Klimatmigrationen till Europa kan vara här. De flesta som riskerar sina liv på Medelhavet kommer nu från Bangladesh, ett land som återkommande drabbas av klimatkatastrofer där människor desperat nu söker ett levebröd.

Den 3 juli 2021 drunknade 43 bangladeshiska migranter i Medelhavet på sin väg från Libyen till Italien. Veckan innan räddades 264 bangladeshier av tunisiska myndigheter då de försökte åka samma väg och den 22 juli drunknade ytterligare 17 bangladeshier.

Enligt International Organization for Migration (IOM) anlände under 2020 drygt 4 500 papperslösa migranter från Bangladesh till Europa över Medelhavet, samma år passerade nästan 9000 bangladeshiska migranter genom västra Balkan.

Det är en typ av migranter som det sällan talas eller skrivs om, och vad som ligger bakom den livsfarliga färden är inte helt klart.

Kraftig urbanisering

Ser man till situationen i Bangladesh är det varken krig eller större politiska oroligheter, men migrationen inom landet under de senaste åren varit ordentligt hög. Människor har lämnat landsbygden för att istället flytta till städer, där huvudstaden Dhaka varit ett praktexempel på en kraftig urbanisering med en befolkningsökning på omkring 2000 personer dagligen. En stor del av migrationen har kunnat kopplas till klimat- och miljörelaterade händelser. Under förra året tvingades enligt International displacement monitoring center (iDMC) 4 443 000 personer att lämna sina hem till följd av olika katastrofer, där majoriteten var till följd av cykloner, översvämningar och erosion.

Exempelvis förlorade 420 personer sina hem till följd av erosion den 17 september i Pabna, två dagar tidigare förlorade 210 personer sina hem i Manikganj av samma skäl och en vecka innan hände samma sak för 840 personer i Faridpur, enligt iDMC.

Erosion har alltid funnits i Bangladesh men blir värre och mer frekvent till följd av klimatförändringarna, som resulterade i mer och kraftigare nederbörd, höjd havsnivå samt en ökning av glaciärsmältningen i Himalaya.

Enligt en rapport från IOM så är den största motivationen för människor i Bangladesh att migrera ekonomiska och går man in på mer detaljnivå har de hittat en länk mellan en strävan för bättre ekonomi och hur utsatt personen är för natur- och klimatkatastrofer. Exempelvis områden som är utsatta för floderosion har en befolkningsökning som är 20 procent lägre jämfört med landet i stort. I områden som är hårt utsatta för cykloner ser statistiken liknande ut.

Dessa väder- och klimatrelaterade händelser leder till att en stor internmigration i Bangladesh där den största delen tidigare gått till Dhaka. Anledningen att Dhaka varit målet har i många fall berott på möjlighet till arbete då många internmigranter förlorat både hem och försörjning.

Det är sådan utveckling som också förutspås i en ny rapport av Världsbanken som uppskattar 216 miljoner interna klimatflyktingar 2050 i sex regioner om inte åtgärder görs. Rapporten  konstaterar att antalet klimatflyktingar kommer vara flest i fattiga länder känsliga för klimatkriser.

Lockdown

Efter flera år av en liknande trend kom coronapandemin – Bangladesh stängde ner kraftigt och länge vilket resulterade i att möjligheten att försörja sig i huvudstaden försvann, över en natt. Nedstängningar har skett flera gånger sedan dess och har resulterat i att människor istället i flera omgångar flytt städerna.

Men varför den internationella migrationen ser ut som den gör är ännu inte vetenskapligt belagt. Emanuelle Brandström Arellano, doktorand vid Göteborgs universitet, som tidigare arbetat med migration från Bangladesh till Italien säger att just migration från Bangladesh inte är något nytt, och att många länge strävat efter att få ett bättre liv.

– Jag vet inte vad som ligger bakom detta än nu. Det är väldigt intressant och där kan man bara spekulera. Det finns ju både mycket klimatproblem samtidigt som det blivit osäkrare arbetsmässigt över världen, säger hon och fortsätter:

– Värt att säga om Bangladesh att det finns en stor tradition av migration. Det i sig är inte nytt. Det är ett av de länder som skickar flest migranter i Asien, säger Emanuelle Brandström Arellano och poängterar att det inte är vetenskapligt klart vad som ligger bakom den ökade migrationen till Europa de senaste åren. Men att just klimatproblem, en osäkrare arbetsmarknad och fattigdom nog kan vara del av orsakerna.

