Innehåll


Livebevakning


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Sommarläsning: Monstersamhället – Del 5

      Välkommen till Syres sommarläsning! Vi är mycket glada att kunna bjuda på zombieöverlevarexperten och författaren Herman Geijers nya bok Monstersamhället – från förnekelse till framtid (Ordfront förlag). Hela boken går som en följetong torsdag till söndag…
    • Fler sjuka utförsäkrades under de rödgrönas styre än Alliansens

      Andelen som nekades sjukpenning ökade med 42 procent under de rödgrönas styre jämfört med under Alliansen. Det visar siffror från Försäkringskassan, som Syre har begärt ut.– Det är fult av Socialdemokraterna att ge sken av…
    • Avslagen på sjukpenning sköt i höjden efter att Annika Strandhäll (S), dåvarande socialförsäkringsminister, hade presenterat ett mål om nio sjukpenningdagar om året.
      Zoom

      Fler sjuka utförsäkrades under de rödgrönas styre än Alliansens

      Andelen som nekades sjukpenning ökade med 42 procent under de rödgrönas styre jämfört med under Alliansen. Det visar siffror från Försäkringskassan, som Syre har begärt ut.
      – Det är fult av Socialdemokraterna att ge sken av att ha ett bättre system, säger Ida, som utförsäkrades både under Alliansen och de rödgrönas tid vid makten, men till slut fick sjukersättning.

      På sociala medier florerar ett diagram. Röda staplar slår nästan i toppen av det, medan några blå är minimala. Diagrammet påstås visa att antalet utförsäkrade skulle ha ökat med över 400 procent under de rödgrönas tid vid makten.

      ”Det här är inhumant och barbariskt”, skriver personen som lagt upp diagrammet i en grupp för sjukskrivna.

      Men stämmer verkligen siffrorna? Nej, det gör de inte. Syre har begärt ut särskilt framtagen statistik från Försäkringskassan över hur många unika individer som har fått avslag på sjukpenning under de rödgrönas tid vid makten, respektive under Alliansen. När man enbart tittar på antal unika individer, inte antal avslag, och inkluderar utförsäkrade som nådde den bortre tidsgränsen, syns visserligen en ökning, men inte så stor som diagrammet i sociala medier påstår.

      Under den borgerliga Alliansen fick nästan 9 procent någon gång avslag på sjukpenning. Under den rödgröna regeringen var andelen i stället drygt 12 procent. Det innebär en ökning på 42 procent av andelen avslag av sjukpenning. Förvisso saknas statistik från de första åren av Alliansens styre och från en del personer med tidsbegränsad sjukersättning, men skulle dessa räknas in skulle antagligen skillnaden bli den samma eller ännu större (se faktarutan nedan).

      Att andelen utförsäkrade var större under de rödgröna behöver dock inte betyda att de var hårdare mot sjuka än Alliansen, utan ökningen kan också ha orsakats av andra faktorer som exempelvis Försäkringskassans interna styrning, anser Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap.

      – Jag vet inte vem man ska peka ut som syndabock. De är nog lika goda kålsupare båda två, säger hon.

      För att få hela bilden tycker hon att man måste gå ännu längre tillbaka i tiden, redan till diskussionerna under slutet av 1990-talet, vilket vi senare ska återkomma till.

      En av dem som utförsäkrats både under Alliansens och under de rödgrönas tid vid makten är Ida, som bara vill ha med sitt förnamn i tidningen.

      – Det är fult av Socialdemokraterna att ge sken av att ha ett bättre system. De har bara formulerat det på ett annat sätt, säger hon.

      Ida syftar på att Socialdemokraterna inför valet 2014 gick ut med att de skulle ta bort den bortre tidsgränsen – eller ”stupstocken” som den ibland kallades – och skapa en tryggare sjukförsäkring. Men så blev det alltså inte.

