Radar · Nyheter

Vräkningar ökar brottsligheten

Vräkta personer begår fler brott än andra som i övrigt lever under liknande sociala förhållanden.

Den som blir vräkt begår fler brott än andra som i övrigt har det lika svårt. Det visar ny forskning från Stockholms universitet. Många av dem som vräks gör det till följd av småskulder.

Att den som lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden begår fler brott är knappast något nytt. Att det gäller den som vräks är föga överraskande.  Nytt är däremot att studien slår fast att vräkningarna i sig ökar risken för kriminalitet. Det har man fått fram genom att para ihop vräkta personer med personer som inte blivit vräkta, men i övrigt hade så lika sociala förhållanden som möjligt.

När det handlar om brott för egen ekonomisk vinning, som stöld, dömdes de vräkta personerna till 20 procent fler brott. För våldsbrott och drogrelaterade brott var skillnaden runt 10 procent.

Varje år genomförs mer än femtusen vräkningar. Enligt Kronofogdens senaste sammanställning är utvecklingen särskilt dyster när det gäller vräkta barnfamiljer. Trots en nollvision ökade antalet barn som drabbas av vräkningar mellan 2017 och 2018.

Obetald hyra är den vanligaste orsaken till vräkningar. Ofta handlar det om små skulder till följd av separationer, sjukdom eller arbetslöshet. I Hyresgästföreningens kartläggning av vräkningarna 2018 hade tre av fyra en skuld på under 25 000 kronor.