Den 1 januari 2023 tar Sverige över som ordförande i EU:s ministerråd under sex månader. Senast Sverige var ordförandeland var 2009.

Under våren kommer cirka 150 EU-möten att hållas i landet, de flesta på Arlanda utanför Stockholm, och regeringen själv ser det som en “unik möjlighet att visa upp Sverige för övriga EU-länder. Men redan nu får Sverige kritik för att vara för politiskt passiva inom unionen.

“Det är ett problem att Sverige ofta halkar efter i EU-politiken. Därför behövs en mer snabbfotad och offensiv svensk linje”, skriver företrädarna Marcus Wallenberg, Anders Lindberg och Tuula Teeri för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva) på DN Debatt.

De tre, som är ordförande, vice ordförande respektive VD i Iva, anser att ett starkare Sverige i EU är en förutsättning för att både Sverige och svenska företag ska stå sig i den internationella konkurrensen.

Enligt dem är EU viktigare för Sverige än vad många tror. Mer än 70 procent av Sveriges export går till den inre marknaden och cirka 30 procent av ny lagstiftning i Sverige kommer från EU – inom miljöområdet är det cirka 80 procent.

Tio tips inför ordförandeskapet

De vill att regeringen nu tar chansen och lyfter fram de frågor som är bra för Sverige och pekar på lösningar. Iva har därför sammanställt en rapport med tio rekommendationer som Sveriges regeringen bör prioritera under sitt ordförandeskap.

– Om svenska företag ska stå sig i den internationella konkurrensen och om vi ska fortsätta växa och utvecklas i en hållbar och attraktiv riktning – då behövs ett starkare EU, och ett starkare Sverige i EU. Låt Sveriges kommande EU-ordförandeskap bli startskottet för detta, där Iva:s förslag tas i beaktande, säger Marcus Wallenberg, ordförande i Iva i ett pressmeddelande.

De vill att Sveriges ordförandeskap ska bli en startpunkt för “en förnyad och fördjupad diskussion som sträcker sig mycket längre än ordförandeskapet: Vad vill egentligen Sverige med EU?”

– Iva vill bidra till att Sverige driver en mer offensiv linje, som utgår från svenska intressen i samklang med vad som är bäst för hela EU. Vi menar att det generellt behövs högre målsättningar från Sveriges sida när det gäller vår relation till EU, det behövs fler svenskar på plats i Bryssel och att hela det svenska samhället avsätter större resurser för att vi ska kunna bli mer drivande inom EU, säger Anders Lindberg vice ordförande i Iva och ordförande för den arbetsgrupp som tagit fram rapporten i samma pressmeddelande.

Mindre detaljstyrt

Bland de tio rekommendationerna från Iva vad regeringen bör prioritera under ordförandeskapet finns bland annat att alla nya EU-förslag bör prövas mot den inre marknaden, att regeringen ska driva på arbetet med en ny konkurrensstrategi och prioritera handelsförhandlingar med USA och Kina.

EU bör öka satsningarna på forskning och utveckling och Sverige bör driva på för att alla EU-länder ska satsa minst tre procent, i dag cirka två procent, av sin BNP på forskning.

Iva anser att den inre marknaden, klimatpolitik, handelsavtal och insatser kring pandemi och Rysslands invasion av Ukraina är exempel på sådant som görs bäst på EU-nivå.

“Men allt bör inte regleras av EU. Ett område där EU på kort tid tagit många och alltför detaljerade initiativ är skogsfrågan, där det ser alltför olika ut inom medlemsländerna för att beslut ska gälla gemensamt för hela unionen” skriver debattörerna på DN Debatt.

“För att minska risken för onödig detaljstyrning inom EU-arbetet bör det svenska ordförandeskapet lyfta frågan om hur subsidiaritetsprincipen kan stärkas och värnas, så att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt”.

Antogs det att skogspolitiken är en nationell fråga

I rapporten går det mer specifikt att läsa hur Sverige under sitt ordförandeskap bör verka för mindre detaljstyrning av skogsnäringen.

“Skogen ger ett viktigt bidrag till klimatomställningen som resurs för förnybar råvara och som fossilfri energi. Skogen och dess produkter, såsom timmer, är även en kolsänka. Skogen måste ses som en produktiv resurs som kan bidra till klimatomställningen i EU”, står det att läsa i rapporten.

När Sverige gick med i EU antogs det att skogspolitiken är en nationell fråga.

“Det står fortfarande fast i teorin, men inte i praktiken. Olika delar av EU-kommissionen har successivt ökat sitt intresse för skogen. Det gäller framför allt direktoraten; Miljö, Klimat och Energi, men numera även Finans. Ändå är förutsättningarna för att bedriva skogsbruk helt olika inom EU”.

Iva anser att svenskt skogsbruk kan bidra positivt till EU:s klimatarbete utan att EU-övergripande detaljregleringar införs.

Politisk het debatt

Oron för  EU:s skogsstrategi har varit en politisk fråga länge, inte minst farhågorna om att svenskt skogsbruk kommer att ”detaljstyras”.

I dåvarande statsminister Magdalena Anderssons (S) regeringförklaring för nästan exakt ett år sedan slog hon fast att det var viktigt att:

– Vårt skogsbruk inte detaljregleras i Bryssel.

När SVT inför valet i somras frågade samtliga riksdagspartier om de ansåg att det fanns grund för de farhågorna att den svenska skogsnäringen skulle detaljstyras från EU svarade sex partier ja, bara två svarade nej: Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

“Skogspolitiken som helhet är inte gemensam EU-kompetens. Men det är däremot klimat- och miljöpolitik, och därför kommer även skogssektorn, liksom alla samhällssektorer, påverkas och delvis styras av exempelvis EU:s klimatlag. Det är mycket välkommet och nödvändigt för att nå klimat- och miljömålen”, svarade Miljöpartiet SVT då.

Läs mer: 

Lagförslag som riksdagen vill stoppa kan bidra till att rädda skogen

Regnskogen ska räddas men Sverige sätter hälarna i marken
 
Sverige fick gehör om kalavverkning: ”En farlig väg att gå”