      – Alla skyller på alla. Regeringen skyller på missuppfattningar i sina regleringsbrev till Försäkringskassan, och Försäkringskassan hävdar att de följer lagstiftningen, säger hon.

      Ida har utförsäkrats tre gånger under de senaste tio åren, både under Alliansen och de rödgrönas tid vid makten
      Ida har utförsäkrats tre gånger under de senaste tio åren, både under Alliansen och de rödgrönas tid vid makten. Första gången förlorade hon stora delar av sin sjukpenninggrundande inkomst vid den bortre tidsgränsen. Foto: Kim  Richter

      Ida lider sedan många år av posttraumatiskt stressyndrom, depressioner och fibromyalgi. Första gången hon blir utförsäkrad är under Alliansen, alltså den borgerliga koalition som bestod av M, KD, C och L, som införde rehabiliteringskedjan.

      Den innebär att Försäkringskassan kontrollerar de sjukas arbetsförmåga vid vissa tidpunkter i sjukskrivningen – en reform som finns kvar än i dag. Men under den här tiden finns också en sista tidsgräns då i princip alla blir av med sin ersättning oavsett hur sjuk du är. Den infaller efter ungefär 2,5 år. Efter denna tid går det inte att få sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning på tre månader, så länge du inte har synnerligen särskilda skäl. Nu ska Ida utredas om hon ändå inte är lite mer arbetsför.

      Arbetslivsintroduktion

      Ida får 2012 genomgå en så kallad Arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Hon tvingas testa att jobba 12 timmar i veckan istället för de tio som hon redan arbetar som ekonomiassistent. Men hon blir väldigt trött, jobbar för långsamt, får inte alla arbetsuppgifter gjorda utan måste överlåta dem till andra. Privat orkar hon inte göra något alls. Städning, diskning och tvätt lyckas hon bara genomföra med hjälp av det kommunala boendestöd som kommer hem till henne för att peppa henne i vardagen. Ida blir sämre av arbetslivsintroduktionen och den får avbrytas, står det i de dokument Syre har fått del av.

      Livet rullar på. Nu med en lägre sjukpenning eftersom hon blev av med delar av sin sjukpenninggrundande inkomst vid arbetslivsintroduktionen. Var tredje månad söker hon sjukpenning och beviljas, hennes läkare säger att det inte är någon poäng att sjukskriva längre eftersom Försäkringskassan ändå inte skulle godkänna det. Ida lyckas med hjälp av vården ändå gå upp i tid och jobba hela 50 procent.

      Under tiden får Alliansen alltmer kritik från de tiotusentals människor som utförsäkras vid den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Flera vittnar om att de står helt utan försörjning. Många av de allra sjukaste tvingas till socialtjänsten. Andra blir försörjda av anhöriga. Värst drabbas de med psykiatriska sjukdomar och de som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning.

      Över tid sjunker de utförsäkrades inkomster med 4,4 procent i genomsnitt, visar en färsk rapport om den bortre tidsgränsen från Inspektionen för socialförsäkringen.

      S vinner valet

      Hösten 2014 är det val. Ett av Social­demokraternas viktigaste löften är att skapa en mänskligare Försäkringskassa och avskaffa den bortre tidsgränsen. De vinner.

      Regeringsskiftet påverkar dock inte Ida. Strax innan jul är det ändå dags för henne att utförsäkras igen. Detta eftersom Socialdemokraterna ännu inte har hunnit verkställa sitt vallöfte och eftersom det har gått två och ett halvt år sedan Ida nådde maxgränsen förra gången.

      – Inför det mötet var jag livrädd. Den bortre gränsen skapar stress. Jag tycker att det borde ha räckt att prova en gång. När de väl har konstaterat att man inte kan jobba borde inte samma regler gälla, säger Ida.