Emanuelle Brandström Arellano förklarar att en typisk rutt till Europa ofta går från Dhaka till Dubai, därifrån över till Turkiet och sedan till Libyen där de tar båt över Medelhavet.

– Många åker inte raka vägen och Europa kanske inte var målet för alla från början. En del har jobbat längs vägen i flera omgångar för att till slut ta sig till Europa, säger Emanuelle Brandström Arellano och tillägger att bangladeshiska myndigheter uppmuntrat till arbetsmigration genom olika program.

Omdiskuterade begrepp

Men frågan vart man drar gränsen mellan ekonomisk migration och klimatmigration är långt ifrån enkel. Just definitionen av “klimatflyktingar” är både komplicerad och ifrågasatt.

En anledning är att att människor som migrerar till följd av klimat- och väderrelaterade händelser samtidigt ofta har ett ytterligare skäl till migration. Viljan att lämna landet är en orsak, en annan kan vara att tjäna mer pengar i andra länder. Det finns både en faktor som får en att vilja lämna samtidigt som det finns en faktor som lockar en bort.

En person som förlorar sin möjlighet till försörjning till följd av en översvämning eller cyklon kan samtidigt definieras som en ekonomisk migrant – vilket även kan vara gynnsamt för personen framför att definieras som flykting. Att få flyktingstatus kan vara positivt av flera skäl då en flykting har särskilda rättigheter, men samtidigt hamnar en flykting inte sällan i ett limbo där man inte har möjlighet att exempelvis arbeta under en obestämd tid eftersom de sällan har rätt att ta ett arbete.

En ekonomisk migrant å sin sida har helt andra möjligheter till att arbeta.

Och om just den ekonomiska faktorn ligger bakom migrationen finns här negativa aspekter. Många som flyttar till följd av att det blir svårare att försörja sig efter en översvämning eller cyklon gör det ofta ensam, medan familjen kanske kan bo kvar. Den migrerande personen skickar då tillbaka pengar de som inte kunnat flytta, men som inte själva kan försörja sig på platsen.

När det gäller migrationen till Italien, den som Emanuelle Brandström Arellano studerat, så har det under åren blivit allt svårare för bangladeshiska migranter att få uppehållstillstånd.

– Många som kommer i dag söker asyl. Till vilken grad de har asylskäl eller inte kan jag inte uttala mig om, säger hon.

I Sverige fanns tidigare möjlighet att söka uppehållstillstånd som övrig skyddsbehövande med anledning av miljökatastrof. Men med den nya migrationslagen har den möjligheten tagits bort.

Under Cop26 väntas Bangladesh att presentera en plan på hur landet ska anpassa sig till klimatförändringarna när det gäller landets ekonomiska utveckling. Planen innefattar en ökning av förnyelsebar energi i landet samt göra jordbruket mer motståndskraftigt mot klimat- och naturkatastrofer.

I dag är 3,5 procent av landets elproduktion förnybar och vid 2041 är regeringens plan att det ska uppgå till 40 procent, enligt Reuters. Industrin i Bangladesh är en stor del av landets ekonomi och landet har gått från att vara ett jordbruksland till ett industriland under de senaste 50 åren. I dag är Bangladesh en av världens största producent av textil och kläder samt läderprodukter.

Läs mer om Cop26: 

Sverige vill köpa utsläpp för hundratals miljoner kronor – skriver avtal med Ghana på Cop26

Åsa Romson: ”Klimatkonferenserna gav mig energi som miljöminister”

Klimataktivisterna laddar för Cop26

Klimatsatsningar äts upp av subventioner för 30 miljarder: ”Hindren är politiska”

Lyckligt slut eller domedag – vad säger forskarna om klimatkrisen?

Karin Lexén inför Cop26: ”Akut läge – men det finns hopp”

Inför Cop26 – Klimatkrisen är redan här: ”Jag är konstant i ett tillstånd av rädsla”