I dag är det knappt 36 000 förtroendevalda som delar på de kommunala förtroendeuppdragen runt om i landet.
Men alla partier som finns i riksdagen är inte representerade i landets 290 kommuner.

Till 2018 års val lyckades inte de mindre partierna få fram kandidatlistor med valbara personer i alla kommuner. Miljöpartiet saknade kandidater i 40, Kristdemokraterna i 26 och Liberalerna i 20 kommuner visar rapporten ”Den lokala demokratins vägval” som SNS Demokratiråd 2022 tagit fram.
Till årets val ser det ännu värre ut.

Bara Socialdemokraterna ställer upp i alla kommuner

Efter sista dagen för partierna att anmäla kandidater till Valmyndigheten och därmed skydda listorna så att väljarna inte kan skriva dit namn som partierna inte vill ha med var det bara Socialdemokraterna som ställer upp i samtliga 290 kommuner vilket Sveriges Radio var först med att uppmärksamma.
I 71 kommuner, var fjärde, ställer Miljöpartiet inte upp i valet till kommunfullmäktige.

– Det är jätteviktigt med lokal representation. Jag var själv lokalpolitiker i Åre kommun i tio år och jag vet att det kan vara tufft att vara miljöpartist, säger Miljöpartiets partisekreterare Katrin Wissing och fortsätter.

– Man är relativt ensam i ett litet parti och det är klart att det kan vara svårt. Men jag vet också att det är viktigt att man fortsätter att jobba på att få in fler listor i fler kommuner. Så jag är optimistisk på att vi får något fler listor innan möjligheten stängs helt.

Hur går det arbetet till?

– Man jobbar mot medlemmarna och stöttar dem. Vi har ju medlemmar i hela landet och nästan i alla kommuner. Så det handlar om att man kanske inte vill vara en av få personer som står på listorna. Vi vet också att hat och hot mot förtroendevalda politiker har ökat och vi är det mest hatade och hotade partiet. Därför måste vi ge ordentlig stöttning till de lokala avdelningarna där man står och väger om man ska ha en kandidatlista eller inte.

Hot och hat får många att tveka

Tidigare skrev Syre om Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning där 26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de har blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020.

Värst drabbade är de förtroendevalda inom Miljöpartiet där var tredje, 33 procent, uppger att de blivit utsatta för hot och hat.

Även Liberalerna ställer upp i betydligt färre kommuner i år än 2018. Då saknade de listor i 20 kommuner, i år saknar Liberalerna kandidater i 41 kommuner.
Partiet har 1000 färre personer som ställer upp i kommunvalet i år än för fyra år sedan.

– Det är aldrig bra när ett parti tappar kandidater eller när vi får fler vita fläckar, säger Liberalernas partisekreterare Maria Nilsson och fortsätter.

– Just nu kan jag bara beklaga det men efter valdagen i höst kommer vi att påbörja arbetet med att skapa bättre förutsättningar för att vi har fler kandidater och färre vita fläckar nästa val 2026.

Det innebär att det kommer att vara ett så stort antal kommuner där Liberalerna inte är representerade efter närmast kommande val?

– Vi får invänta valresultatet men det är beklagligt att vi har flera vita fläckar.

Inför årets val kommer ni inte arbeta något för att åtgärda bristen på kandidater?

– Det är systematiskt och i grunden långsiktigt arbete som vi får påbörja efter valet.

Så det är inget som görs nu?

– Nej.

Ogillar närmandet till Sverigedemokraterna

Även Maria Nilsson anger att en av orsakerna till att färre vill ställa upp som förtroendevalda är hot, hat och trakasserier som politiker utsätts för.
Men för Liberalerna finns det även en annan återkommande åsikt: att man inte sympatiserar med partiets ändrade förhållningssätt till Sverigedemokraterna.

I Ljungby innehöll partiets lista 18 namn för fyra år sedan. Nu är den tom.
Liberalernas enda ledamot i kommunfullmäktige i Ljungby, Lars Solling, ställer inte upp i årets val, säger han till Dagens Samhälle.

