Inför valet 2018 publicerade Arena Idé en rapport där de gick igenom   riksdagspartiernas politik i ett antal arbetsmarknadsfrågor. Inför det kommande valet, den 11 september, har de gjort det igen och i den nya arbetsmarknadspolitiska rapporten konstaterar utredaren Mats Wingborg och redaktör och utredningschef på Arena Idé, German Bender, att det har skett stora förskjutningar av arbetsmarknadspolitiken under den pågående mandatperioden.

Fortfarande finns de klassiska frågorna kvar om fackligt inflytande, kollektivavtalens ställning och arbetsrätt där vänstersidan i politiken står mer på löntagarnas sida medan den politiska högern står mer på arbetsgivarnas sida.

Men positionerna i flera sakfrågor ser delvis annorlunda ut än inför valet 2018.

Januariavtalet förändrade positionerna

En avgörande orsak till det är att Socialdemokraterna ingick Januariavtalet med Miljöpartiet, Centern och Liberalerna, något som först ledde till eftergifterna inom arbetsmarknadspolitiken och i nästa skede
justeringar av partiets politiska uppfattning.

Den uppgörelsen bygger i sin tur på en uppgörelse mellan delar av parterna på arbetsmarknaden. Även reformeringen av konflikträtten, förändringarna av Arbetsförmedlingen och upprättandet av etableringsjobb har förändrat spelplanen.

Arena Idés arbetsmarknadspolitiska rapport går i detalj igenom partiernas ståndpunkter och agerande i nio centrala arbetsmarknadsfrågor. Underlagen har främst varit partiernas program, kongressbeslut, ställningstaganden i riksdagen och formuleringar på partiernas webbsidor.

Här nedan kan du se hur partierna ställer sig i fem av dem.

"Arbetsmarknadspolitiken spelar en blygsam roll”

Går man igenom hur de olika partierna har agerat under mandatperiooden blir det tydligt att exempelvis Vänsterpartiet har ställt sig vid sidan av uppgörelserna och inte accepterat utökningen av undantag från turordningsreglerna eller förändringarna av strejkrätten.

Miljöpartiet har agerat annorlunda. Under en stor del av mandatperioden ingick partiet i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna och slöt upp bakom den gemensamma politiken. Även efter att ha lämnat regeringen har Miljöpartiet vanligen stöttat de socialdemokratiska förslagen. 

“I partiets interna information spelar arbetsmarknadspolitiken en blygsam roll”, konstaterar rapportförfattarna.

"En ny regering måste lita på parterna"

I en debattartikel i Altinget skriver Mats Wingborg och German Bender att oavsett vilken regering vi får efter valet är det viktigt att politikerna lägger ett större ansvar på arbetsmarknadens parter.

Mats Wingborg och German Bender ger i artikeln fyra rekommendationer till den tillträdande regeringen, oavsett färg:

– Ta stöd av arbetsmarknadens parter för att förankra politiken i ännu högre grad än under innevarande mandatperiod.

– Utnyttja makten i kommuner och regioner för att skapa fler fasta heltidsjobb.

– Utöka resurserna till Arbetsförmedlingen och ta nya initiativ för att stärka stödet till långtidsarbetslösa.

– Fortsätt det påbörjade arbetet mot arbetslivskriminalitet och basera så mycket som möjligt av åtgärderna på att ge parterna ansvar och inflytande.

Rapportförfattarna skriver att viktiga beslut om den svenska arbetsmarknaden under överskådlig tid kommer att behöva fattas i ett parlamentariskt läge där politiska majoriteter är svåra att få ihop och dessutom ofta blir svaga och instabila.

“Ansvarstagande politiker – regering såväl som opposition – gör klokt i att inte använda arbetsmarknaden som en bricka i ett politiskt spel. I stället bör man lägga mer ansvar på det svenska partssystemet, en samhällsinstitution som historiskt visat sig stabil och ansvarstagande även i svåra tider”, skriver utredarna i debattartikeln.

Läs mer:

Fler sjuka utförsäkrades under de rödgrönas styre än Alliansens

”Vilka frågor hoppas du kommer dominera debatten fram till riksdagsvalet i höst?”

– Under de senaste 20 åren har klyftorna ökat och skyddsnäten har försvagats. Privatiseringar och marknadskrafter har klivit fram då samhället dragit sig tillbaka, sa Tobias Baudin. 

Han konstaterade också att socialdemokratins inflytande också har försvagats då Sverige snart (vid nästa riksdagsval) kommer att ha haft 20 år av högermajoritet i riksdagen.

Därför har några av arbetsgrupperna som arbetat med den nya samhällsanalysen fokuserat på klassiska socialdemokratiska frågor som rättvisa inom arbete och arbetsliv. (Sju av de totalt elva arbetsgruppernas analys går att läsa här. De återstående fyra kommer att presenteras inom kort.)

Bort från ”dåliga jobb”

Björn Wiechel som lett gruppen ”Vi ska arbeta oss rikare – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje” konstaterade att samhället idag har för många ”dåliga jobb”, som exempelvis gig-jobb, med otrygghet och dåliga löner och villkor. 

– Ett av problemen är att den arbetslinje som sattes av Reinfeldt och som fokuserade på ”enkla jobb” delvis ligger kvar. Tillsammans med de utförsäljningar och avregleringar som genomförts de senaste decennierna och att allt mindre har satsats på det gemensamma har detta bäddat för en situation där vi idag har sjunkande kunskapsnivåer i delar av landet och delar av befolkningen och att de dåliga jobben blir fler. 

