Zoom

SD satsar mest på sjukförsäkringen – men störst del går till företag

Den största delen av SD:s budget inom sjukförsäkringsområdet går till att underlätta för småföretag att slippa betala sjuklön.

Sverigedemokraternas skuggbudget till sjukförsäkringsområdet toppar alla andra partiers. Men de mesta av pengarna går till att betala företags sjuklönekostnader. Och flera forskare är tveksamma till att SD skulle fortsätta att strida för de sjuka i en framtida regeringskoalition.

Sverigedemokraterna är det parti som vill lägga mest pengar på sjukförsäkringsområdet, jämfört med alla andra partier i riksdagen. Det handlar om över 103,7 miljarder kronor till det som kallas utgiftsområde 10 – Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Där ingår bland annat sjukpenning, sänkt sjuklön för företag och Försäkringskassan.

De 103,7 miljarderna är 5,3 miljarder mer än den budget som regeringen lade i höstas. Men även efter att regeringen har skjutit till pengar nu under coronapandemin når det inte upp till SD:s summa, utan regeringens utgifter för utgiftsområde 10 hamnar på nästan en miljard mindre – 102,8 miljarder kronor.

Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är dock inte särskilt förvånad.

– SD har haft det som sin profil tidigare också, att vara lite mjukare i sociala frågor än de andra borgerliga partierna. Bland sina väljare har de en hel del som står utanför arbetsmarknaden, det är väl det som återspeglas, säger hon.

Maria Oskarson syftar bland annat på en rapport från Institutet för framtidsstudier som visar att en större andel av SD:s väljare är långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer jämfört med Socialdemokraternas och Moderaternas väljare, även om 84 procent inte hör till de kategorierna.

En fråga som ett parti har drivit i sin valrörelse är svårare att kompromissa om och SD har hittills inte drivit sjukförsäkringsfrågan inför några val, menar Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
En fråga som ett parti har drivit i sin valrörelse är svårare att kompromissa om och SD har hittills inte drivit sjukförsäkringsfrågan inför några val, menar Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg

Samtidigt är det lättare för Sverigedemokraterna att säga att de vill lägga mer pengar på sjukförsäkringen, menar hon.

– Socialdemokraterna får ju direkt frågan om hur en sådan reform ska betalas. Den typen av frågor får nästan aldrig SD svara på. Då är det lättare att profilera sig på den frågan, säger Maria Oskarson.

Men inte alla pengar går till de sjuka

Av de 5,3 miljarder mer än regeringens höstbudget som SD ville lägga på sjukförsäkringen, är det dock mindre än hälften som skulle beröra de sjuka direkt – bara 2,1 miljarder går till de sjuka i form av bland annat höjd sjukersättning och fler undantag i sjukförsäkringens tidsgränser. Det är att jämföra med de delar av regeringens coronastöd som direkt berör de sjuka och som tillsammans landar på 1,92 miljarder kronor, av hela regeringens extra coronapengar på 4,4 miljarder.

Men den allra största delen i SD:s skuggbudget som rör utgiftsområde 10 rör sig om att små företag skulle kunna göra avdrag för sina sjuklönekostnader upp till 29 089 kronor per år.

Sjuklönen är den ersättning som företag betalar till en anställd under de två första veckorna hen är sjuk, och för väldigt små företag skulle det avdraget innebära att de slapp betala sina anställdas sjuklöner helt.

– Även större företag med personal som är mindre benägen att sjukskriva sig än genomsnittet kan undslippa sjuklönekostnader helt, skriver Julia Kronlid (SD) socialförsäkringspolitisk talesperson, i ett mejl till Syre.

Samtidigt skulle avdragen kosta staten 4,1 miljarder kronor.

”Att ta bort sjuklöneansvaret gynnar inte de sjuka”

Julia Kronlid anser att en sådan reform skulle gynna de som tidigare har varit sjuka. Detta eftersom småföretagare skulle vara mindre rädda för att anställa personer som varit sjukskrivna tidigare, när småföretagen vet att staten skulle stå för hela eller en stor del av sjuklönekostnaden om personen skulle bli sämre igen.