      Men hennes rädsla är dock inte befogad denna gång. Arbetsgivaren, arbetsförmedlingen och handläggaren från Försäkringskassan är alla överens om att hon är för sjuk för att gå upp mer i tid, och hon slipper arbetslivsintroduktionen. Hon väntar ut de tre månaderna och lever på ersättningen från Arbetsförmedlingen under tiden. Sedan söker hon sjukpenning på nytt och beviljas. Denna gång får hon dock inte behålla den lika länge som tidigare.

      Bortre tidsgränsen tas bort

      I februari 2016 avskaffas den bortre tidsgränsen. Men några månader senare blir Ida ändå utförsäkrad, då av en annan orsak. Hon har lyckats få ett annat halvtidsjobb, ett lite mer avancerat, som bättre passar hennes magisterexamen i företagsekonomi. Men ett sådant initiativ skulle hon aldrig ha tagit. Bara det att hon har haft kraften att ta sig vidare och dessutom ta ett mer koncentrationskrävande jobb ses av handläggaren på Försäkringskassan som om hon kan gå upp i tid.

      Ida får nej till förlängd sjukpenning. Och det är hon inte ensam om. Under den här tiden stiger avslagen på fortsatt sjukpenning i höjden. Detta efter att den rödgröna regeringen hösten 2015 satt upp ett mål om att sjuktalen ska ned till 9,0 innan år 2021. Det betyder att svenskarna som mest skulle ta ut nio dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning i snitt om året.

      Målet skrivs in i regeringens regleringsbrev som är det styrdokument som vägleder Försäkringskassans arbete. Regeringen trycker också på att Försäkringskassan ska undersöka i fall fler kan ställa om till ett annat arbete än det som man är sjukskriven ifrån, ett så kallat ”normalt förekommande arbete”.

      Stor effekt

      Niodagars-målet får stor effekt hos Försäkringskassan. I vanliga fall brukar myndigheter vara trögrörliga, visar forskningen. Men inte Försäkringskassan. I boken Avslagsmaskinen beskriver Niklas Altermark, forskare i Statsvetenskap, hur målet trummas in i organisationen. Det skrivs in i styrdokument, jurister och specialister får större makt att kontrollera handläggarnas beslut och myndigheten för statistik på alla nivåer över antalet avslag.

      – När man tittar på omfattningen av förändringarna som görs när det här målet kom är det häpnadsväckande. Hela organisationskartan ritas om, säger Niklas Altermark.

      Forskning visar att många inte längre litar på sjukförsäkringen
      Forskning visar att många inte längre litar på sjukförsäkringen. ”Det är ett stort demokrati­problem”, säger Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, och syftar på att det leder till ett ökat klassamhälle när de rika tecknar privata försäkringar, medan de fattiga finns kvar i ett system som ingen hög­inkomsttagare längre vill betala till. Foto: MattiasPettersson/UmeåUniversitet

      Ett verktyg för att hålla nere sjuktalen är att använda sig just av ”normalt förekommande arbete”, vilket regeringen hade uppmuntrat dem till. Men hos Försäkringskassan blir dessa ”normalt före­kommande arbeten” hypotetiska. Myndigheten hänvisar ofta till att personen kan arbeta med jobb som inte ställer krav på de nedsättningar hen har, till exempel där en utmattad inte behöver koncentrera sig eller där någon med fysiska problem inte behöver använda händerna eller kan utföra arbetet liggandes. Det räcker med att det finns ett sådant arbete i Sverige för att en person ska nekas sjukpenning, säger handläggare i boken Avslagsmaskinen.

      ”Objektiva fynd”

      Ett annat verktyg som Försäkringskassan använder vid avslag är så kallade ”objektiva undersökningsfynd”. Det innebär att den sjukas beskrivning av sitt mående inte räcker, utan läkaren måste också förklara i läkarintyget hur sjukdomen yttrar sig på utseendet eller beteendet under läkarbesöket, till exempel att hen kanske är ovårdad eller pratar osammanhängande. Men all sjukdom syns inte alltid utåt eller i röntgen, till exempel om du har psykisk ohälsa eller ME. För personer med psykiska sjukdomar nitton-dubblades andelen avslag efter 180 dagar, alltså ett halvår, mellan åren 2014 och 2017.

