Den hallucinogena drogen ketamin är effektiv för deprimerade. Det har psykiatrisk forskning om psykedelia kommit fram till. Nu visar en ny studie att ketamin i dropp även hjälper de med sådan djup depression att de annars skulle ha fått elbehandling, ECT. Men många tycker att upplevelsen av ketaminet är obehaglig. ”Vårdpersonalens bemötande kan ha stor betydelse”, säger Pouya Movahed Rad.
Ulrika Westerberg mådde dåligt sedan barnsben. Varken medicin eller terapi kunde bryta depressionen. Men för några år sedan testade hon ketamin som försöksperson i en studie på Karolinska institutet. Det gav resultat.
– Ruset överträffade allt jag tidigare upplevt, säger Ulrika Westerberg.
Under behandlingen fick hon en föreställning om att hon hade tillgång till allt hon hade lärt sig och allt hon hade erfarenhet av.
– Jag kände att är det så här världen är uppbyggd finns det inget att vara rädd för, säger Ulrika Westerberg i en tidigare intervju med Syre.
Studien på Karolinska institutet gav positiva resultat, liksom andra studier på ketaminets effekt mot depression. Därför godkändes år 2020 esketamin, en form av ketamin som ges i nässpray på en öppenvårdanläggning ungefär en gång i veckan. Annars är ketamin narkotikaklassat, då det är både hallucinogent och beroendeframkallande.
Nu har ytterligare en studie genomförts på ketaminets effekt mot depression, denna gång i slutenvården, vilket Syre skrivit om tidigare.
Det är första gången som en så stor studie jämför effekten av ketamin med en annan behandling mot depression. Studien går att se som ett led i det ökade intresset inom psykiatrin kring att forska om psykedelia som behandling mot psykisk ohälsa.
Så fungerade behandlingen i slutenvården
I den nya studien var deltagarna så djupt deprimerade att de behövde hjälp med att exempelvis äta, klä på sig och sköta sin hygien och hade därför lagts in i heldygnsvården. 186 personer deltog. Hälften av dem behandlades med ketamin, hälften med elbehandling, ECT.
Efter i snitt sex behandlingar av antingen elbehandling eller ketamin via dropp blev en del bättre. Mest effektiv var elbehandlingen. 63 procent av de som fick ECT blev av med depressionen.
Men ketaminet var också effektivt. Det bröt depressionen för 46 procent av dem som fick behandlingen. Därför skulle ketamin kunna vara användbart i psykiatrin, anser Pouya Movahed Rad, överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, som har lett genomförandet av studien.
– Även om ketamin är sämre än ECT har den något att komma med, för den är billigare, den kräver inte att du blir sövd och den ger inte minnesstörningar, säger han.
Försämrat korttidsminne är annars något som många får av elbehandlingen. I de allra flesta fall återfår personen minnesförmågan bara några dagar senare, och i många fall får folk bättre arbetsminne än de hade som deprimerade. Men även om minnesstörningarna ofta försvinner kan de vara ett problem, till exempel om du vill återgå till ett krävande jobb direkt efter elbehandllingen. Det finns också ett fåtal personer som upplever att långtidsminnet har påverkats, att de exempelvis har glömt vissa delar av sina barns uppväxt. Det gör att ketaminet kan vara en fördel. En annan anledning till att ha ketamin som alternativ för djupt deprimerade är att elbehandling kräver narkos, och för vissa riskgrupper är det farligt att bli sövd.
Antidepressiva effekten överraskade
Forskarna undersökte också hur länge den antidepressiva effekten höll i sig. 70 procent av de som hade fått ketamin återföll i depression efter ungefär två månader. Det är något fler än de som hade fått elbehandling – 63 procent. Men att så många inte blev helt friska går att förklara med att det är vanligt att återfå depressionen om du haft den en gång, enligt Pouya Movahed Rad. För att undvika återinsjuknande behövs andra åtgärder sättas in, som till exempel medicinering eller att man undersöker orsakerna till varför personen blir deprimerad. Kanske lever hen i en destruktiv relation och behöver skilja sig för att må bättre.
Samtidigt förvånades han över att effekten från ketamin ändå höll i sig så pass länge.
– Det verkar som att många tror att effekten av ketamin är till sin natur övergående, men här visar vi att effekten kan vara mycket ihållande, säger Pouya Movahed Rad.
Det skiljer sig från den form av ketamin som ges som nässpray i öppenvården. Där måste patienten få en ny dos en gång i veckan för att den antidepressiva effekten ska hålla i sig. Pouya Movahed Rad vill visserligen inte jämföra nässprayet med ketamin i dropp, eftersom det saknas vetenskapliga studier som jämför dessa behandlingar.
