Kriget i Ukraina har lett till ökad oro för en samhällskris eller kollaps. Det gör att fler engagerar sig i den så kallade preppersrörelsen. Men även ideella krafter som vill hjälpa ukrainare har fått tillskott, till exempel Refugees welcome.
– Det är en väldig tillökning av oroade människor, säger Pär Plüschke, aktiv i gruppen Preppa tillsammans Skarpnäck.
På bara drygt en vecka har de fått över 90 nya personer i sin facebook-grupp. Orsaken är kriget i Ukraina.
– Vi översköljs av nyhetsflödet som är så oerhört skrämmande. Kärnavpenarsenaler sätts i beredskap och det finns en rädsla för ett tredje världskrig. Den individuella maktlösheten skapar en oro. Ett svar på det är att börja prata med sina grannar. Att vara tillsammans med andra blir ett vaccin mot oro, säger han.
Det är lätt att tänka sig en prepper som en man som enbart fokuserar på hur han ska klara sig själv vid en samhällskris eller kollaps, med en ryggsäck fullpackade med stormkök och sandsäckar i källaren.
Men Pär Plüschke betonar istället vikten av att samarbeta med andra människor, gärna i sitt närområde.
– Om man har det knapert hur blir det då? Vi kan bygga upp gemensamma krisförråd i hyresrättslokalen eller i byalaget, säger han, och tillägger att människor på lång sikt också kan börja odla tillsammans för att säkra tillgången till billig mat, eftersom det är troligt att kriget i Ukraina leder till dyrare matpriser.
Men förutom fokuset på att organisera lokalsamhället i Sverige finns det också en hel del preppers som vill hjälpa den ukrainska befolkningen som befinner sig i landet eller flyr därifrån.
Folk erbjuder sina hem
Och det är de inte ensamma om. Sedan kriget bröt ut i Ukraina har allt fler börjat engagera sig för att stötta ukrainare. Bland annat gör 100-tals svenskar sig beredda att erbjuda boenden till ukrainska flyktingar.
– Vi har ett litet barn som inte bor i sitt egna rum ännu, och har en ovanvåning i huset som vi nyss har fixat till för vår dotter skull. Det blir som en mindre lägenhet. Vi kände att vi om någon har plats, säger Ia Silverberg, till Sveriges radio.
Andra erbjuder sommarstugor, husvagn, soffa eller gästrum i grupper på sociala medier. Fler av grupperna har 1000-tals medlemmar. Även Refugees welcome har märkt av ett ökat intresse av att ta emot ukrainska flyktingar.
– I dagsläget har vi över 3 500 volontärer som anmält sig till oss och över 800 har erbjudit sitt hem för att ta emot folk på flykt, säger Jonna Malmberg, ordförande i Refugees welcome Stockholm, till Sveriges radio.
Bättre att skicka pengar än kläder
Ganska snart efter krigsutbrottet började också insamlingar av saker och kläder till flyktingar. Naturkompaniet samlade in sovsäckar, kläder och tält. På Stockholm stadsteatern tog man initiativ till en klädinsamling, men sedan växte det och folk kom med alla möjliga saker. Föreningen A demand of action, som tidigare skickat hjälpsändningar till bland annat Armenien, Irak och Syrien, samlade också in kläder och förnödenheter i Södertälje. Även ukrainska ambassaden hade organiserat en klädinsamling.
Men snart stötte insamlingarna på kritik.
– Ingen krigsdrabbad i Ukraina vill ha era gamla skor. Jobba några timmar och skänk lönen i stället! skriver Alex Dominici på Twitter.
Och på Röda korset ge man honom rätt. Att hantera alla lass av kläder och saker krävs stor logistik för att hitta en ägare som passar.
– Jag tror att en fälla man kan hamna i är om det bara fokuseras på att köpa saker och åka ner med. Det är omedveten inkompetens, man måste förstå att detta är ett yrke och att det finns logistiker som jobbar med detta. Det finns människor som varje dag jobbar med krigssjukvård, till exempel, säger Sara Johansson, krisstödsexpert och tidigare rådgivare på internationella Röda korset till DN.
Dessutom kan det få negativa konsekvenser för andra i Ukraina, eller angränsande länder dit ukrainare flytt, om folk plötsligt får saker helt gratis.
– Säg att jag driver en livsmedelsbutik vid tågstationen vid den polska gränsen, då kan det vara svårt att försöka försörja sig. Det finns en risk att det slår ut den lokala ekonomin, säger Sara Johansson.
Istället rekommenderar hon att skänka pengar till de stora organisationer som finns på plats, och har koll på hur sådana situationer ska undvikas. Det handlar bland annat om Röda korset, UNHCR och Läkare utan gränser, som nyligen varnade för att det råder brist på mat och mediciner i staden Mariupol.
Stötta lokalt i Ukraina och i Ryssland
Organisationen Östgruppen, vars syfte är att främja mänskliga rättigheter i Europa listar å andra sidan lokala organisationer i Ukraina, som jobbar med mänskliga rättigheter. Det handlar om Vostok SOS, Proliska och Insight, varav den sistnämnda är en organisation som stöttar hbtqi-personers rättigheter.
Dessutom uppmanar de folk att skänka pengar till organisationer som stödjer den ryska demokratiseringsrörelsen. Dels OVD-info som kartlägger gripanden och tillslag mot föreningar som protesterar i Ryssland mot kriget, dels Östgruppen själva som verkar för att stödja demokratiska krafter i Ryssland.
”Det är vägen till ett mänskligare klimat i Ryssland och samtidigt till en säkrare värld. Hjälp oss att stödja dessa krafter genom att skicka ett bidrag till vår verksamhet”, skriver de på sin hemsida.
Östgruppen tillhörde tidigare Svenska freds, men bröt sig ut år 2005 och jobbar nu enbart med frågor om mänskliga rättigheter i Östeuropa.
Läs mer:
RFSL organiserar stöd till ukrainska hbtqi-organisationer
Hundratals öppnar sina hem för ukrainare
Fredsrörelsen: Sveriges vapenexport eldar på kriget i Ukraina