      Att använda sig av ”objektiva fynd” saknar dock stöd i lagstiftningen. Inte heller det sätt som Försäkringskassan använder sig av begreppet ”normalt förekommande arbete” har stöd i lagen eller dess förarbeten. Där står det att begreppet ska handla om vanliga jobb, enligt Niklas Altermark.

      Ruth Mannelqvist är kritisk till hur Försäkringskassan agerade, och även till regeringen under den här tiden.

      – Niodagarsmålet var helt galet om du frågar mig, säger hon.

      Prövas var tredje månad

      Efter tre månader får Ida till slut tillbaka sin sjukpenning. Men tillvaron har blivit en annan. Var tredje månad när sjukskrivningen löper mot sitt slut stegras rädslan över att nekas igen.

      – Jag har blivit beviljad hittills, men inget garanterar att jag blir det igen. Det var som en negativ trisslott var tredje månad, säger Ida.

      Så löper det på under två års tid, tre månader i stöten. 2018 blir hon plötsligt kallad till en aktivitetsförmågeutredning av sin handläggare. Till skillnad från arbetslivsintroduktionen som hon genomgick under Alliansens styre är syftet nu att kolla om hon, på sin sjukskrivna 50 procent, kan ta ett annat jobb, just ett så kallat ”normalt förekommande arbete”.

      På Danderyds sjukhus i Stockholm får Ida läsa manualen till en mikrovågsugn, sortera brev, montera hyllor och utföra en administrativ uppgift på datorn. Arbetsterapeuter och psykologer konstaterar att Ida är extremt snabb i kognitiva test, nästan i nivå med Mensa. Men samtidigt har hon funktionsnedsättningar. Smärtor från fibromyalgin är den ena. Det psykiska måendet, det andra.

      ”Känns som hela mitt liv hänger på denna utredning”, står det i aktivitetsförmågeutredningen.

      Det beskrivs även att hon har mardrömmar och ”sänkt grundstämning med ledset ansiktsuttryck, rödgråten, självförakt, obeslutsamhet och trötthet. Mörk hopplös framtidssyn”. Dessutom har hon självmordstankar, så pass allvarliga att hennes psykolog har sagt åt henne att lämna ifrån sig sina mediciner till sin mamma för att inte ta en överdos.

      ”30% hellre leva främst för sin familj, 70% hellre vara död”, står det i aktivitetsförmågeutredningen, som Ida låtit Syre läsa.

      Hon blir också fort trött och klarar inte av tidspress under längre stunder. Ida fortsätter att få sin sjukpenning.

      Niodagars-målet skrotas

      I slutet av samma år fimpar regeringen niodagars-målet, men ingenting tyder på att Försäkringskassan mjukar upp bedömningarna av rätten till sjukpenning, skriver Niklas Altermark. Försäkringskassan tar visserligen år 2019 bort begreppet objektiva fynd ur de vägledningar som styr arbetet för handläggarna, eftersom flera domar har konstaterat att objektiva fynd inte stämmer överens med lagstiftningen. Ändå fortsätter många handläggare att bygga sina sjukpenningsbeslut på om läkarintygen innehåller påvisbara fynd eller inte – något som även drabbar Ida, vilket vi ska återkomma till.

      Försäkringskassan inför också på eget bevåg ett nytt arbetssätt där alla bifall på ansökan om sjukpenning ska kvalitetsgranskas av myndighetens så kallade specialister. Om en handläggare ger få avslag kan det leda till samtal med chefen, enligt boken Avslagsmaskinen.

      Försäkringskassan kritiseras

      Våren 2020 blir en statlig utredning som regeringen tillsatt helt klar. De konstaterar att Försäkringskassan har dålig på fötter när de fattar beslut i sjukpenningärenden. Myndigheten slår ifrån sig kritiken i sitt remissvar. Men regeringskansliet står fast.