I Essunga hade Liberalerna elva kandidater i förra valet. I år ingen.
Kerstin Alin är partiets enda ledamot i fullmäktige. Hon tog plats där för ett halvår sedan, trots att hon stod på åttonde plats på listan. De sju före henne kunde eller ville av olika skäl inte ta på sig uppdraget. 
Inte heller Kerstin Alin ställer upp i höst.

Både Lars Solling och Kerstin Alin anger att en av orsakerna till att de inte ställer upp i valet beror på att de ogillar partiets närmande till Sverigedemokraterna.

– Jag är väldigt emot det eftersom jag också är aktiv i Röda Korset och har jobbat mycket med invandrare och integration. Jag är vettskrämd för SD, säger Kerstin Alin till Dagens Samhälle.

Maria Nilsson förklarar partiets ståndpunkt vad gäller Sverigedemokraterna.

– Vi har gjort ett vägval för ett drygt år sedan där vi beslutade på ett partiråd och sedan komfirmerade det beslutett ytterligare på ett landsmöte i höstas. Det innebär att vi vill vara det liberala mittenankaret, något till höger om mitten. I den rollen har vi också sagt att vi är beredda att samtala med alla partier: Det i sin tur innebär att vi i sakfrågor kan göra upp med Sverigedemokraterna som nu senast i fråga om pensionerna, säger Maria Nilsson och fortsätter.

– Vi har också antagit ett antal röda linjer eller frågor där vi inte på något sätt kommer att göra upp med Sverigedemokraterna. Där vi har en tydlig liberal position som vi inte kommer att rucka på.

Både MP och L under riksdagsspärren

Både Miljöpartiet och Liberalerna har fått dystra opinionssiffror i de mätningar som gjorts.
Nu senast i SCB:s opinionsmätning som var den sista från SCB innan valet den 11 september.

Miljöpartiet skulle få 3,3 procent av rösterna om det vore val i dag. Partiet backar 0,6 procentenheter jämfört med SCB-mätningen i november.
Även Liberalerna ligger under riksdagsspärren på fyra procent. Där har Liberalerna inte legat i SCB:s majmätning ett valår under 2000-talet. Partiet får nu 3,4 procent.

Både Katrin Wissing och Maria Nilsson är dock hoppfulla vad gäller framtiden.

– Jag har en stor tro på att fler väljare kommer att inse och se att vi är det enda klimatpartiet. Vi är det enda parti som inte rear ut våra barns framtid med till exempel skattesänkningar på bensin. Det tror jag har blivit väldigt tydligt nu under våren att vi verkligen har baxat regeringen framför oss när det gäller klimat- och miljöpolitiken och det tror jag kommer att löna sig i längden. Det kommer att bli tydligt att vi faktiskt behövs i svensk politik, säger Katrin Wissing.

Är du orolig för att ni hamnar under riksdagsspärren och åker ur riksdagen?

– Nej, men det är jag faktiskt inte. Jag känner mig inte alls orolig.

Liberalernas Maria Nilsson är lika optimistisk.

– Det är klart att det inte är bra att vi fortfarande ligger under riksdagsspärren. Samtidigt har vi en positiv trend och inte minst jämfört med förra SCB-mätningen i december, då har vi en plussiffra på 0,9. Vi ser ett trendbrott som förhoppningsvis är en början på ”Johan Pehrsson effekten”. Vi jobbar ännu hårdare framåt och uppåt som vi brukar säga lite klichéaktigt, säger Maria Nilsson.

Är du orolig för att ni inte klarar fyra procent när valet väl sker den 11 september?

– Nej, det är jag inte. Självklart har jag stor respekt för att vi i den här ”SCB:n” ligger under riksdagsspärren. Men det är ett tecken på att vi är på rätt väg. Vi har en uppåtgående trend men vi måste jobba ännu hårdare.

Läs mer:

Hatet mot våra folkvalda: ”Ett hot mot demokratin”

Kommunala värdar måste hjälpa tanklösa hyresgäster

”Det är viktigt att Miljöpartiet finns kvar i Sveriges riksdag efter höstens val”