa villkoren närmare. Sedan kan den så kallade stegvisa prövningen börja hos Strålsäkerhetsmyndigheten.

"En del av vår omställning"

Lösningen som regeringen nu godkänt kan underlätta omställningen som samhället står inför, menade Strandhäll.

– Genom det säkrar vi att vi kan använda den befintliga kärnkraften som en del av vår omställning till att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det här är också ett viktigt steg för att på sikt säkra den svenska elförsörjningen, trygga svensk ekonomi och svenska jobb.

Detta innebär dock inte att regeringen öppnar upp för ny kärnkraft.

– Det är inte det beslut vi på något sätt fattat idag. Storleken på slutförvaret är dimensionerad för att ta hand om den befintliga kärnavfall vi har idag och den livslängd den beräknas ha. Det är viktigt att säga det, att inget i dimensioneringen är tillräckligt för ny kärnkraft, säger Strandhäll till Syre.

Artikeln uppdateras

Läs mer:

Troligt ja till slutförvaret – aktion utanför Rosenbad

Datum satt för beslut om slutförvar

”Fel beslut” att godkänna utbyggt slutförvar

Här ska vårt kärnavfall vila i 100 000 år 

MKG om slutförvaret: ”Östhammar kan förvandlas till ett Fukushima

Bakgrund

2011 började tillståndsprocessen för den metod SKB vill använda för att slutförvara kärnkraftens använda kärnbränsle.
2018 lämnade Mark- och miljödomstolen in sitt yttrande till regeringen, som bland annat tillstyrkte platsen men med reservation för att det behövdes ytterligare underlag kring kapselns egenskaper och den långsiktiga säkerheten. Samma år tillstyrkte Strålsäkerhetsmyndigheten SKB:s ansökningar.
2019 lämnade SKB in de kompletteringar som Mark- och miljödomstolen efterlyste och Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrkte kompletteringarna.
2020 säger Östhammars kommun ja till ett slutförvar. 
2021 svarade bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten på de frågor som regeringen ställt angående de så kallade LOT-försöken. Det vill säga de ”testkapslar” som SKB sänkte ned i berget för 20 år sedan, för att undersöka det skydd som ska utgöras av bentonitlera. Enligt MKG samt flera forskare vid KTH gav det orsak till att dra i nödbromsen, då kapslarna visade tecken på korrosion som inte kunde förklaras av syre som följt med ned i berget. Något som motsades av SKB och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Kärnavfallsrådet har vid flera tillfällen yttrat att det fortfarande finns en rad osäkerheter när det gäller kopparkapslarna och att regeringen, vid ett godkännande, bör ställa krav på ”fortsatt forskning beträffande slutförvarets barriärer”.