      På hösten kräver socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi, som har tagit över posten från Annika Strandhäll, att Försäkringskassan ska se över de brister som sjukförsäkringen har pekat på. Efter årsskiftet går han ut med att regeringen ska införa alla förslag i utredningen, vilket skulle innebära flera lättnader i sjukförsäkringen. Bland annat ska de bli lättare att beviljas sjukpenning efter 180 dagar och Försäkringskassan ska tvingas specificera inom vilken yrkeskategori  som det ”normalt förekommande arbetet” ska finnas i.

      Sedan Ardalan Shekarabi (S) tillträdde som socialförsäkringsminister har flera lättnader genomförts i sjukförsäkringens rehabiliteringskedja
      Sedan Ardalan Shekarabi (S) tillträdde som socialförsäkringsminister har flera lättnader genomförts i sjukförsäkringens rehabiliteringskedja. Foto: Fredrik Strandberg/TT

      Men just då hjälper inte regeringens nya hållning Ida. I januari 2021 inträffar det som hon varit rädd för var tredje månad i 12 års tid. Ida sitter vid skrivbordet på jobbet när hon ser ett brev i mobilen från Försäkringskassan. Hon öppnar.

      – Det var som om marken försvann under mina fötter. Jag fick en omedelbar  panikattack, säger Ida.

      Det står att de bedömer att hon ska nekas sjukpenning, eftersom hon anses klara av ett ”lätt arbete som inte ställer höga krav på koncentration”. Men beslutet är inte fattat ännu. Ida har möjlighet att skicka in mer underlag.

      Provat alla behandlingar

      Efter att ha samlat sig svarar hon att hennes energi och psykiska uthållighet är begränsad, oavsett vad hon tar sig för. Hon har flash­backs dagtid från ett trauma, svåra mardrömmar, är lättskrämd och spänd. Som mest klarar hon av några timmars arbete och måste sedan vila. Hon har provat alla behandlingar som finns till buds. Inget hjälper. Eftersom hon inte klarar av att sköta hemmet på egen hand har kommunen beviljat henne boendestöd, som peppar henne i vardagssysslorna. Att ha ett koncentrationskrävande arbete under de få timmar som hon arbetar är hennes räddning. Det är enda stunden hon lyckas få andrum från sin ångest.

      ”’Lättare’ arbetsuppgifter, som ni hänvisar till, skulle inte leda till ökad arbetsförmåga, det skulle mer sannolikt förvärra min depression och öka min ångest, vilket skulle leda till sänkt arbetsförmåga jämfört med i dag”, skriver Ida i sitt svar till Försäkringskassan, och hänvisar till aktivitetsförmågeutredningen som gjordes 2018.

      Men handläggaren på Försäkringskassan godtar inte hennes förklaring. Ida skickar in ytterligare brev och underlag. Men handläggaren fortsätter att ge samma svar.

      ”Brevet innehåller anamnestiska uppgifter, där du beskriver dina svårigheter och begränsningar utifrån ditt egna perspektiv”, står det i alla fyra brev.

      I svaret står inget om ”objektiva fynd” – det begrepp som Försäkringskassan tidigare kritiserats för att använda i strid mot lagen. Men den återkommande hänvisningen till Idas subjektiva bild av sin sjukdom tyder på att uppfattningen fortfarande lever kvar på myndigheten.

      – Det var som att prata med en vägg, säger Ida.

      Hon nekas sjukpenningen på deltid, och skriver in sig på arbetsförmedlingen, endast för att inte förlora sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

      Olika bedömningar

      Men 1 juni kommer plötsligt ett glädjande besked. Ida har parallellt med ansökningen om sjukpenning sökt sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, för den 50 procent hon inte kan arbeta. Hon beviljas. Precis som hennes läkare påtalat i alla år anser Försäkringskassan att hon inom överskådlig framtid inte kommer kunna jobba mer än 50 procent. Det sker alltså samtidigt som den avdelning som hanterar sjukpenning på samma myndighet anser att hon är fullt arbetsför. Ruth Mannelqvist blir ställd när hon får veta att Ida fick nej på sjukpenning men ja på sjukersättning.

