Zoom

Barnfamiljer fortsätter att vräkas trots nollvision

Det är inte sällan som hyresskulderna vid vräkningar där barnfamiljer berörs ligger under 25 000 kronor.

Det finns en nollvision i Sverige för vräkningar av barnfamiljer. Även Socialstyrelsen säger att kommuner ska ge våldsutsatta stöd till permanent boende. Men de vackra orden håller inte alltid, då familjer med barn fortfarande sätts på bar backe, rapporterar Hem & hyra.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. En viktig del av det är ett tryggt boende. I spåren av coronapandemin har antalet barn som vräkts ökat, enligt en rapport från Kronofogden. Under årets första sex månader blev 273 barn av med sitt hem när båda eller någon av barnens föräldrar blev vräkta. Det är den högsta siffran sedan 2015.

Efter flera år av minskande antal vräkningar har trenden vänt uppåt sedan 2018. Under första halvåret 2021 vräktes 150 barnfamiljer, vilket är en ökning med 14 jämfört med samma period förra året. Totalt har antalet vräkningar av privatpersoner ökat med 5 procent.

Svårt för ensamstående

Ensamstående föräldrar är mest utsatta, 75 procent av alla vräkningar gäller den gruppen, enligt Kronofogden. I början av pandemin minskade antalet vräkningar då det fanns en vilja hos många hyresvärdar att försöka hitta lösningar, men nu ligger antalet nära tidigare års nivåer igen.

– I början av pandemin försökte många hyresvärdar hitta tillfälliga lösningar när hyresgäster fick problem med att betala hyran. Det är aldrig en långsiktig lösning att skjuta upp sina hyresskulder. Skulden växer och till slut får både hyresgäst och hyresvärd problem, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, i ett pressmeddelande.

Sedan några år tillbaka ökar antalet vräkningar av barnfamiljer, skriver Kronofogden i en rapport från september 2021
Sedan några år tillbaka ökar antalet vräkningar av barnfamiljer, skriver Kronofogden i en rapport från september 2021. Foto: Kronofogden

I de flesta av landets kommuner, 212 av 290, berörs inga barn av vräkning, men i Västmanland, Västra Götaland och Örebro län går utvecklingen åt fel håll.

– Ensamstående föräldrar har ofta små ekonomiska marginaler. Även andra undersökningar som vi har gjort visar att de drabbats hårdast av pandemins effekter. Det är viktigt att samhället fångar signaler tidigt för att motverka fler vräkningar i den här gruppen, säger Davor Vuleta.

Det finns goda exempel på hur man kan arbeta i kommunerna lokalt så att inga barn behöver vräkas. I Gävleborg, Dalarna och Stockholm vräks allt färre.

Det är i den sistnämnda kommunen som den ensamstående mamman Jennie bor och som tidningen Hem & Hyra har träffat. Hon och barnen har svävat i ovisshet i flera år gällande boendesituationen efter att hon lämnat sin missbrukande partner. När han senare dog av missbruket lämnade han också en stor hyresskuld i hennes namn.

– Jag hade kämpat med socialtjänsten för att de skulle hjälpa mig. Innan dess hade vi flyttat sju gånger på kort tid. Det enda jag gjorde under en period var att leta boende, packa och packa upp. Jag fick panikångestattacker. Socialtjänsten sa hela tiden att jag inte var målgruppen för att få hjälp, säger Jennie till Hem & hyra.

Riktlinjer för vräkning

Stockholms stad slagit fast i olika riktlinjer att barnfamiljer ska få särskilt stöd med att hitta bostad. I en rapport som staden har gjort står att stadsdelsnämnderna bör ha rutiner för att säkerställa att inga barnfamiljer vräks. Samtidigt ställs krav på de kommunala bostadsbolagen att vara särskilt aktsamma när det kommer till barn, bland annat står det i ägardirektiven att: ”inga barnfamiljer ska vräkas eller leva i osäkra boendeförhållanden”, skriver Hem & Hyra.

Trots det är det många barnfamiljer som hamnar mellan stolarna när man inte längre är ett fall för socialtjänsten, men samtidigt har hyresskulder som gör att man inte kan söka bostad på samma sätt via de kommunala bostadsköerna. Andrahandskontrakt i Stockholm för en trea eller fyra kan kosta långt mer än vad många mäktar med ekonomiskt. Har man som ensamstående inte tillgång till allmännyttan kan det bli svårt att hitta bostad.