Den logiken håller dock Niklas Altermark, forskare i statsvetenskap, inte med om.

– Vi har fortfarande hög arbetslöshet och stor konkurrens om varje givet jobb. Jag har svårt att se att en sådan reform skulle underlätta för personer som har varit sjuka, säger han.

Dessutom anser han att hela sättet att tänka är ”bakvänt”. Detta eftersom grundtanken med att företag betalar sjuklönen de två första veckorna är att de ska motivera arbetsgivaren att förbättra arbetsmiljön, så att folk inte blir långtidssjuka över huvud taget.

– Om man tar bort sjuklöneansvaret skulle det minska företagens incitament att minska stress och förbättra arbetsmiljön. Fokus borde vara att minska den arbetsrelaterade ohälsan, i stället för att försöka underlätta för företag att anställa de människor som redan har gått in i väggen. Det skulle antagligen ändå inte bli någon radikal skillnad, säger Niklas Altermark, som bland annat har skrivit boken Avslagsmaskinen – byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring.

Risk för att SD skulle nedprioritera sjukförsäkringen i en regeringskoalition

Om Sverigedemokraterna skulle bjudas in till ett samarbete med en regering skulle det troligtvis bli en som leds av Moderaterna. Men Moderaterna håller inte med Sverigedemokraterna i deras sjukförsäkringspolitik. Tvärtom. Moderaterna vill spara på sjuka med 11,9 miljarder, vilket Syre skrivit om tidigare.

Niklas Altermark tror inte att Sverigedemokraterna skulle prioritera sjukförsäkringen om de hamnade i en regeringskoalition med Moderaterna och behövde kohandla om sin politik.

– Invandringspolitiken är ju Sverigedemokraternas centrala fråga. Jag tror att de gladeligen lägger sjukförsäkringsfrågan åt sidan om de till exempel skulle få igenom sina krav på återinvandring. Det här är ganska klassiskt hur Sverigedemokraterna jobbar. De tar en icke-fungerande välfärdsfråga och går sedan ut med utspel om vad som skulle behöva bli bättre. De gjorde samma sak med personliga assistansen inför förra valet, säger han.

Niklas Altermark, forskare i statsvetenskap, menar att mer lättnader behövs i sjukförsäkringen, men ger inte mycket för just SD:s förslag om att låta småföretag slippa betala sjuklön
Niklas Altermark, forskare i statsvetenskap, menar att mer lättnader behövs i sjukförsäkringen, men ger inte mycket för just SD:s förslag om att låta småföretag slippa betala sjuklön. Foto: Verbal förlag

Sverigedemokraterna har på senare år svängt åt höger i flera frågor som de tidigare stått mer till vänster i. Det handlar bland annat om vinster i välfärden och att de har blivit mer positiva till NATO.

Maria Oskarson, professor i statsvetenskap, vill dock inte sia om framtiden när det gäller sjukförsäkringen.

– Det är omöjligt att säga, men i tidigare val har ju inte SD profilerat sig på välfärdspolitik. Det är lättare att förhandla och kompromissa med en fråga som inte är en profilfråga, än en fråga som man har drivit i valrörelsen, säger hon.

Anders Hellström, universitetslektor vid Malmö universitet, och som har studerat Sverigedemokraterna, lyfter också att invandringsfrågan är partiets huvudfråga.

– I andra frågor har de varit mer kompromissvilliga och historiskt sett har ju invandringsfrågan trumfat sjukförsäkringsfrågan. Samtidigt vågar jag inte säga tvärsäkert hur framtiden ser ut. För tio år sedan visste ju ingen att Liberalerna och Centerpartiet skulle gå åt helt skilda håll, säger han.