      – Det är helt galet juridiskt sett, säger Ruth Mannelqvist.

      Men sedan samlar hon sig, och säger att hon ändå kan förstå hur det har gått till. Besluten om sjukpenning är till stor del automatiserade. Medan handläggare som utreder sjukersättning måste gå in i varje enskilt fall mycket noggrannare. Så borde även sjukpenningfall hanteras när Försäkringskassan möter mer komplicerade fall, anser hon.

      För Idas del innebär sjukersättningen oavsett en enorm lättnad.

      – Det är helt fantastiskt, det går inte att beskriva den skillnaden. Den ekonomiska stressen var enorm. Jag är inte rik nu, men jag vet att jag har en stadig inkomst och det gör jätte­skillnad.

      På våren innan du beviljades sjukersättning gick regeringen ut med att de ville införa lättnader i sjukförsäkringen, tror du att det kan ha påverkat Försäkringskassans beslut när det gällde dig?

      – Jag tror det spelade roll. Det var tydlig signalpolitik, säger Ida.

      Vilket av systemen tycker du är bäst? 

      – Den bortre tidsgränsen var skitjobbig. Men det var skit i tre månader under arbetslivsintroduktionen, sedan lyckades du ta dig tillbaka. Den lilla fördelen med Alliansens system var att jag visste vad som gällde. Men med det här systemet nu blir du sågad med fotknölarna, säger Ida.

      Nästan alla partier som vill återinföra den bortre tidsgränsen vill samtidigt spara på sjukförsäkringen, vad tänker du om det?

      – Det är ett problem. Gör något åt att folk blir sjukskrivna i stället för att påstå att folk inte är sjuka, säger Ida.

      Totalt utförsäkrades 97 510 människor vid den bortre tidsgränsen. Om de borgerliga partierna får en stor riksdagsmajoritet efter valet i höst är det möjligt att maxgränsen återinförs.

      Ett argument handlar om att staten skulle spara pengar. Detta eftersom fler långtidssjuka antas få ett arbete om den bortre tidsgränsen införs igen. Men det motsägs av ny forskning, som har undersökt hur det gick för de långtidssjuka som nådde den borte tidsgränsen. De fortsatte vara lika sjuka och deras inkomster minskade snarare efter den borte tidsgränsen än ökade, visar en färsk rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

      Låga sjuktal i dag

      Ruth Mannelqvist är över huvud taget tveksam till att det går att sänka sjuktalen mer än i dag, eftersom de redan nu är så låga. Hon tycker det är viktigt att gå tillbaka 20–25 år i tiden, för att visa hur synen på sjuka har förändrats.

      Då fanns det en del med långa sjukskrivningar som blev bortglömda av systemet, men i stället för att hjälpa dem tillbaka uppstod fuskdebatten. Göran Persson införde målet om att halvera sjukskrivningarna för att visa sig slagkraftig i sin arbetsmarknadspolitik. Det ledde till att sjuktalen sjönk drastiskt, så när Alliansen sedan vann valet och ville införa rehabiliteringskedjan sade flera myndigheter att det inte längre behövdes.

      Sommaren 2008 protesterade de rödgröna partierna tillsammans med LO och dåvarande Handikappförbundet (numera Funktionsrätt) mot Alliansens förslag till sjukförsäkring
      Sommaren 2008 protesterade de rödgröna partierna tillsammans med LO och dåvarande Handikappförbundet (numera Funktionsrätt) mot Alliansens förslag till sjukförsäkring. Efter att rehabiliteringskedjan hade införts fortsatte protesterna, bland annat i det så kallade Påskuppropet. Foto: Tomas Oneborg/TT

      Men rehabiliteringskedjan infördes ändå, sänkte sjuktalen ytterligare och satte ramarna för hur nuvarande regering styr, samtidigt som de rödgröna ju också själva tagit initiativ till ytterligare skärpningar bland annat genom niodagarsmålet.

