De afghanska flyktingarna i Sverige har sig själva att skylla för sin situation, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson förra veckan. Hur vågar han? undrar Almina Imamovic, asyljurist, i sin debattartikel.
DEBATT På senare tid har jag ofta tänkt på Shakespeares och Hamlets ord: ”Något är ruttet i konungariket Danmark …”
Som asyladvokat har jag hört, sett och upplevt fler kränkningar av mänskliga rättigheter än jag kan beskriva med ord. Asylrätten har misslyckats totalt. Människor ses inte som människor utan bara som siffror i statistiken. Flyktingfrågan i dag är mer en fråga om politisk makt än om viljan att rädda människors liv. Faktum är att ingen bryr sig om den lilla människan.
Migrationsdomstolen och Migrationsverket är politiskt styrda. Beslut fattas inte enligt lagen, utan enligt vad Morgan Johansson säger. Tyvärr finns samma problem i migrationsdomstolarna. Politik har ingen plats i domstolarna.
Jag har i många år flaggat för att vi inte kan ha en rättssäker asylprocess om vi har nämndemän i domstolarna, valda av politiska partier. Svenska kyrkan har i sin utredning av konvertiter tydligt visat hur nämndemän röstar när de fattar beslut i migrationsdomstolarna. Högerpartiernas nämndemän har över 90 procent nej i alla beslut. Socialdemokraterna är inte långt efter (om jag kommer ihåg rätt ligger S på cirka 70 procent nej till uppehållstillstånd). Det visar bara att rättssäkerheten i domstolarna inte existerar.
Jag vill gärna fråga alla domare, som har studerat i så många år: de som ska följa lagen, de som ska se till att lagen följs, hur kan de sova på natten!? Hur mår de i dag när de har missbrukat sina positioner!?
Morgan Johansson säger att afghanska flyktingar borde skylla sig själva för den limbosituation som de lever i i dagens Sverige. Hur vågar han? Hur vågar han uttrycka sig på det sättet? Han som har använt miljarder av svenska skattebetalares pengar till
• tvångsutvisningar
• att hålla oskyldiga, hårt arbetande killar inlåsta i förvar utan utsikter att slippa utvisning, helt medveten om att deras asylprocess var rena cirkusen
• att i samarbete med sina nära vänner Mikael Ribbenvik och tidigare juridiska chefen Fredrik Beijer göra asylprocessen i Sverige rättsosäker
• att godkänna att man med tvång skiljer familjer åt
• att bryta mot barnkonventionen och göra barn föräldralösa trots att lagen säger att de inte behöver återvända till sitt hemland för att ansöka om anknytning till familjen
• att skicka tillbaka sjuka människor trots att det utdömda avtalet med Afghanistan tydligt säger att sjuka inte ska utvisas
• att när Afghanistan sa nej till utvisning hyrde gränspolisen jetplan och försökte genomföra hemliga utvisningar. Ja, de hyrde ett plan för skattebetalarnas pengar. Bra jobbat, Morgan Johansson!
• att afghaner blev misshandlade på vägen till Afghanistan, att de inte fick hjälp eller något utlovat stöd när de landade.
Varför svartlistar Migrationsverket de jurister/biträden som vågar göra motstånd mot rättsosäkerheten? Och så vidare. Det här är bara en liten, liten del av vad Morgan och hans kompanjoner har gjort mot afghanska flyktingar.
Morgan Johansson, vem ska skylla sig själv och vem ska skämmas?
Människor som kämpar för sina liv eller du som kränker mänskliga rättigheter?
En sak till, det är inte Migrationsverket eller Morgan Johansson som har stoppat utvisningar för att de ansett läget som kritiskt. Morgan Johansson hade fått ett brev från Afghanistans flyktingminister Wafiullah Kakar som han lämnade till alla ambassader. I brevet säger minister Kakar att Afghanistan stoppar alla utvisningar från Europa, på grund av en mycket allvarlig säkerhetssituation i landet. Morgan och hans vänner på Migrationsverket hade inget val!
När jag valde juridik som mitt yrke var min enda prioritet att följa lagen och hjälpa människor. Migrationslagstiftningen har på något sätt varit ett naturligt val.
För ungefär en månad sedan deltog jag i en kurs – Migrationsdagar, anordnad av BG-institutet. Jag ville höra hur Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius ser på utsikterna för att afghaner ska få amnesti. Jag gjorde en enkel jämförelse med när människor från forna Jugoslavien (främst från Bosnien) kom till Sverige i början av 1990-talet. Jag var en av dem. Jag ville höra vad skillnaden är nu. Situationen i Afghanistan är nästan ännu värre eftersom landet tagits över av terrorister, det pågår folkmord, etnisk rensning, alla som motsätter sig talibanregimen anses vara fiender etcetera. Ungefär samma scenario. Men vi fick amnesti!
Svaret var: ”Då hade vi en annan politik!” En annan politik! Men det är människor vi pratar om. Lagen gör inte skillnad beroende på varifrån du kommer, lagen säger att flyktingar är människor som flyr från väpnad konflikt eller förföljelse. Vad har politik med detta att göra? Jag kan bara säga – det kan det, om vi har maktgalna människor som spelar Gud och bestämmer vem som ska få leva eller inte.
Jag skulle också vilja säga några ord om evakueringar. Morgan Johansson säger att ”de borde skylla sig själva”, men samtidigt evakueras människor från Afghanistan. Tyvärr är evakuering en annan smutsig politisk sak.
Vår utrikesminister Ann Linde står framför kameran och lägger handen på bröstet och hävdar att de har gjort ett fantastiskt jobb med evakueringar, trots att folk inte kunde ta sig till flygplatsen. Ann Linde – det är inte sant!
Jag kan ge er flera namn på människor som har stått både vid Norra porten och vid Alfaporten och inte blivit insläppta trots att de hade alla handlingar i sina händer. Dina anställda ville inte hjälpa dem och amerikanska soldater hotade att skjuta dem. Bakom dem stod talibanerna och piskade folket. Jo Ann Linde, evakueringarna var ett totalt fiasko! Du lät nästan tomma Herkulesplan lyfta trots att folk fanns vid portarna och inte blev insläppta. Du är också en av dem som spelade Gud.
För att inte tala om den svenska ambassadören från Kabul som gömmer sig på Malmtorgsgatan 3 i Stockholm och inte vill ha någon personlig kontakt och mycket, mycket mer.
Shakespeare, jag är ledsen, men din Hamlet använde fel land – något är ruttet i konungariket Sverige.
