Regeringen vill satsa 28,5 miljarder kronor på det svenska jordbruket mellan 2023-2027. Dessutom föreslås 750 miljoner kronor till vägnätet. Mindre kommuner som tagit ansvar för flyktingmottagandet får också mer pengar. Det meddelar näringsminister Ibrahim Baylan (S) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) under en pressträff på fredagen.
Under pressträffen på Bjelkesta gård i Örsundsbro presenterade ministrarna de miljardstora satsningarna på jordbruk och infrastruktur i regeringens budgetproposition.
Totalt satsas 28,5 miljarder kronor på jordbruket, vilket uppgår till 5,7 miljarder kronor per programår, där både svenska medel och EU-medel ingår. Det innebär en ökning med ungefär en halv miljard kronor per år, jämfört med budgetåret 2021-2022.
– Det kommer att bidra till ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).
I budgetpropositionen ingår också satsningar på gröna näringar och medel för att bekämpa granbarkborren, som hotar de svenska skogarna.
Regeringen föreslår även en utökad klimatpremie för att främja introduktionen av nya arbetsmaskiner, bland annat inom jordbruket. För att arbetsmaskinerna ska kunna ställas om till fossilfria alternativ avsätts totalt 10 miljoner kronor.
– Vi behöver ta modiga beslut de kommande åren för att möta klimatutmaningarna. Det är tuffa investeringsbeslut, det är tuffa beslut om riktlinjer, men det är helt nödvändigt för att vi ska kunna möta verklighetsbreskrivning som IPCC också redovisar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), som berättar att det kommer att göras stora satsningar på klimatomställningar inom transportsektorn, i hela landet.
– Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland, säger Tomas Eneroth (S).
Fler veterinärer
Dessutom ska veterinär- och lantbruksutbildningarna på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att förstärkas. Detta då det i dag råder stor brist på veterinärer i landet. Förstärkningen kommer att ske successivt, med 37,5 miljoner kronor år 2022 och öka år efter år till 71 miljoner kronor år 2027.
– Det är ju så att vi i dag har en brist på veterinärer i vårt land. Addera på detta att fler människor har skaffat sig husdjur under pandemin. Det innebär att vi måste jobba vidare med att täcka behovet av djursjukvård. Det här är viktigt för att få en tryggare och mer stabil djursjukvård i vårt land, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).
Regeringen avsätter också 10 miljoner kronor mellan år 2022-2025 i subventioner till jägarnas kostnader, bland annat för analyser av vildsvinskött.
Besöksnäring, bensinmackar och företagande
I budgetpropositionen avsätts 35 miljoner kronor årligen från 2023 för att förstärka dagligvaruhandeln på landsbygden. Stödet till att förstärka företagande i 39 gles- och landsbygdskommuner förlängs också, vilket innebär en satsning på 70 miljoner kronor årligen fram till år 2024.
Även besöksnäringen, som drabbats hårt under pandemin, får ett utökat stöd på totalt 80 miljoner kronor. 20 miljoner kronor går till Visit Sweden.
För att kunna upprätthålla nätverket av drivmedelsstationer på landsbygden föreslår regeringen också att avsätta 75 miljoner kronor årligen på bensinmackar på landsbygden.
Regionala beredskapsflygplatser, som varit viktiga inte minst under pandemin för hälso- och sjukvårdstransporter, får också mer pengar. Totalt handlar det om 40,8 miljoner kronor under 2022, för att kunna fortsätta ha 27 beredskapsflygplatser i landet.
– Det handlar sammantaget om väldigt många miljarder, därför att vi tror att detta är det absolut bästa för hela vårt land, säger Ibrahim Baylan (S).
Vägnät och bredband
Det blir också stora satsningar på bredbandsutbyggnaden på landsbygden, samt vägunderhållningar.
För att göra det mer attraktivt att verka i eller flytta till landsbygden föreslår regeringen att skjuta till ytterligare en halv miljard kronor för bredbandsutbyggnaden under 2022. Totalt innebär det 1,3 miljarder kronor på bredbandssatsningar, enligt Tomas Eneroth (S).
– Det gör att du kan ha en snabbare uppkoppling var du än bor, säger han.
Underhåll av vägar som går ut till landsbygden utgör också en viktig del i budgeten. I den infrastrukturproposition som presenterades tidigare föreslog regeringen 265,5 miljoner kronor på vägnätet på landsbygden. I budgeten för nästa år tillsätts nu ytterligare 750 miljoner kronor.
Det innebär att det under kommande år totalt kommer att satsas drygt 15 miljarder kronor för att säkerställa bättre kvalité och goda transportmöjligheter i hela landet, enligt infrastrukturministern.
– Vi har haft ett läge där inte minst vägarna i Gävle spolades bort till följd av klimatförändringarna. Vi kommer att se den typen av klimatpåverkan i allt större utsträckning de kommande åren. Då måste vi också skjuta till mer resurser för vägarna, inte minst ut till viktig landsbygd, säger Tomas Eneroth (S).
Medel till mindre kommuner
Regeringen avser också att fortsätta stötta mindre kommuner som bland annat tagit ansvar i flyktingfrågan och tagit emot många nyanlända. Stödet på 200 miljoner kronor årligen förlängs därför i tre år.
– Vi vet att det innebär en ekonomisk påfrestning med arbete och integration. Vi skjuter därför till ytterligare 200 miljoner kronor årligen till de kommuner som tagit det ansvaret, säger Tomas Eneroth.
88 kommuner i landet som står inför särskilda utmaningar eller har lägre än 9000 invånare ska också få extra resurser. Det handlar om 300 miljoner kronor per år, som ska fördelas mellan kommunerna.
– Det är kommuner som Sollefteå, Norberg och Alvesta. På det sättet får de ett extra tillägg, utöver det som finns i kostnads- och skatteutjämningssystemet, säger Tomas Eneroth (S).
Artikeln uppdateras
