Gigger undgår arbetsmiljöansvar för många gig-jobbare

Vissa gig-jobbare jobbar med fallrisker från två meters höjd. Andra riskerar skada kroppen vid städ eller hantverksjobb. En del exponeras för kemikalier, utsätts för arbetsmiljöproblem vid skärmarbete, tidspress eller våld och hot vid exempelvis matleveranser.

Men trots att det finns risker är det ingen som har ansvar för gig-jobbarnas arbetsmiljö. Det konstaterar Arbetsmiljöverket i en rapport som kom i februari, vilket Syre skrivit om tidigare.

Arbetsmiljöverket konstaterar att varken plattformsföretag, som förmedlar jobb via appar – eller egenanställningsföretag, som många gig-jobbare använder för att bland annat fakturera och betala in skatt utan att ha enskild firma – kan ses som arbetsgivare, och därför saknar de arbetsmiljöansvar.

Det underbyggs bland annat av en dom där Kammarrätten ansåg att ett egenanställningsföretag inte var arbetsgivare för en byggjobbare som arbetade med fallrisk på hög höjd. Detta eftersom mannen inte först anmälde uppdraget till egenanställningsföretaget innan att han genomförde det.

Har börjat med föranmälningar

Efter domen har egenanställningsföretaget Frilans finans börjat uppmana gig-jobbarna att föranmäla sina uppdrag på hemsidan, innan de genomför jobben. Det är för att de vill ta ansvar för gig-jobbarnas arbetsmiljö, uppger Stephen Schad, vd på Frilans finans.

– Ja, absolut. Det är en viktig faktor för att man ska ha en säker arbetsplats, säger han.

Enligt honom bör arbetsmiljöansvaret delas mellan egenanställningsföretaget och den arbetsplats där gig-jobbaren genomför sina uppdrag, precis som sker för bemanningsföretag. Dessa har bland annat ansvar för att en riskbedömning görs av arbetsuppgifterna innan en uthyrningsperiod påbörjas, samt att personalen får stöd av bemanningsföretaget innan, under och efter en uthyrningsperiod.

Vanligare med efteranställningar

Men under senare år har det blivit vanligare att egenanställningsföretag bara tar emot så kallade efteranställningar, enligt Arbetsmiljöverkets rapport. Efteranställning är precis det som byggjobbaren gjorde – att först efter att ha utfört jobbet ta kontakt med egenanställningsföretaget.

Det betyder att egenanställningsföretaget främst fungerar som en faktureringstjänst, vilket innebär att företaget inte ses som arbetsgivare och undgår ansvaret för den anställdes arbetsmiljö. Dessutom stämmer det upplägget inte med hur Skatteverket vill att egenanställningsföretag ska jobba.

De har bara efteranställningar

Ett av företagen som bara har efteranställda är ett litet egenanställningsföretag som heter Pay2me. Innan tog de emot föranmälningar, men efter att Arbetsmiljöverket gjort inspektioner ändrade de sig. Det framkommer i Arbetsmiljöverkets rapport.

– I praktiken kan vi inte ta ett arbetsmiljöansvar, eftersom vi inte kan kontrollera de arbetsplatser eller arbetsuppgifter som de som frilansar säljer in sig själva till, säger Markus Aglander, grundare till bolaget Pay2me, som ändå säger sig vara mån om gig-jobbarnas arbetsmiljö.

Han anser att det borde vara gig-företagen som tar det yttersta arbetsmiljöansvaret eftersom de talar om vilket arbete som ska göras och när.

– Det är svårt för ett egenanställningsföretag att göra det. Vi är mer som en administrativ tjänst som plattformsföretagen kan använda sig av för att lösa lönen, säger han.

Även Paidin finans som år 2020 hade en omsättning på drygt 17,3 miljoner kronor tar enbart emot efteranställningar. Till Arbetsmiljöverket skriver de:

”Vi har nu gått igenom olika delar i det ni efterfrågar och vill ha in och har nu kommit fram till att vi inte har föranmälningar. Vi kommer aldrig av tidigare redogjorda skäl kunna göra det ni kräver av oss såsom egenanställningsföretag runt det som gäller förebyggande arbete etc.” står det i Arbetsmiljöverkets rapport, och diarienumret visar att det är Paidin finans som svarar så.

De flesta hos Gigger är efteranställda

Det tredje bolaget som nämns i Arbetsmiljöverkets rapport är Gigger, med en omsättning på 40 miljoner kronor år 2020.

