Djur ska respekteras och deras välfärd främjas. Det slogs fast i den nya djurskyddslagen som trädde i kraft för två år sedan. Men har lagen gjort någon skillnad för djuren, i praktiken?
När den nya djurskyddslagen trädde i kraft i april 2019 var flera djurskyddsorganisationer positiva till delar av den. Bland annat blev det förbjudet att överge djur och utnyttja elefanter och sjölejon på cirkus.
Dessutom omformulerades lagens syfte och det stod nu klart och tydligt att djurskyddslagen skulle säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur, vilket gav hopp om att villkoren för djuren skulle förbättras. I den tidigare lagen (Djurskyddslag (1988:534)) användes istället för välfärd, begreppet hälsa, som skulle kunna begränsas till avsaknad av fysisk mätbar sjukdom.
Även i kapitlet som reglerar hur djur ska hanteras, hållas och skötas, förtydligades skrivningen om djurens rätt till naturligt beteende. Tidigare stod det att djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att det ger dem möjlighet att bete sig naturligt (se faktaruta). Nu står istället att djuren bland annat ska ha möjlighet att utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende).
– Det är viktiga formuleringar. En främjad djurvälfärd betyder att djuren ska må bra både fysiskt och psykiskt. Det innefattar också positiva upplevelser och känslor, som exempelvis glädje och möjlighet till lek, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på organisationen Djurens rätt.
”Vi är långt ifrån framme”
Men i dag, lite mer än två år efter att lagen trädde i kraft, hålls djur fortfarande i burar, på betonggolv. Många får aldrig möjligheten att vistas utomhus eller tillbringa tid med sina mödrar. Den nya formuleringen om främjande av djurens välfärd tycks alltså inte ha gjort någon större skillnad i praktiken – för djuren, som den avser att skydda. Åtminstone inte för alla.
98 procent av grisarna hålls inomhus under hela sin livstid. För kor, kvigor och stutar är det 2–4 månaders utevistelse som gäller.
– Det är långt ifrån främjande av djurens välfärd, trots att lagen säger att det ska vara så. Vi menar ju att fler djur måste få möjlighet till utevistelse.
– Kalvarna behöver också få tillbringa mer tid med sina mammor, i dag tas de från kon kort efter födseln. Så har man gjort länge, det är tradition. I ägg- och kycklingindustrin får kycklingarna aldrig träffa sina mammor. Vi är långt ifrån framme här, det måste ske förändringar, säger Linda Björklund.
Ett annat område där lagen inte har implementerats i praktiken, menar Linda Björklund, är punkten som avser djurens rätt till rörelse. Enligt djurskyddslagen ska djuren ha möjlighet att röra sig obehindrat och vila på ett för djuren lämpligt sätt. Men omkring 500 000 hönor i Sverige lever i dag i burar där de kan ha så lite utrymme som 600 kvadratcentimeter per höna.
– Det är långt ifrån tillräckligt, enligt forskning. Djuren slår i varann eller i burens väggar när de exempelvis ska sträcka på vingarna. Burhållningen är mycket begränsande vad gäller djurs möjlighet till naturligt beteende och rörelse är en viktig del av det.
Plågsamma bedövningsmetoder
Djurskyddslagen säger också att djuren ska skyddas från onödigt lidande och obehag vid slakt. Men en majoritet av de grisar som slaktas i Sverige bedövas fortfarande med koldioxid, en smärtsam bedövningsmetod där det sker en pH-sänkning i det centrala nervsystemet hos djuren. Djuren visar tydliga tecken på stress och en motvilja mot att andas in koldioxiden. Metoden används även vid bedövning av värphönor, kycklingar, minkar och fiskar.
– Fiskar koldioxidbedövas också fast metoden är ineffektiv och orsakar fiskarna stort lidande.Det saknas överhuvudtaget föreskrifter när det gäller djurskydd vid slakt av fiskar. Det är anmärkningsvärt att så många individer slaktas i dag utan att det ens finns detaljerade djurskyddsföreskrifter om hur slakten får gå till, trots att fiskarna omfattas av djurskyddslagen.
Även så kallad elbadsbedövning, där djuren först hängs upp i sina ben, för att sedan föras vidare med huvudet ner i ett elektrifierat elbad, är fortfarande i bruk och är en vanlig bedövningsmetoden vid slakt av kycklingar och hönor.
– Vi vill se ett förbud mot de plågsamma bedövningsmetoderna, där behövs ett tydligt slutdatum. Jordbruksverket påbörjat ett förberedande arbete inför att föreskrifterna ska revideras, så vi hoppas på att det händer något snart. Det behövs också avsättas mer resurser till forskning om alternativa bedövningsmetoder, säger Linda Björklund.