– Men ketamin har fått epitetet att snabbt ge en antidepressiv effekt som är övergående. Det var känt från andra studier när vi började. Men det stämmer inte. Effekten dröjde och den visade sig kunna vara långvarig. Det överraskade oss, säger Pouya Movahed Rad.
Att behandlingen höll i sig så länge tror han kan bero på att patienterna fick så pass många doser ketamin i ganska tät följd, tills de inte var deprimerade längre.
– Vi slutade inte med behandlingen förrän patienterna blev återställda, men gav som mest tolv behandlingar, säger Pouya Movahed Rad.
Det kan delvis vara orsaken till att somliga inte återfick depressionen utan fortfarande mådde bra när forskarna frågade tolv månader senare.
Dessutom kan målgruppen ha varit annorlunda. I många andra studier eftersöks deltagarna genom annonser. De mår antagligen inte lika dåligt som personerna inom den psykiatriska heldygnsvården. Dessutom kan de ha andra förväntningar på behandlingen och ruset.
Biverkningar under ruset
Många som deltog i studien upplevde ruset från ketaminet som obehagligt. Så var det även för Ulrika Westerberg, som var med i Karolinskas studie för personer i öppenvården, i varje fall först.
– Jag var som ett medvetande som uppgick i allt som fanns runt mig, saker och tankar och andra människor. Det var läskigt. Det enda sättet för mig att veta att jag fysiskt var i rummet var att intensivt fokusera på sjuksköterskans röst, säger Ulrika Westerberg.
Just på grund av den obehagliga upplevelsen valde vissa att hoppa av i studien med patienter i heldygnsvården.
– Det var ett stort överraskningsmoment. När man annonserar kanske man får deltagare som själva testat ketamin eller annan psykedelika. Då blir det skillnad jämfört med när en äldre dam, vars enda drogupplevelse kanske är en snaps till jul, behandlas med ketamin, säger Pouya Movahed Rad.
Omgivningens betydelse kan ha påverkat
I drogliberala kretsar tas det ofta upp att miljön, så kallad setting, har en stor påverkan på effekten av psykedelika. Om du befinner dig på en plats där du känner dig omhändertagen kan substansen ge härliga erfarenheter, medan otrygga miljöer kan ge mardrömslika upplevelser, trots att det rör sig om samma substans.
Funderade ni något på set och setting innan deltagarna fick ketamin?
– Vi håller inte på med någon setting. Vi håller på med farmakologi, säger Pouya Movahed Rad.
Men kan det vara förklaringen till varför folk fick dåliga upplevelser av ketaminet?
– Avsaknaden av flower power tapeter och lustig musik betyder inte att vi kastade in patienterna i en källare och utsatte dem för obehag. Utan vi förberedde dem innan på vad de skulle uppleva, utifrån vad vi hade läst oss till. De fick behagliga sängar, hade valet att dämpa belysningen och lyssna på musik samtidigt. Någon gång höll vi i handen om patienten behövde detta, säger Pouya Movahed Rad.
Anledningen att vissa hoppade av tror han i stället handlade om att de som hade lottats till att behandlas med ketamin hade ett alternativ. De kunde få elbehandling i stället. Samma sak gällde inte dem som hade lottats till att få elbehandlingen. De kunde aldrig välja ketamin i stället, utan bara få ECT.
Samtidigt medger Pouya Movahed Rad att vårdpersonalens bemötande under ketaminruset kanske skulle kunna ha påverkat patientens upplevelse.
– Vi var också ovana vid att ge ketamin, och ovana vid hur de skulle reagera, att de skulle få dissociativa symtom och vifta i panik med armarna. Vi lärde oss efter hand att ta det lugnt eftersom vi visste att det skulle gå över. Det handlar om en omvårdnadsberedskap, säger Pouya Movahed Rad.
Tror du att patienternas upplevelse hade blivit annorlunda med en annan setting?
– Ja, men vill man veta om setting har betydelse för behandlingens utfall får man studera frågan, säger Pouya Movahed Rad, och tillägger att det verkar finnas stora ekonomiska intressen bakom företag som levererar inredning och musik för att få en ultimat psykedelisk upplevelse.
Fick några patienter biverkningar förutom de obehagliga upplevelserna under själva ruset?
– Nej, inga fick långvariga biverkningar, säger Pouya Movahed Rad.
Men trots detta skulle han ändå rekommendera djupt deprimerade att behandlas med el, snarare än med ketamin.
– Jag skulle hellre erbjuda en behandling där sex, nästan sju av tio blir friska jämfört med ketamin där mellan fyra och fem av tio blir friska. Men det ska bli spännande att se om några riktlinjer för behandling av depression ändras efter denna studie, säger han.
Läs mer:
Psykiatrin öppnar upp för psykedelia
Hon mådde bättre av ketamin – men blev sämre av studien
