Zoom

Hopp om lättnader i sjukförsäkringen

Att sjuksköterskor som vårdat covidpatienter blir långtidssjuka själva och sedan nekas sjukpenning efter ett halvår har rimmat illa med synen på Sverige som en välfärdsstat.

En färsk statlig utredning föreslår förbättringar för sjuka. Och coronapandemin tycks också leda till lättnader i sjukförsäkringen. Samtidigt anar flera personer en ljusning i debatten. ”På lång sikt borde vi diskutera basinkomst”, säger Niklas Altermark, forskare i statsvetenskap.

Han tycker sig ha sett en vändning i hur det talas om sjukförsäkringen under senaste halvåret.

– Förut handlade debatten mycket om kostnader och incitament för att arbeta. Nu har vi istället en diskussion om hur människor drabbas av att systemet inte fungerar. Det är något stort och viktigt som har hänt i hur vi ser på sjukförsäkringen och den trygghet vi har, säger Niklas Altermark.

Coronapandemin

En orsak kan vara coronapandemin. Att sjuksköterskor som vårdat covidpatienter blir långtidssjuka själva och sedan nekas sjukpenning efter ett halvår har rimmat illa med synen på Sverige som en välfärdsstat. I december gick regeringen ut med att de tillfälligt ville stoppa prövningen mot arbetsmarknaden vid dag 180. Det innebär att ingen just nu behöver vara rädd för att bli av med sjukpenningen efter ett halvårs sjukskrivning, eftersom Försäkringskassan avvaktar med att ta beslut för den gruppen.

Den tillfälliga regeln gäller dock endast fram till i mars. Då planeras en mer permanent lättnad träda i kraft. Den innebär att det ska bli enklare att få fortsätta vara sjukskriven efter ett halvår än hur det var innan coronapandemin. Tidigare var det många som utförsäkrades just efter ett halvår.

Att lätta upp kraven på arbetsförmåga efter dag 180 var ett av flera förslag som den statliga utredningen om sjukförsäkringen presenterade för drygt ett år sedan. Ett annat förslag var att Försäkringskassan bör ange exempel på arbeten som personen kan tänkas jobba med när denna nekas sjukpenning. I dag påstås bara att personen kan arbeta i ett ”normalt förekommande arbete”, vilket ofta tycks bli fiktiva yrken.

– Vi vill genomföra alla förslag i den utredning som nu ligger på vårt bord, skriver Ardalan Shekarabi (S) socialförsäkringsminister i ett mejl till Syre.

Orsaken till att sjukförsäkringen inte har förbättrats sedan 2008 är att majoriteten i riksdagen velat göra den ännu hårdare, enligt honom.

– Men den här pandemin har gjort att fler riksdagspartier fått upp ögonen för de brister som finns i regelverket. Som ett resultat av det kan vi nu genomföra en väldigt viktig ändring som tar sjukförsäkringen i mer flexibel riktning, skriver Ardalan Shekarabi.

”Basinkomst en idé”

Det tycker Niklas Altermark låter utmärkt på kort sikt. Men på medellång sikt borde hela rehabiliteringskedjan avskaffas, anser han. Och på ännu längre sikt skulle han vilja se att kopplingen mellan arbete och rätten till ersättning ifrågasätts mer.

Niklas Altermark, forskare i statsvetenskap, har intervjuat ME-sjuka som har nekars sjukpenning
Niklas Altermark, forskare i statsvetenskap, har intervjuat ME-sjuka som har nekars sjukpenning. Många berättade om självmordstankar. Foto: Verbal förlag

– Det går att tänka sig en välfärd som är knuten till att vara människa, och där ersättning inte är något du gör dig förtjänt av bara för att du jobbar eller inte. Där är basinkomst en spännande idé, för den bryter kopplingen mellan välfärd och arbete, säger Niklas Altermark.

Ett annat ord för basinkomst är medborgarlön.

Läs mer: Allt fler hotar Försäkringskassan med att begå självmord

Läs mer: Neddragningarna fyller på statens feta plånbok

Läs mer: Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 1970-talet