Inga nya föreskrifter
Beslut om nya förbud, mot exempelvis burhållning, fattas av regeringen. Men Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för att ta fram de föreskrifter som i detalj beskriver hur rådande djurskyddslag ska efterföljas, som hur burar ska utformas eller hur många dagar djur ska få vistas ute. Men de flesta djurskyddsföreskrifterna har inte uppdaterats i sak sedan den nya lagen trädde i kraft, vilket är den främsta orsaken till att lagen inte gjort någon större skillnad, menar Linda Björklund.
Hon tillägger dock att det har skett en del, om än få, framsteg. Ett exempel är de nya bestämmelserna i föreskrifterna för hund- och katthållning, med målet att bland annat tydliggöra djurens behov samt djurhållarens ansvar, som började gälla i juni 2020. Men mycket arbete återstår.
– I dag ser de flesta djurskyddsföreskrifterna likadana ut nu som innan vi fick den nya lagen. Jordbruksverket har beslutat om några ändringar, men det handlar mer om administrativa ändringar. Det har inte gjorts några stora förändringar i föreskrifterna när det gäller djurvälfärden och djurskyddet, säger Linda Björklund, som understryker att politikerna måste avsätta mer resurser till myndigheten och vara tydligare med vilka frågor som bör prioriteras.
Jordbruksverket: Har genomfört ändringar
Enligt Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket, har myndigheten genomfört de ändringar som den nya djurskyddslagen krävde när den trädde i kraft 2019. Men det handlar mest om hänvisningar och bemyndiganden.
– Vi gjorde då alla omedelbara ändringar som den nya lagen krävde vilket var några ändringar i sak och ett stort antal ändringar av hänvisningar och bemyndiganden för att stämma med den nya lagen, säger Helena Elofsson.
Hon hänvisar vidare till att kravet på naturligt beteende även fanns i den förra djurskyddslagen och att den nya skrivningen endast är ett förtydligande.
Hur ser du på kritiken om att myndigheten inte har nya föreskrifter på plats som beskriver i detalj hur den nya lagen ska efterföljas?
– Våra föreskrifter är i enlighet med den nya lagen men behöver kontinuerligt uppdateras utifrån ny forskning om djurs behov. Våra föreskrifter syftar också till att främja en god djurvälfärd, det gjorde de innan den nya lagen också, säger Helena Elofsson.
Linda Björklund håller inte med.
– Det har generellt tyvärr inte gjorts några större föreskriftsändringar sedan den nya djurskyddslagen trädde ikraft. Jordbruksverket har inte prioriterat djurskyddsföreskriftsarbetet den senaste tiden, åtminstone delvis på grund av att resurser gått till deras arbete kopplat till den nya djurhälsolagen.
Slaktföreskrifterna prioriterade
Enligt Helena Elofsson kommer arbetet med att se över föreskrifterna kring slakt att prioriteras av myndigheten och ett förarbete har redan påbörjats. Men vad gäller koldioxidbedövning av grisar ser det mörkt ut.
– När det gäller koldioxidbedövning för exempelvis gris och fisk så är det något vi är intresserade av att fasa ut men för att kunna göra det krävs det att det finns bättre alternativ. För gris finns det inte det i dag, men det pågår forskning som vi hoppas skulle kunna bli ett alternativ i framtiden.
Hon väljer att inte besvara frågan om myndigheten har tillräckligt med resurser för att se över djurskyddsföreskrifterna, men uppger att Jordbruksverket kommer att fortsätta arbetet med att se över föreskrifterna utifrån den nya lagen när annat arbete är klart.
– Detta mycket omfattande arbete som vi gjort för hund och katt men som vi kommer fortsätta med för alla andra djurslag. Under 2019–2021 har vi på grund av nya EU bestämmelser behövt se över hela vår nationella djurhälsolagstiftning, men när detta är klart kommer vi kunna fortsätta arbetet med djurskyddsföreskrifter.
Läs mer:
Ny rörelse vill höja fiskars status: “Ett liv av lidande”
”Inte försvarbart med koldioxid vid slakt – för att kunna slakta fler”
Ny bedövningsmetod ska minska grisars lidande
Politiker ointresserade av odlad fisk – ”Möts med suckar”
Plågsam bedövning av grisar kan få ett stopp – men räcker det?
Förändringarna i djurskyddslagen
I djurskyddslagen från 1988 såg paragrafen som avser djurens rätt till naturligt beteende ut såhär:
4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Djurskyddslag (1988:534)
I den nya lagen som trädde i kraft 2019 har naturligt beteende istället förtydligats och hälsa har bytts ut mot det bredare begreppet välfärd:
2 § Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
1. deras välfärd främjas,
2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), och
3. beteendestörningar förebyggs. Djurskyddslag (2018:1192)
I den nya djurskyddslagen definierades också lagens syfte. Något sådant saknades i den förra djurskyddslagen.
Lagens syfte
1 § Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för djur. Djurskyddslag (2018:1192).