I samband med myndighetens inspektioner har de svarat:

”De egenanställda som nyttjar Bolagets tjänst är i princip sådan som är efteranmälda, dvs de redan utfört visst arbete för en uppdragsgivare (”Kunden”) när de anmäler det för fakturering till Bolaget.”

Giggers vd Babak Ashti bekräftar att de har både föranmälda och efteranställda, även om företaget ”föredrar att giggare föranmäler sina uppdrag”. Föranmälan går att göra på hemsidan.

”Vår hållning [är] att varje giggare ska ha en säker och trygg arbetsmiljö. Att skapa en trygg arbetsmiljö innebär bland annat vi tillser att giggarna får kompetens om vilka krav man kan ställa på sin arbetsmiljö oavsett när man giggar. För mig är både föranmälda och efteranmälda gig lika viktiga avseende arbetsmiljön”, skriver han i ett mejl till Syre.

Oklart ändå om de har arbetsmiljöansvar

Men även Gigger och Frilans finans säger sig vilja ta ansvar för arbetsmiljön är det inte säkert att en domstol skulle hålla med om att de är ansvariga för den.

Kammarrättsdomen, som nämns ovan, visar inte vem som är arbetsgivare för de gig-jobbare som faktiskt gör en föranmälan, bara att egenanställningsföretag inte har ansvaret vid en efteranställning. Juridiskt kanske någon helt annan bör ses som arbetsgivare, och därmed ha arbetsmiljöansvaret. 
 
– Det är inte prövat i domstol. Så jag hävdar att det inte är rättsligt klart om dessa egenanställningsföretag är arbetsgivare, säger Jonas Hamark, jurist vid enheten för inspektionsjuridik vid Arbetsmiljöverket, en av dem som gjorde rapporten.

Stephen Schad instämmer i att det inte är rättsligt klarlagt hur ansvaret för arbetsmiljön ska fördelas mellan slutkunden och egenanställningsföretaget.

– Nej, men vår målsättning är klar. Vi går längre än vad lagen kräver för att skapa ett hållbart arbetsliv, säger han.

Men är det inte svårt att undersöka arbetsmiljön när gig-jobbare kan arbeta på så olika platser? 

– Det är naturligtvis jättesvårt, men det går inte att ge upp. Med modern teknik går det att lösa, säger Stephen Schad.

Enligt honom jobbar Frilans finans med riskbedömningar och ber gig-jobbarna att ta bilder på sin arbetsmiljö och skicka till Frilans finans. Dessutom ska deras lokala facklubb som är anknuten till det fristående fackförbundet Säljarnas ha en skyddskommitté som gör besök på arbetsplatser, uppger Stephen Schad.

På egenanställningsföretaget Cool companys hemsida uppmanas gig-jobbare att själva läsa omfattande information från Arbetsmiljöverket om maskiner, arbetsställningar och föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. ”Du förbinder dig att läsa våra föreskrifter”, står det med en stor rubrik.

Cool company skriver i ett mejl till Syre att de också har checklistor för riskbedömning, webinarier och direktkontakt med åtgärder om brister upptäcks.

Dyrare avgift

Både Cool company och Frilans finans tar högre avgift än de tre andra egenanställningsföretagen som bara, eller har mest, efteranmälningar. Cool Companys avgift ligger på 5,98 procent, medan Frilans finans tar 6 procent i avgift. Paidin finans tar 3,9 procent i avgift, Gigger 3,5 procent och Pay2me tar 1,95 procent för folk som tjänar mycket, men för folk som tjänar mindre än 35 000 kronor är avgiften 5,95 procent.

Syre har kontaktat Paidin finans med frågor om varför de enbart tar emot efteranmälningar, men har inte fått svar. I Arbetsmiljöverkets rapport står det dock att Paidin finans tycker att det är ”tråkigt” att de inte kan det ansvar som Arbetsmiljöverket kräver när det gäller till exempel förebyggande arbete

”Vi [har] hela tiden utgått från att vilja stötta de anställda och möjliggöra att de ska kunna känna sig trygga när de arbetar åt oss”, skriver de.

Läs mer:

Gig-jobb inte ett sätt för nyanlända att få andra arbeten

Risk för att basinkomst gör fler till gig-jobbare

Facket stämmer Foodora i Arbetsdomstolen – ”Principiellt viktigt”