      – Jag vet inte hur mycket mer sjuktalen kan sänkas nu. Nyttjandegraden av sjukförsäkringen när det gäller andelen arbetande befolkning var innan pandemin lägre än när vi införde den 1955, säger Ruth Mannelqvist, och syftar på både sjukpenningen och sjukersättningen tillsammans.

      Shekarabi svarar

      När Syre kontaktar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), med frågan om varför fler utförsäkrades under de rödgröna än under Alliansen, svarar han att ”regelverket har varit alldeles för restriktivt och människor har kommit i kläm”.

      – Därför har vi tagit viktiga steg för att förbättra sjukförsäkringen. (…) Lagstiftningsarbete tar tid och det krävs också att det finns en majoritet i riksdagen för att lagändringar ska vara möjliga. Arbetet har nu resulterat i flera ändringar av regelverket (…). Det här är ändringar som är avgörande för att säkerställa människors trygghet vid sjukdom och nu ser vi att avslagen minskar drastiskt. Samtidigt har vi har fler förslag som vi vill driva igenom, bland annat ändra regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen, skriver Ardalan Shekarabi via sin pressekreterare.

      Läs mer:

      Så har sjukförsäkringen mjukats upp: ”Jätteskönt!”

      Större andel drabbades av avslag på sjukpenning under de rödgröna

      Alliansen bortre tidsgräns i sjukförsäkringen fungerade inte

      Rehabiliteringskedjan

      Rehabiliteringskedjan som finns i lagen innebär att den sjukas rätt till sjukpenning ändras vid olika tidpunkter.

      De första tre månaderna får den sjukskrivna sjukpenning om Försäkringskassan håller med om att hen inte kan gå tillbaka till sitt vanliga arbete.

      Efter 91 dagar prövas om den sjukskrivna kan omplaceras till ett annat arbete på jobbet. Går inte det får hen fortsatt sjukpenning.

      Om personen inte kan komma tillbaka till sin gamla arbetsgivare efter sex månaders sjukskrivning prövas personens rätt till sjukpenning mot andra jobb som är ”normalt förekommande” på arbetsmarknaden. Om personen anses kunna ta något annat jobb nekas hen sjukpenning. Det finns dock flera undantag numera. Till exempel kan prövningen mot ”normalt förekommande arbete” skjutas upp om personen väntas kunna komma tillbaka till sin tidigare arbetsgivare i samma omfattning inom 1,5 år. De som är arbetslösa prövas mot ”normalt förekommande arbete” redan första dagen i sjukskrivningen.

      Efter 1,5 år prövas allas möjlighet att arbeta mot ”normalt förekommande arbete”. Undantag finns dock för personer som har en allvarlig sjukdom, får rehabilitering efter en olycka, eller för personer som närmar sig ålderspensionen (nu vid 62 år, nästa år vid 63 år), varav det sistnämnda är nytt sedan februari 2022. Dessutom finns ett tillfälligt undantag för covid-patienter, under vissa förutsättningar.

    • Så har sjuk­försäkringen mjukats upp: ”Jätteskönt”

      Regeringen har genomfört flera lättnader i sjukförsäkringen. Därför är det nu enklare att få fortsatt sjukpenning. Men Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, anser att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan borde avskaffas. – Det är inte rätt sätt att dra…
    • Större andel drabbades av avslag på sjukpenning under de rödgröna

      Försäkringskassan för enbart statistik över antal avslag, inte antal individer som drabbas av nekad sjukpenning. En och samma person kan alltså ha fått flera avslag under ett år. Därför har Syre begärt ut särskild statistik…