Regeringen presenterade på måndagen ett urval av budgetens satsningar inom transport och infrastruktur, och satte ribban högt. För att ta täten i klimatomställningen avsätts miljarder till järnväg och sjöfart, samtidigt som man vill ha ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken och föreslår förmånscyklar för anställda.
Vid en digital pressträff presenterade miljö- och klimatminister Per Bolund och infrastrukturminister Tomas Eneroth ett antal satsningar på transport och infrastruktur inom ramen för höstens budget. Klimatet stod i fokus med nollutsläpp år 2045 som det övergripande målet, och statsråden inledde med att uppdatera bonus malus-systemet, det vill säga den bonus som betalas ut för miljöbilar och den straffavgift (malus) som tas ut på bilar med höga utsläpp.
Dyrare med smutsig bil
Gränserna kommer nu att skärpas så att fler bilar med högre utsläpp får betala högre avgifter. Bonussystemet ändras åt andra hållet så att till exempel även billigare elbilar blir aktuella för klimatbonus. 1,9 miljarder kronor föreslås skjutas till för att finansiera kostnaden för den ökade klimatbonusen, och ytterligare 550 miljoner nästa år.
– Den som gjort ett klimatsmart val och skaffat miljöbil ska få den bonus man räknat med. Det är ett system som verkligen levererar, sa Per Bolund.
Köper man en elbil för över 700 000 kronor blir man dock utan bonus.
– Har man råd med en så dyr bil behöver man inte statens hjälp, konstaterade Bolund.
De eventuella oönskade effekter som den förhöjda fordonsskatten kan få för den som inte kan välja typ av fordon fritt, kanske på grund av funktionsvariation, ska kunna kompenseras inom bilstödet. Hur det ska utformas i detalj kommer bli föremål för vidare undersökning.
Miljarder på räls
Stora satsningar görs också på järnvägen och sjöfarten, dit man hoppas kunna omdirigera både persontransporter och godstransporter från vägarna. Sjöfartsverket kommer att få ökade medel som bland annat ska ge möjlighet till användning av fossilfria drivlinor. För järnvägsunderhåll vill man satsa ytterligare 1 miljard kronor under 2022 utöver de 1,5 miljarder per år som redan är i rullning. Dessutom satsar man på nattåg till Jämtland och övre Norrland och en utökad låneram för Trafikverket ska tillåta att fordonsparken kan utökas med nya vagnar och lok.
1 miljard kronor tillförs i stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna under 2022, och man föreslår också ett nationellt biljettsystem som både ska förenkla resandet och gynna lokala och regionala arbetsmarknadsregioner. Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik, anser inte att det är så krångligt att resa mellan regioner i dagsläget och förhåller sig enligt TT ljummen till förslaget:
– Vi tycker inte att det här är det allra viktigaste. Däremot har vi sagt att givet att det ska genomföras är det viktigt att staten står för den finansieringen. På det sättet är det bra, säger han.
Hellre busskort?
För att skapa incitament för ökat cyklande läggs en halv miljard på olika cykelsatsningar, bland annat en skattelättnad för arbetsgivare som tillhandahåller cyklar åt sina anställda. Något liknande skulle Johan Wadman gärna se för kollektivtrafiken, snarare än ett nationellt biljettsystem.
– Så att man skulle kunna få ett kollektivtrafikkort från sin arbetsgivare, inom ett system för en förmånsbeskattning som gör det mer fördelaktigt att åka kollektivt, säger han till TT.
Statsråden har i alla fall sina ambitioner klara.
– Det här är inte bara satsningar på vissa områden utan för hela landet. Vi ska ta vara på det starka engagemang som finns. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, proklamerade Tomas Eneroth.
Regeringen satsar miljarder på jordbruk och infrastruktur
