Regeringen ändrar den utrikespolitiska deklarationen för att Sveriges Natoansökan ska godkännas.
En gång per år brukar regeringen presentera en utrikespolitisk deklaration i riksdagen. Det brukar ske i februari och så även i år. Men som så många har påpekat tidigare så förändrades världen den 24 februari när Ryssland invaderade Ukraina, en vecka efter det att utrikesminister Ann Linde (S) den 16 februari läst upp deklarationen. För första gången någonsin presenterades därför i dag en andra uppdaterad deklaration bara ett par månader senare.
I februari sa Ann Linde att regeringen inte tänker ansöka om svenskt medlemskap i Nato, och att den militära alliansfriheten ska ligga fast.
Sedan dess har Socialdemokraterna, och därmed regeringen, svängt och Sverige har tillsammans med Finland skickat in ansökan om Natomedlemskap.
I väntar på att Sverige ska bli godkända som medlemmar lyder den nya formuleringen:
”Sveriges säkerhetspolitiska linje bygger på samarbete tillsammans med Nato, EU och FN och genom en stark transatlantisk länk”.
Flera signaler till Turkiet
Ann Linde citerar bland andra sin partikollega statsminister Magdalena Andersson (S) när hon pratar om att “ett nytt mörkt kapitel” har öppnats i Europas historia. Ann Linde går hårt åt Rysslands ”hänsynslösa” krig mot Ukraina och varnar för framtida ryska aggressioner även mot Moldavien och Georgien. Hon ger sedan flera signaler till Turkiet för att de ska godkänna Sveriges Natoansökan.
– Sverige kommer solidariskt att bidra till hela Natos säkerhet, inklusive Turkiets, säger utrikesminister Ann Linde och fortsätter.
– Vår ambition är att i konstruktiv anda komma framåt i de frågor Turkiet har rest.
Utrikesministern säger även att hon inte ser att ett Natomedlemskap står i vägen för Sveriges arbete för nedrustning av kärnvapenarsenalerna runtom i världen.
– Ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas, och får aldrig utkämpas, säger Ann Linde.
Sverige fördömer terrorism
Turkiet har uppgett en rad anledningar till att de säger nej till ett svenskt medlemskap i Nato. En av dem är att Turkiet inte tycker Sverige gör tillräckligt mot kurdisk terrorism.
I den nya deklarationen står att Sverige fördömer terrorism “å det starkaste” och att en ny strängare terroristbrottslag träder i kraft den 1 juli, och att regeringen förbereder ytterligare skärpningar av terroristlagstiftningen.
Turkiet har även sagt att Sverige har ett vapenexportembargo mot landet. Något sådant embargo finns inte men Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har stoppat vapenexport till Turkiet.
I den nya uppdaterade deklaration står nu att ett svenskt Natomedlemskap kan ”förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk” vilket kan ses som en formulering för att tillmötesgå Turkiet.
"Oroad för vad regeringen förhandlar bort"
Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, Håkan Svenneling säger sig vara orolig för vad, och hur mycket, regeringen är beredda att ge upp för att Turkiet ska godkänna Sverige som Natomedlemmar.
– Vad är Sverige berett att förhandla bort i konstruktiv anda? Vapenexport? Utvisa kurder som sökt skydd här?, säger Håkan Svenneling.
– När man har en ratifikationsprocess kan det alltid komma upp frågor och problem på vägen, vilket har skett. Vi behandlar det i konstruktiv anda med Finland och Nato. Min bedömning är att det inte underlättas av att jag kommenterar de diskussioner som pågår nu, säger Ann LInde.
Det var ett inget svar på frågan, anser Håkan Svenneling.
– Det är anmärkningsvärt att utrikesministern inte är beredd att kommentera vad som ligger på bordet, det är en indikator på att regeringen är beredd att öppna upp för vapenexport till Turkiet. Jag är orolig för vad regeringen förhandlar bort för att bli medlem i Nato, säger han.
Ann Linde väljer att inte gå in på detaljer i förhandlingarna men lovar att någon utvisning av kurder från Sverige inte är aktuellt.
– Det finns ingen anledning för kurder i Sverige att känna oro, vi diskuterar inte kurder, däremot tar vi den oro Turkiet visar för terrorism på allvar, säger Ann Linde.
"Kakabaveh är ingen politisk vilde på vänsterkanten"
Under debatten återkommer flera av talararna till Amineh Kakabaveh, som fått en vågmästarroll, och kallar henne för en “politisk vilde på vänsterkanten”. Både Ann Linde och Kakabavehs tidigare partikollega Håkan Svenneling invänder starkt mot den beskrivningen.
– Jag vänder mig mot det språk där man beskriver en kvinna i Sveriges riksdag som en politisk vilde på vänsterkanten. Man kan gott säga att det är en ledamot i Sveriges riksdag, säger Ann Linde.
Läs mer:
Statsministern pressad under partiledardebatten