– Det här är ett hot mot Sveriges produktivitet men också mot samhällsgemenskapen.

Björn Wiechel konstaterade vidare att det är ett problem när allt färre kommer in på gymnasiet och att en fjärdedel inte klarar en examen. Detta samtidigt som företag inte får tag på rätt utbildad personal. 

– Sverige kommer inte att bli rikare om svensk arbetskraft varken kan bemanna de jobb som krävs för ett fungerande samhälle, som inom välfärden, eller de jobb som ökar Sveriges konkurrenskraft inom nya innovativa industrier. 

Några konkreta politika förslag kommer inte att läggas fram förrän under våren 2024, men Björn Wiechel konstaterar att politiken behöver styra utbildning och arbetsmarknad som gör att svenska folket ”kan få jobb som är bra för dem – och för Sverige”.

Otrygghet på jobbet

Annika Strandhäll har lett arbetsgruppen ”Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla”. Hon berättade att gruppen fokuserat på tre typer av problem: otrygghet på jobbet, otrygghet vid sjukdom och arbetslöshet samt att stora grupper står utanför arbetslivet och samhällsgemenskapen.

Hon konstaterar att var tredje sysselsatt har haft besvär det senaste året som följd av jobbet och att antalet sjukskrivna på grund av stress har ökat med 50 procent de senaste fyra åren, till nya rekordnivåer.

Det syns också en ökad tudelning i samhället när det gäller anställningsvillkor.

– Alldeles för många, särskilt unga, kvinnor och utlandsfödda, har idag otrygga jobb och tvingas leva med en ständig stress för hur vardagsekonomin och livet ska gå ihop, säger Strandhäll.

– Faktum är att idag har över en miljon svenskar olika former av kontrakt där det gemensamma är att de saknar långsiktig trygghet i sin försörjning. 

– Vi ser att vi är tillbaka till ett daglönarsamhälle, säger Strandhäll och visar upp en röd mössa för att visa på hur arbetsvillkoren historiskt sett ut för många arbetare som stått med mössan i handen.

– Idag står unga människor istället för med en basker med sin mobiltelefon och väntar på att det ska plinga i den för att veta om man får jobba några timmar under den dagen. Det är naturligtvis inte värdigt ett land som Sverige. 

Otrygghet vid sjukdom och arbetslöshet

Hon konstaterade också att trygghetsförsäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet släpat efter rejält i relation till inkomstutvecklingen i samhället ända sedan 1990-talet. 

– För mig som har varit socialförsäkringsminister i fem år i en socialdemokratiskt ledd regering kan jag inte göra annat än att konstatera att det är ett misslyckande, säger Annika Strandhäll.

Samtidigt har kraven för att kvalificera sig till ersättning höjts. 

– För mig blev det ett uppvaknande när jag konstaterade att en majoritet av de som är inskrivna på arbetsförmedlingen har inte arbetslöshetsförsäkring, säger Strandhäll och fortsätter:

– Det hade varit otänkbart på 90-talet. 

Utanförskap

Att stora grupper står utanför arbetslivet och samhällsgemenskapen ser Socialdemokraterna som ytterligare ett stort problem, och ser det därför som viktigt att bekämpa arbetslösheten. Annika Strandhäll frågar sig hur Sverige kunde glömma bort hur man utbildar de arbetslösa till de lediga jobben.

– Istället för Sverige just nu en politik där vi subventionerar lågproduktiva, lågbetalda jobb med skattemedel. 

Hon ger ett exempel: 

– Istället för att ge en person en tremånaders utbildning som solcellsmontör som arbetsmarknaden skriker efter så får man istället ett nystartsjobb, en skattesubventionerad anställning, för att tvätta bilar på Hisingen i flera år. Det är ju ett kapitalslöseri. 

Marknadslogikens infart i samhället

Niklas Karlsson har lett arbetsgruppen Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället. Gruppen har gjort en bred analys av utvecklingen i Sverige de senaste 40 åren och beskriver arbetet som uppgörelse med nyliberalismen. 

– De senaste decennierna har vi sett ett systemskifte i Sverige. Vi menar att man inte kan peka på en enskild förändring, utan det är flera händelser, men där alla har en sak gemensamt. Och det är marknadslogiken. Avregleringar, privatiseringar, new public management och marknadsstyrning som smugit sig in i den offentliga välfärdsproduktionen. Det här har präglat politiken under många år, också socialdemokratin. Det har inneburit att ojämlikheten har växt väldigt mycket i vårt land, mer i Sverige än i många andra jämförbara länder, om än från lägre nivåer. 

Det har bland annat gjort att människor börjar se om sitt eget hus. Privata sjukvårdsförsäkringar är ett sådant exempel. Idag har närmare 760 0000 människor i Sverige tecknat en sådan.

– I kölvattnet av detta har det också skapats en grund för framväxt av högerpopulism, ett fenomen som inte bara är svenskt, det finns i hela västvärlden, men där denna nyliberala politik och den växande ojämlikheten har bidragit till högerpopulismens framväxt.  

– Det är tydligt att en socialdemokrati för 2030-talet behöver göra upp med nyliberalismen. Inte bara i teorin utan också i praktiken. 

De olika rapporterna kommer att bli underlag för vidare diskussioner inom Socialdemokraterna och framåt våren nästa år kommer konkreta politiska förslag börja läggs fram.