Samtidigt har många av SD:s väljare valt partiet just på grund av invandringsfrågan, enligt Anders Hellström. Så även om Moderaterna och Kristdemokraterna också vill ha en restriktiv invandringspolitik, så lär SD ändå behöva kohandla för att få igenom sina allra hårdaste krav.

– De behöver framställa sig själva som det mest invandringsnegativa partiet inför sina väljare. Det talar för att de inte skulle kompromissa kring sin invandringspolitik, säger han.

Så svarar SD

Syre frågar också SD hur mycket de skulle vara beredda att backa från sin invandringspolitik för att få igenom till exempel att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen inte återinförs – en fråga som alla andra borgerliga partier är för.

– Jag kommer arbeta för att Sverigedemokraterna ska vara den sociala rösten i en konservativ regeringsförhandling. Detaljfrågor rörande en sådan förhandling är dock frågor för partiledningen – men vi vill givetvis få igenom så mycket av vår politik som möjligt, skriver Julia Kronlid (SD) socialförsäkringspolitisk talesperson i Sverigedemokraterna.

Efter hon svarat gick Jimmie Åkesson, SD:s partiledare, ut i en intervju i lördags om vilka områden SD ville ha så stort inflytande som möjligt över vid en eventuell förhandling med Kristdemokraterna  och Moderaterna. Då nämndes migration, integration, rättspolitiken och energipolitiken. Inte sjukförsäkringen.

För att finansiera mer pengar till sjukförsäkringen vill SD, förutom att spara ned på invandringen och integrationen, också skära ned på bland annat stöd till att bygga fler hyresrätter och studentbostäder, spara ned på klimat- och miljö, biståndet och flera olika stöd till forskning och kunskapsutveckling, enligt SD:s budget för 2021.

Den 15 mars i år genomförde regeringen en lättnad i sjukförsäkringen och Ardalan Shekarabi (S) socialförsäkringsminister, har gått ut med att han vill genomföra fler lättnader, men att det har varit svårt tidigare att få igenom dem i riksdagen på grund av att majoriteten av de andra partierna i har varit emot.

Om fler lättnader i sjukförsäkringen skulle genomföras skulle också budgeten för utgiftsområde 10 behöva höjas.

Läs även: 
Ny lag ska göra det lättare för sjukskriva: ”Nu tar vi ett första steg” (Syre 15/3-2021) och Hopp om lättnader i sjukförsäkringen (Syre 31/1-2021) och Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord (31/1-2021) och Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 1970-talet (31/1-2021)

Rättelse: Rubriken och ingressen har ändrats på grund av att den tidigare var en aning missvisande. När det gäller pengar till sjuka individer vill Vänsterpartiet satsa mer i sin budget än SD. 

Så har Syre räknat

Syre har bett regeringskansliet om siffror på hur mycket mer pengar de har lagt på utgiftsområde 10 i sina tilläggsbudgetar, jämfört med budgeten de lade i höstas. De landar på totalt 4,4 miljarder. I den summan ingår bland annat den nya lättnaden i sjukförsäkringen vid dag 180 som trädde i kraft 15 mars i år.

Alla pengar i regeringens tilläggsbudget för utgiftsområde 10 berör direkt sjuka bortsett från posten “Förlängd ersättning för höga sjuklönekostnader” som ligger på 2,5 miljarder och är ersättningar som företag kan få om de har haft sjuk personal. När den posten räknats bort blir det alltså 1,92 miljarder kronor över till de poster som direkt berör sjuka.

I SD:s skuggbudget har vi för att kunna räkna ut hur mycket i utgiftsområde 10 som berör de sjuka direkt lagt ihop posterna sjukpenning och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning, merkostnadsersättning och handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Det blir 2,1 miljarder kronor. Övriga poster handlar om sjuklön för småföretag (4,1 miljarder), Försäkringskassan (100 miljoner), Inspektionen för socialförsäkringen (29 miljoner) och att SD vill dra ned på utgiften “Ersättning för sjuklönekostnader” med 1 miljard kronor.