En del kommuner säger nej till flyktingar. Men Laxå gör precis tvärtom. De vill ha fler nyanlända än andra kommuner i deras storlek. ”För oss har det varit guld värt att ta emot nyanlända”, säger Bo Rudolfsson (KD), kommunstyrelsens ordförande.
Det började vid flyktingkrisen 2015. Kriget i Syrien ledde till mängder med människor på flykt. Laxå, en liten kommun i Örebro län, var en av dem som tog emot.
– Staten slängde ut pengar. Vi fick 30 miljoner i ett bräde, säger Bo Rudolfsson (KD), kommunstyrelsens ordförande.
De byggde snabbt upp en organisation som räckte till de nyanlända. Samtidigt vände ekonomin i kommunen. Laxå som tidigare hade varit en av de fattigaste kommunerna i Sverige – gick plötsligt med plus. Orsaken var pengarna från staten, men också att kommunen lyckades få många av de nyanlända i arbete.
– Det blev ingen kostnad utan en positiv ekonomisk kalkyl, säger Bo Rudolfsson.
När sedan Sverige stramade åt mottagandet stod Laxå kvar med organisationen för att ta hand om nyanlända. Därför bad de om att få ta emot fler.
Laxå skulle egentligen ha tagit emot mellan noll till två personer per år, enligt det antal nyanlända som delas ut av Länsstyrelsen utifrån kommunstorlek.
Men 2019 bestämde de sig för att ta emot 25-30 personer varje år. Dessutom blir det ytterligare fler nyanlända och asylsökande som själva väljer att bosätta sig i Laxå via den så kallade EBO-lagen. Totalt handlar det om runt 80 per år, även om det just i år verkar ha blivit något färre.
Lett till att avfolkningen stannat av
Förutom bättre ekonomi har också de nyanlända bidragit till att Laxå har större befolkning. Från 1971 och framåt minskade antalet i kommunen med 100 personer per år, uppger Bo Rudolfsson. Men sedan 2018 har avfolkningen avstannat av och befolkningantalet står still. Minst hälften av de nyanlända väljer att stanna kvar i kommunen, enligt Bo Rudolfsson.
– Det är bara positivt att vi har nya människor som flyttar hit. Att de ser lite annorlunda ut och har ett annat språk spelar ingen större roll. Det fungerar väldigt bra i varje fall. Ett antal köper villa, blir etablerade och kommer in i gemenskapen i fotbollsklubben eller kyrkliga församlingar. Man blir en del av någonting, säger Bo Rudolfsson och tillägger:
– Det ger en föryngring till befolkningen, och det innebär att företag kan fortsätta utvecklas för det finns arbetskraft. Det är en ekonomisk fördel långsiktigt. Det är därför vi gör detta, säger Bo Rudolfsson.
Att många nyanlända skulle gå på försörjningsstöd stämmer inte in på Laxå. Här försörjer 74-85 procent sig själva, enligt Bo Rudolfsson, och kostnaden för ekonomiskt bistånd ligger långt under riksgenomsnittet.
Bo Rudolfsson ser också kommunens arbete med nyanlända som en del av ett samhällsbygge.
– Staten bestämmer hur många som får uppehållstillstånd, vi som kommun har också ett ansvar att bidra med det praktiska, säger han.
Så lyckas Laxå med integrationen
En stor bidragande orsak till att så många nyanlända får jobb i Laxå handlar om att integrations- och arbetsmarknadsenheten lägger mycket tid på att ta reda på vilka de nyanlända är.
– Vi kartlägger vad de har med sig för erfarenheter och kunskaper och tar i beaktande deras livssituation när vi sedan hör talas om jobb. Till exempel skickar vi inte iväg en ensamstående till ett jobb på obekväma arbetstider dit det inte går att ta sig med buss. Utan vi har ett helhetstänk, säger Jessica Vidberg, integrations- och arbetsmarknadschef.
Många nyanlända har blivit anställda inom skola, barnomsorg och vården. När en plastfabrik hörde av sig för att de behövde ny personal kunde kommunen snabbt ta fram en lista på folk som skulle kunna passa, och skapade också en utbildningsplan för dem på fyra veckor tillsammans med facket.
En del nyanlända har haft ingenjörsutbildningar i bagaget och till dem har det gått att hitta mer kvalificerade yrken.
– Det har varit väldigt lyckat, säger Jessica Vidberg.
Samtidigt har det kostat att lägga ned mycket tid på att hitta arbete åt de nyanlända. År 2019 låg Laxå kommun i topp i Sverige när det gäller kostnader för arbetsmarknadsåtgärder per person, enligt SVT. Men på det stora hela går det alltså ändå ihop ekonomiskt, eftersom så många kommer i arbete och därmed betalar skatteintäkter till kommunen.
De enda problem som har uppstått är att det blivit lite trångt i vissa skolklasser, enligt Bo Rudolfsson.
– För oss har det varit guld värt att ta emot nyanlända, säger han.
Sverigedemokraterna håller med
Även oppositionen anser att satsningen på nyanlända har varit ett lyckokast.
