Över hälften av landets regioner har ett ökat behov av heldygnsvårdsplatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Flera anger att pandemin tycks vara en bidragande orsak till den ökade psykiska ohälsan. Det är viktigt med fler slutenvårdsplatser, men det behövs också satsas mer på öppenvården, anser organisationen RSMH.
Ekot i Sveriges radio har skickat ut en enkät till ansvariga vid barn- och ungdomspsykiatrin, BUP i alla Sveriges 21 regioner. I 13 av dessa säger man att behovet av heldygnsvårdsplatser har ökat.
– Vi får lösa det med strikta medicinska bedömningar och överbeläggningar, säger Marie Carlsson, verksamhetschef på BUP i Västra Götaland, till Ekot.
Patienterna är barn och unga som mår så dåligt att de behöver vård dygnet runt på grund av exempelvis depressioner, självmordsförsök eller svåra ätstörningar.
Vissa av regionerna uppger att behovet av heldygnsvårdsplatser ökat brant nu under pandemin och att det främst är barn och unga med ätstörningsproblematik som behöver bli inlagda.
En av dem som vårdats i heldygnsvården är 17-åriga Sara Gustafsson. För två år sedan var hennes kropp så skadat av ätstörningen att hon troligtvis hade dött om hon inte hade lagts in.
– Inläggningen räddade mitt liv för jag hade inte kunnat vända det själv, säger Sara Gustafsson till Ekot.
Hon är tacksam för att hon kunde bli inlagd, men önskar att hon hade kunnat ha fått den möjligheten tidigare.
– Om man får hjälp tidigt så går det inte så långt att du håller på att dö. Utan kan du stoppa det innan och sätta in inläggning egentligen så fort du kommer in i vården så tror jag att det hade räddat extremt många, säger hon.
”Satsa också på öppenvården”
På organisationen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, håller man med om att det behövs fler heldygnsvårdsplatser i BUP. Samtidigt borde det satsas mycket mer på öppenvården.
– Ju tidigare och mer kvalificerat omhändertagande i primärvården, desto mindre risk att du mår så dåligt att du behöver läggas in i heldygnsvården, säger Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i RSMH.
Hon skulle gärna se att fler läkare på vårdcentralerna hade kompetens i psykiatri och även just barn- och ungdomspsykiatri, eftersom så många mår dåligt i dag. Dessutom behöver det bli lättare att få terapi som är anpassad efter dig som person. Vården behöver också ha ett bättre samarbete med exempelvis socionomer som kan hjälpa till med sysselsättning, så att du får något annat att tänka på än just det dåliga måendet.
Att ta till heldygnsvård i ett tidigt skede för alla som har psykisk ohälsa är inget som RSMH rekommenderar.
– Blir du inlagd för tidigt för till exempel en lättare depression blir vården som den gamla tidens psykiatri på mentalsjukhusen där folk blev hospitaliserade. Det vill vi absolut inte, säger Barbro Hejdenberg Ronsten.
Läs mer:
Behov av ökat fokus på varför unga mår så dåligt (Syre 15/2-2021)
Ny rapport: Ungas psykiska ohälsa beror på skola och ojämlikhet (Syre 29/1-2021)
Kraftig ökning av unga tjejer som tvångsvårdas i psykiatrin (Syre 6/11-2020)
25 år efter psykiatrireformen – nu höjs rösterna för basinkomst (Syre 23/10-2020)
