Barbados tar steg mot basinkomst. De vill nu införa en så kallad citizen’s dividend. Tillsammans med en skatteåterbäring ska denna utgöra grunden till en basinkomst, även kallad medborgarlön. Citizen’s dividend bygger på att alla invånare får ta del av intäkterna från naturen. Alaska har ett sådant system sedan många år tillbaka.
Naturen tillhör alla människor. Det är tanken bakom citizen’s dividend, som går ut på att alla medborgare i ett land ska få del av intäkterna från naturresurserna genom regelbundna utbetalningar.
Citizen’s dividend kan tyckas påminna om basinkomst, som innebär att människor på en geografisk yta får en summa pengar att leva för, utan att några krav ställs på dem.
Men när det gäller citizen’s dividend kan summan som medborgarna får variera eftersom naturresurserna ger olika mycket intäkter från år till år. På det viset skiljer sig den sortens kontantstöd från basinkomst, som utgår från att kontantstödet ska vara lika stort hela tiden, så att individen kan förutsäga vad hen har att leva på.
En annan skillnad är att citizen’s dividend ofta delas ut en gång om året, efter att staten kunnat sammanställa de årliga intäkterna från naturresurserna. Basinkomst bör ges oftare, till exempel månadsvis, menar förespråkarna (se faktaruta).
Alaska har citizen's dividend
Ofta framställs basinkomst som utopisk, men systemet med citizen’s dividend har funnits länge. Redan 1982 började delstaten Alaska i USA, dela ut pengar som genererats från statens intäkter från oljan, gas- och gruvnäringen. Pengarna samlas in i en fond, ur vilken ytterligare investeringar görs, i bland annat aktier, för att ge ökad avkastning. En del av denna avkastning delas sedan ut som ett individuell kontantstöd till varje person i befolkningen.
Som störst var kontantstödet 2015, då låg det på drygt 2 000 dollar per år, vilket motsvarar ungefär 18 700 kronor. Som lägst har det legat på drygt 330 dollar per år 1984, uppger Wikipedia. Det skulle i dag motsvara nästan 3 000 kronor.
Det är alltså omöjligt att försörja sig enbart på kontantstödet. Men pengarna har ändå varit betydelsefulla för invånarna. Utdelningen från fonden har gjort att mellan 15 000 och 25 000 personer lyfts över fattigdomsnivån. Särskilt viktig har pengarna varit för ursprungsbefolkningen. Utan kontantstödet hade en tredjedel av dessa familjer hamnat under fattigdomsnivån, visar en studie från 2016.
Dessutom har fonden bidragit till att Alaska är den stat med mest ekonomisk jämlikhet i hela USA, enligt forskaren Karl Widerqvist, som tittat på effekterna av Alaskas fond, och själv förespråkar basinkomst.
Barbados vill införa liknande system
Nu är det klart att Barbados siktar på att införa ett liknande system som Alaska. Innan jul meddelade premiärministerns representant när det gäller finansiella frågor att landet hade tankar på att införa citizen’s dividend.
Beslutet bekräftas nu av regeringspartiet Barbados labour party. I sitt partimanifest står det att all statlig mark och alla outnyttjade tillgångar ska börja användas, och att intäkterna från dessa ska sättas in i en fond som sedan investerar i sådant som ger ökade tillgångar. Fonden ska ägas av alla medborgare över 18 år på Barbados. De ska sedan få utdelning från fonden så fort den börjar gå med plus.
”Så snart fonden genererar ett överskott i sin verksamhet, kommer den att ge varje medborgare över 18 år en lika stor utdelningscheck och en rapport över de årliga intäkterna. När fonden växer kommer denna utdelningscheck att bli en stadig inkomstkälla för alla medborgare”, står det i manifestet.
Fattiga får tillbaka på skatten
Redan i dag har Barbados ett system där personer som tjänar under en viss inkomst får tillbaka på skatten. Det kan tyckas påminna om det system som kallas för negativ inkomstskatt, ett ekonomiskt system, som nationalekonomen Milton Friedman förespråkade, där låginkomsttagare får så mycket pengar att de når upp till fattigdomsgränsen.
Men till skillnad från negativ inkomstskatt är summan som delas ut i Barbados lika stor för alla som berättigas den. Alla anställda som tjänar mindre än 25 000 barbadiska dollar per år (motsvarande 112 618 kronor) får tillbaka 1 300 barbadiska dollar (motsvarande 5 856 kronor) i skatt.
Att det inte är jättemycket pengar gör att det kanske snarare påminner om en regelrätt skatteåterbäring.
Ska ligga till grund för basinkomsten
Men även om skattebäringen är liten är tanken att den – tillsammans med utdelningen från den gemensamma naturfonden skulle kunna utgöra grunden för en basinkomst.
”Med tiden skulle utdelningen och skatteåterbäringen kunna utgöra grunden för en universell basinkomst och skapa en större känsla av tillhörighet till hela vårt folk. Vi välkomnar andra praktiska, effektiva idéer om hur man kan uppnå detta mål snabbare, skriver
Avinash Persaud, premiärministerns specialsändebud när det gäller investeringar och finansiella frågor på facebook rapporterar Barbados today.
Sedan 2018 har landet också gratis högskoleutbildning. Avinash Persuad, hyllade i sitt inlägg detta som ytterligare ett exempel på hur landet erbjuder lika rättigheter för alla.
”Vi går mot universell basinkomst över tre fronter”, skrev Avinash Persaud, och tillade att:
”Internationella studier har visat att detta är avgörande för social rörlighet och möjligheter. De mindre bemedlade kan inte ta på sig kostnaderna, riskerna och oron för stora skulder för att säkra sin framtid.”
Räcker finansieringen?
I tidningen Daily mail ifrågasätts dock att Barbados klarar av att finansiera alla dessa nya sociala reformer. De lyfter att Kina har pumpat in miljarder i bland annat vägbyggen i Karibien sedan 1996. Bara Barbados har tagit emot 400 miljoner dollar från Kina, vilket antagligen kommer att användas till infrastruktur.
BBC lyfter att Kina numera har gått om Världsbanken när det gäller att låna ut pengar till fattiga länder. Och länder såsom Uganda och Sri Lanka, som har hamnat i skuld hos Peking, har tvingats att överlämna mark och tillgångar, uppger Bloomberg, enligt Daily mail.
”Barbados har insisterat på att detta inte kommer hända dem, men det är annars oklart exakt hur landet fullt ut kommer kunna finansiera sådana reformer som den basinkomst, som de nu föreslår”, skriver Daily mail.
När det gäller citizen’s dividend tänker många att länder som saknar så stora naturresurser som Alaska skulle ha svårt att finansiera denna typ av kontantstöd.
Men enligt basinkomstforskaren Karl Widerqvist kan varje land se till att skapa en citizen’s dividend utifrån sina egna förutsättningar. Som ett exempel tar han upp att staterna Hong Kong och Singapore skulle kunna införa en markskatt, just med tanke på att priserna på mark är så höga i dessa små nationer.
Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna
Här har basinkomst införts permanent: ”Intressantast i världen”