– Arbetsmarknads- och integrationsenheten är extremt duktig och deras arbete kommer hela kommunen till del, inte bara nyanlända, säger Clara Dahlin, Vänsterpartistisk ledamot i kommunstyrelsen.
Precis som Bo Rudolfsson menar hon att Laxå tjänar på att ta emot nyanlända.
– Vi behöver arbetskraft och fylla på med barn och ungdomar. Ju fler som bor i kommunen desto mer skatt får vi och mer statliga stöd som baseras på antal invånare, säger hon.
Det enda Clara Dahlin kan vara kritisk till är att kommunen har stramat åt budgeten i skolan och förskolan, när det egentligen skulle behövas mer pengar med tanke på ökat antal barn.
– Att satsa på skola och förskola är en bättre väg framåt, både långsiktigt och kortsiktigt, om man vill att folk ska stanna i kommunen, säger Clara Dahlin.
Också Sverigedemokraterna är positiva, trots att partiet på riksnivå vill begränsa invandringen.
– Laxå har blommat upp de senaste sju åren. Kan den här lilla kommunen roffa åt sig ska vi göra det. De som har kommit hit har inte gjort så mycket väsen av sig och jobb verkar finnas också. Jag är inte främlingsfientlig utan tycker bara att folk ska göra rätt för sig, och det tycker jag att de verkar göra, säger Walle Åkerblad, som sitter för Sverigedemokraterna i Laxå kommunfullmäktige.
Byråkratiskt krångel försvårar
Samtidigt finns det annat som skaver, och det är kontakten med staten. Bo Rudolfsson målar upp en bild av en byråkratisk koloss som inte ”vet vad den andra handen gör”.
Bland annat dröjer det ofta lång tid innan Skatteverket får fram personnummer till de nyanlända, och som utomeuropeisk medborgare går det inte att jobba utan personnummer eller få etableringsersättning från Försäkringskassan. Under tiden måste kommunen lägga ut för försörjningsstöd så att de nyanlända kan överleva, och den schablonersättning de får från Migrationsverket räcker då inte till alla de insatser som flyktingarna behöver för att integreras i samhället, till exempel SFI och tolk, uppger Bo Rudolfsson.
En annan konflikt är mellan Arbetsförmedlingen och kommunernas regelverk. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att alla som inte har gymnasiekompetens ska studera, men CSN räcker inte alltid till om du dessutom har flera barn. Då kan de behöva söka kompletterande ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Men på socialtjänsten har man andra regler att förhålla sig till. Där kanske socialsekreterarna bedömer att du i stället borde skaffa dig ett jobb och nekar dig därför de extra pengarna.
– Socialtjänstlagen säger att personen ska ta den kortaste vägen till jobb, medan Arbetsförmedlingen ser det mer långsiktigt. Det är två skilda uppdrag och skilda regelverk som krockar. Det är nog svårt att orientera sig i det som nyanländ och det gör att många inte studerar eftersom man inte vet om man klarar sig ekonomiskt, säger Jessica Vidberg.
Dessutom har Migrationsverket schabloner för vilka saker som kommunerna får ersättning för. I slutet av året händer det att kommunen inte får igen pengar som de lagt ut, trots att de fått godkänt av Migrationsverket för utlägget och väntat sig att få igen pengarna från Migrationsverket. Enda anledningen är att Migrationsverket har fått slut på pengar det året.
Migrationsverket krånglar även med att inte ge pengar till den gymnasieskola som Laxå har startat upp i ett kommunförbund tillsammans med några närliggande kommuner. Det är fullt möjligt enligt kommunallagen, men stämmer inte in på regelverket i förvaltningslagen, där endast enskilda kommuner får söka pengar till en skola. Och eftersom kommunen lämnar över ansvaret för skolan till kommunförbundet kan de inte heller söka pengar från Migrationsverket i rollen som enskild kommun, uppger Bo Rudolfsson.
– Det är ett moment 22. Går det att lita på staten? När man behöver ställa sig den frågan går det åt fel håll, säger han.
Hur ser du som kristdemokrat på att ni samarbetar med SD som vill minska på invandringen?
– Det finns ju inga andra alternativ om man vill ha en annan regering. Vi i kommunen har samarbetat med bland annat Vänsterpartiet tidigare och gett mer pengar till äldreomsorgen, så det går nog åt det andra hållet också, säger Bo Rudolfsson.
På Migrationsverket förtydligar Robert Haecks, presskommunikatör att det bara är vissa ersättningar till kommunerna som kan ta slut på grund av pengabrist, övriga delar får kommunerna oavsett. I övrigt bekräftar han Bo Rudolfssons beskrivning av systemet.
– Vi följer de lagar och praxis som finns för statlig ersättning till kommuner. Vill man ändra lagar så är det lagstiftaren, alltså politiker man behöver vända sig till, säger Robert Haecks, presskommunikatör på Migrationsverket.
Läs mer:
Arbetsförmedlingen sämre på att hjälpa unga och nyanlända