I Jennies fall menade socialtjänsten i Farsta att hon och hennes barn inte tillhörde målgruppen för att få hjälp med ett permanent boende. Efter att ha förlorat mot socialtjänsten i tingsrätten om rätten att bo i bostaden fanns inga andra val än att flytta.

Barnombudsmannen (BO)  har tidigare krävt att nollvisionen som infördes av dåvarande regering 2008 efterlevs hårdare. 2019 konstaterade barnombudsmannen, Elisabeth Dahlin, att mer uppsökande och förebyggande arbete krävs för att förstå mer om varför barnfamiljer vräks.

– Konsekvenserna för barn är så allvarliga, hela deras värld slås i spillror. De måste byta skola och kamrater. Det behövs en skärpning i socialtjänstlagen om uppsökande verksamhet för att förebygga att barn vräks. Man måste vara väldigt tydlig i lagen, sade Elisabeth Dahlin till Aftonbladet.

DO presenterade 2017 en rapport om barn i ekonomisk utsatthet, där 28 barn med erfarenhet av hemlöshet, vräkningar och tillfälliga boenden fått berätta om sin situation. Flera av barnen vittnade om hur vräkningar och hemlöshet lett till bland annat isolering, förstörd skolgång, drogmissbruk och självmordstankar, skriver Dagens arena.

DO konstaterade också att det inte finns nationell statistik över hur många barn som lever i hemlöshet, men att mycket tyder på att barnhemlösheten ökar. BO föreslog i rapporten att en tidsgräns införs för hur länge barn ska få bo på tillfälliga adresser. Inspirationen kommer från Skottland som har liknande regler. Sverige är ett av de länder i EU där det är enklast att vräka barnfamiljer då lagstiftningen ser annorlunda ut på många håll.

Förutom tidsgränsen vill DO att socialtjänstlagen ska ställa krav på socialtjänsten att arbeta uppsökande och förebyggande när en barnfamilj riskerar att vräkas och att socialtjänsten alltid ska följa upp vad som händer efter vräkningen.

Dessutom ska socialtjänsten kunna garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ”ett långsiktigt boende som är tryggt. Uppbrott från barnens skola, förskola och vänner ska motverkas. Inga barn ska vräkas till hemlöshet”, skriver DO i ett pressmeddelande.

Osäkra boenden

Det är inte bara traumat att som barn vräkas med sin familj. Situationen utan fast boende kan leda till att barn tvingas uppehålla sig på platser med människor med missbruk eller psykisk sjukdom som exempelvis vandrarhem, campingplatser, hos släktingar eller hotell.

Enligt Kronofogden handlar den vanligaste orsaken till vräkning om obetald hyra, och inte sällan rör det sig om mindre summor. I 38 procent av fallen var skulden 10 000 kronor eller lägre. Vid vräkningar där barn berörs ligger skulden på omkring 25 000 kronor.

De barn som drabbas av vräkningar kan påverkas hårt och drabbas av psykisk ohälsa och försämrade skolresultat. Trots att barnkonventionen, nollvisionen och Socialstyrelsens rekommendationer fortsätter man att vräka barn och göra dem i praktiken hemlösa.

Läs mer:

Vräkningar ökar brottslighet

BO kräver lagändring för att barn ska slippa vräkning

Vräkningar i kristid får kritik

Fakta: Vräkning

Vad ska man då göra om man hotas av vräkning?
Hyresgästföreningen ger tipset att man kan vända sig till dem då den kan erbjuda juridisk hjälp. Det är också bra att vända sig direkt till Kronofogden för att ta reda på exakt vad som gäller.
Gäller det en hyresskuld kan det räcka med att inom tre veckor betala av den för att få behålla hyreskontraktet. Det kostar inget att vända sig till hyresnämnden och få sin sak prövad. Medlemmar i Hyresgästföreningen behöver inte betala mer än medlemsavgiften för att få hjälp av en jurist.
Om tvisten går till tingsrätten kan man riskera att behöva betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar. Under vissa förutsättningar kan rättegångskostnader täckas av rättsskyddet i hemförsäkringen.
Källa: Hyresgästföreningen